Hastighetskontroller

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att skärpa och öka antalet kontroller för nykterhet och hastighetsöverträdelser i trafiken.

Trafiksäkerhetsarbetet är en självklar och viktig del av Polismyndighetens verksamhet. Målet är först och främst att bidra till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken och att skapa trygghet för trafikanterna.

Enligt Polismyndighetens trafikstrategi ska de polisiära insatserna bidra till att sänka medelhastigheten och att öka andelen nyktra förare i trafiken. Nykterhet kontrolleras vid varje förar- och fordonskontroll och är en uppgift som utförs av samtliga poliser i yttre tjänst. Nykterhetskontroller är även ett betydelsefullt verktyg för att upptäcka och förebygga annan brottslighet.

Polismyndighetens hastighetsövervakning sker både genom manuella kontroller och med hjälp av automatiska trafiksäkerhetskontroller, så kallade ATK. Automatiska kontroller har en hög allmän- och individualpreventiv effekt samt bidrar till ett effektivt utredningsförfarande vid hastighetsöverträdelser.

Enligt Polismyndighetens verksamhetsstatistik ökade antalet trafikbrottsärenden som redovisats till åklagare med 7,5 procent under 2017 jämfört med föregående år, vilket är positivt.

För att förbättra förutsättningarna för polisen har regeringen bland annat föreslagit historiskt stora resurstillskott till Polismyndigheten för de kommande tre åren. Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att avgöra hur den samlade resursen ska användas i förhållande till verksamhetens behov.

En ökad trygghet på våra vägar är dock inte enbart en polisiär fråga utan kräver förebyggande insatser från hela samhället. Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att införa anläggningar för nykterhetskontroll i vissa hamnar. Trafikverket ska även föreslå hur mobila lösningar kan användas vid övriga hamnar och andra lämpliga platser i trafikmiljön. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 31 mars 2018, och slutredovisning ska ske senast den 31 december 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Bakgrunden till interpellationen är att statistiken talar sitt tydliga språk. Vi ser att det blir allt färre nykterhetskontroller i trafiken och allt mindre hastighetsövervakning utförd av polisen. Det är själva bakgrunden, fru talman, till att jag ville ta en debatt med ministern om frågorna. Det är en rätt viktig pusselbit i arbetet med att nå nollvisionen, att se till att människor inte ska behöva mista livet i trafiken. Där vet jag att jag och ministern är helt överens.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att säga ett en av de saker jag är mest stolt över under de år jag fick vara med när vi hade alliansregering är vad vi gjorde under åtta år. Jag ska ärligt säga att vi ärvde ett av världens mest trafiksäkra länder från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den regeringen ska också ha heder av det. Men under våra åtta år, trots att vi ärvde världens mest trafiksäkra land, lyckades vi nästan halvera antalet döda i trafiken genom en mängd olika satsningar och åtgärder som mötesseparerade vägar och så vidare. En del handlar om att se till att de som är i trafiken är nyktra och att de i möjligaste mån håller de hastighetsgränser som finns. Det är bakgrunden. Här ser jag en utveckling där vi är på väg åt fel håll, helt enkelt.

Som jag har sagt i tidigare debatter med ministern har vi i dag efter tre och ett halvt år med socialdemokratisk och miljöpartistisk regering färre poliser, färre trafikpoliser, en större befolkning och fler utmaningar för polisen att hantera. Den här regeringen har hela tiden sagt att den satsar mer och kämpar på, men det blir färre poliser. Förklaringen till detta är som jag har sagt låga löner och en ledning som man är missnöjd med. Det gör att poliser slutar i en omfattning vi aldrig har sett i Sverige historiskt.

Fru talman! Vi kommer till den del som ministern här tar upp. Den handlar om nollvisionen. Jag blir ibland lite provocerad, och det kanske är fel. Jag kanske inte borde bli det. Den här regeringen sa: Vi ska nystarta nollvisionen. Det säger den efter en alliansregering som i praktiken har halverat antalet döda i trafiken i Sverige under åtta år. Nu ska man göra nystart med nollvisionen. Det är givetvis i grund och botten bra.

