Herr talman! Robert Hannah har frågat mig hur jag och regeringen ställer oss till att inrätta ett museum som enbart verkar för att berätta hbtq-gruppens historia och kulturarv och vidare hur regeringen arbetar generellt för att hbtq-gruppens historia blir representerad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till att börja med vill jag säga att jag och regeringen delar Robert Hannahs syn på att det är viktigt att även hbtq-gruppens kulturarv bevaras och berättas om. Kulturarvet ska i ett demokratiskt samhälle representera alla. Att beakta och bekräfta hbtq-perspektivet måste därför vara tydligt integrerat i museernas arbete. Enligt Riksutställningars aktuella analys har viktiga framsteg gjorts när det gäller dessa frågor, vilket är glädjande. Att 82 procent av de tillfrågade museerna i analysen arbetar med hbtq-frågan är lovande även om arbetet ännu inte är integrerat i museernas alla verksamhetsområden. Mycket återstår att göra, men det är viktigt att uppmärksamma den positiva utveckling som skett.
Just nu pågår en översyn av den statliga museipolitiken. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 15 oktober 2015 och bland annat föreslå nationella mål och vid behov förändrade uppdrag och organisation för de statliga centrala museerna. Regeringen kommer med anledning av betänkandet att återkomma till hur vi ser att museerna bör gripa sig an denna och andra relaterade frågor.
Vår grundläggande utgångspunkt för detta arbete är att kulturarvet är under ständig utveckling och måste definieras på ett sådant sätt att alla kan känna tillhörighet och få ta plats på lika villkor. En kulturarvspolitik som präglas av detta synsätt kommer att leda till att hbtq-personers kulturarv och historia synliggörs. Regeringen har dock i nuläget inga planer på att verka för inrättandet av ett museum som enbart berättar om hbtq-gruppens kulturarv. Detta perspektiv bör vara integrerat i alla museers verksamhet.