Men frågan är: Vad gjorde regeringen när den tog över? Det första beslutet var att plocka bort utrustningen vi hade i hamnarna. Vi hade under alliansregeringen påbörjat arbetet med alkobommar i våra hamnar för att vi ska få nyktra chaufförer på väg in i Sverige. Det första regeringen gjorde var att packa ihop utrustningen och skeppa den till Finland. Det var det första beslutet.

Det andra beslutet var att skära ned vägunderhållet med 500 miljoner kronor. Det innebär att det givetvis blir mindre pengar till trafiksäkerhetsarbetet. Som jag sa har man också åstadkommit en situation inom svensk polis som gör att vi i dag har färre poliser tre och ett halvt år senare.

Fru talman! Detta sammantaget gör att jag ställer frågorna till ministern. Vad avser ministern att göra? Jag får en del svar. Jag vill ändå återupprepa min fråga. Hur ska vi nå detta? Om vi är överens om att det är en viktig del av nollvisionen är frågan till ministern som har detta som ansvarsområde: Hur ska vi nå fler nykterhetskontroller? Hur ska vi få en ökad hastighetsövervakning när vi har allt färre poliser som ska hantera detta?

Fru talman! Edward Riedl vill gå tillbaka till tiden med de åtta borgerliga åren. Jag kan ta sats ännu längre tillbaka i tiden. När man ser på trafiksäkerhetsarbetet under en lite längre period ser man att det är en fantastisk framgångssaga.

Jag kan ge två siffor. År 1950 dödades 595 personer i trafiken. Det var 172 per 100 000 bilar. År 2016 var siffran 270 döda. Det var 5 per 100 000 bilar. Det har gått från 172 döda per 100 000 bilar till 5 döda per 100 000 bilar.

Det fortsatte sedan 2017. Under förra året, enligt de preliminära siffror vi har, omkom 254 på våra vägar. Det är all time low. Det har aldrig varit så lågt. Det var 2017. Edward Riedl sa att han var stolt över vad de gjorde under de borgerliga åren. Jag hoppas att han också är stolt nu över vad som hände 2017 även om all time low råkade infalla just under ett rödgrönt år, och att han är lika stolt över att det är så.

Hur har det gått till? Vi har jobbat systematiskt på många olika fronter. Det har förstås handlat om bilarnas konstruktion, bilbälte, airbag, krocksäkerhet och besiktning, bara en sådan sak. Det har handlat om hur vägarna ser ut. Det är bredare vägar med mitträcken och mycket annat som har gjorts.

Det har handlat om hastighetsövervakning med bland annat fartkamerorna som kom i slutet på 90-talet och framåt. Det har handlat om nykterhet och kontroller men också utvidgad lagstiftning och förändrade normer. Normen är numera att det inte är acceptabelt att köra onykter.

Det stämmer att kontrollerna har minskat på senare år av både hastighet och nykterhet. Men jag skulle vilja hävda att det när det gäller hastighet delvis kompenseras av fartkamerorna. Det ska sättas upp ytterligare 200 000 fartkameror per år fram till 2020. Vi kommer att få en ökad övervakning.

Man får nog tänka på att antalet kontroller inte är allt. De måste göras rätt, på rätt plats och vid rätt tid. Annars blir det bara den gamla sortens pinnjakt. Just pinnjakt är ett välkänt begrepp i polisvärlden - man gör en kontroll bara för att den ska göras och man måste nå upp till ett visst antal. Men det kanske handlar mer om var, när och hur man gör det. Det är det viktigaste. Inte vill väl Edward Riedl tillbaka till den tiden då man talade om pinnjakten?

För första gången sedan 2009 ökar nu polisens utredningsresultat, och man redovisar fler utredningar till åklagare. Det är resultatet för 2017. Man har vänt den negativa trenden. Vi hade ett antal år där antalet utredningar bara föll och föll. Nu ökar det igen.

En kategori som ökar, och ökar mycket, är antalet utredda trafikbrott. Här finns hastighetsöverträdelser, rattfyllerier, olovliga körningar och ett antal andra brott som gör att denna kategori ökar. Antalet utredningar av detta ökade med hela 7 ½ procent förra året. Polisen levererar nu mer i just de brottskategorier vi talar om än vad de gjorde för bara något år sedan.

Kanske kan det också finnas ett behov av fler kontroller. Det hänger naturligtvis ihop med vilka resurser man har. Vi förstärker nu Polismyndighetens resurser med 2 miljarder redan det här året, och vi bygger ut successivt. Vi genomför nu, fru talman, den största satsningen på polisen som någon regering har gjort på 20 år.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att det nog inte är någon som tycker att pinnjakt är bra. Däremot är forskningen rätt tydlig både när det gäller nykterhetskontroller och hastighetsövervakning: Det handlar om att man återupprepat som bilist ska möta denna typ av kontroller för att man också ska inrätta sig i det normerande arbetet. Jag har därför en uppriktig fråga, fru talman: Har ministern en annan uppfattning än att vi borde ha fler nykterhetskontroller och ökad hastighetsövervakning av våra vägar? Det vore bra att veta, för då har vi helt enkelt olika uppfattning om hur vi ska nå nollvisionen.

Jag tycker som sagt inte att pinnjakt inom svensk polis är bra, och jag har svårt att se att någon skulle tycka det. Däremot finns det ett egenvärde i att man har många kontroller när det gäller just de här delarna. Det utesluter inte på något sätt, fru talman, att man har riktade kontroller för att få bättre träffbild. Så jobbar polisen i dag, och så har man också jobbat tidigare. Man får tips om att det är någon som ofta kör berusad, och då ställer sig polisen på ett ställe där man får träff på denna person. Det är en del av arbetet. Den andra delen handlar om att många medborgare ska möta nykterhetskontroller och hastighetskontroller. Det är två olika delar.

Det skulle vara intressant att veta om det är ministerns uppfattning att det är i antalet kontroller, som har blivit färre - det är i praktiken en halvering på vissa områden sedan ni tog över regeringsmakten - som man hittar förklaringen till att polisen jobbar smartare. Polisen plockar alltså ut de enskilda som man punktbevakar när det gäller till exempel nykterhet och annat. Det är inte den bild jag får när jag möter svensk polis. Den är precis den motsatta, det vill säga att man har betydligt färre trafikpoliser och färre möjligheter att hantera detta. Det är den förklaring som jag får. Ministern får gärna korrigera mig om han har en annan bild av detta.

I den förra debatten sa ministern att man var tvungen att åtgärda alla de problem som hade ställts till under åtta år av alliansregering och att man ärvde ett underskott. Det var jätteproblematiskt för den här regeringen. Man ärvde alltså Europas mest välskötta ekonomi. Det måste ha varit jättejobbigt att kliva in på Rosenbad med de förutsättningarna - mycket jobbigt. Jag tycker verkligen synd om regeringen i detta.

Fru talman! När denna regering med socialdemokrater och miljöpartister ska satsa på någonting brukar jag säga att det är dags att börja bli lite observant som medborgare, för det verkar alltid bli mindre pengar till det de satsar på. Regeringen satsar på polisen, och då blir det färre poliser. Regeringen satsar på nykterhet och nykterhetskontroller, och då blir det färre nykterhetskontroller. Det verkar vara ett genomgående tema att så fort regeringen i ord ska satsa på någonting blir det mindre - färre poliser och mindre resurser.

Fru talman! Jag skulle vilja att ministern svarar uppriktigt på frågorna: Har han en annan uppfattning när det gäller just nykterhetskontroller och hastighetsövervakning än att det finns ett egenvärde i att ha många kontroller? Jag frågar med tanke på att det har blivit så många färre. Om det inte är ministerns uppfattning är frågan: Hur ska man då få fler kontroller? Det är dessa frågor jag har ställt till ministern, fru talman.

Fru talman! Ja, det är klart att jag vill se fler kontroller. Men vad jag pekar på i mitt svar är också att det inte bara handlar om antalet. Det handlar förstås om vad man gör, hur man gör det och på vilka tider man gör det. Annars blir det bara denna enkla pinnjakt. Men det är klart att jag vill se fler kontroller.

Jag kan samtidigt konstatera att antalet trafikbrott som polisen utreder alltså ökade med 7 ½ procent förra året, och detta efter att ha minskat. Generellt sett har antalet utredningar som polisen gör minskat ända sedan 2009. Men 2017 ökade det alltså igen. Något rätt gör ju polisen i varje fall, när man som sagt utreder allt fler trafikbrott, också i detta avseende.

Vi konstaterar att antalet omkomna i trafiken var 254 förra året, vilket var all time low. Edward Riedl hade en formulering i sitt första inlägg som gick ut på att regeringen inte ens brydde sig om nollvisionen eller att vi vidtog åtgärder som inte skulle leda till att nollvisionen uppnåddes. Det var så jag tolkade honom. Resultatet är i alla fall att det blev färre omkomna i trafiken under förra året. Det beror på en lång rad åtgärder som har vidtagits under en lång period.

Förenkla inte saker och ting så där bara rakt upp och ned! Det här handlar om en sammansatt situation där vi satsar på väldigt olika åtgärder för att komma till rätta med det hela.

Samma sak gäller när vi diskuterar antalet poliser. Varenda gång man talar med Moderaterna om kriminalpolitik hamnar man antingen i antalet poliser eller i hur långa straffen är. Det är det enda ni egentligen bryr er om. Men bekymret är återigen att er regering utbildade alldeles för få poliser: 600-700 poliser per år. Edward Riedl kan väl ändå gå med på att det är alldeles för lite. Kan vi inte få höra ett erkännande av att det är alldeles för lite att utbilda 600-700 poliser per år när 400-500 poliser går i pension varje år? Man förstår att med den tillväxten i utbildningsdimensioneringen kommer man inte att få se poliskåren växa. Det är därför vi har fördubblat polisutbildningstakten, och vi utbildar nu dubbelt så många poliser som Moderaterna gjorde under sin tid. Det kommer efter hand som de kommer ut från sin utbildning att innebära att antalet poliser kommer att öka.

Sedan ska vi jobba med arbetsvillkoren. Vi har ett nytt löneavtal på plats. Vi ska återrekrytera poliser som har lämnat yrket och så vidare. Men för allt detta krävs återigen pengar, pengar och pengar. Då kan man inte i det ena andetaget gå till val på skattesänkningar i hundramiljardersklassen och i nästa andetag säga att man samtidigt tänker prioritera polisen. Det går inte. Om man gör så, fru talman, får man precis det resultat som man fick 2014, det vill säga ett jättestort underskott.

Edward Riedl försökte göra en poäng av detta och låtsas som att det inte skulle ha inneburit några bekymmer för oss att reda upp. Men vi socialdemokrater tycker faktiskt att det är ett problem när staten går med 60 miljarder kronor i underskott. Vi har nämligen varit med och städat upp efter borgerliga regeringar två gånger tidigare när ni har fördubblat statsskulden, som ni gjorde på 90-talet, och nu senast med 60 miljarder i underskott. Vi tycker att det är ett problem, och vi vet att det inte är långsiktigt hållbart att driva samhällsekonomin och statsbudgeten med underskott i år efter år.

När vi tillträder i en sådan situation gäller det därför för oss att försöka städa upp. Och nu har vi överskott i statsfinanserna och, skulle jag säga, en ännu starkare statsfinansiell situation än den som vi har haft tidigare. Det där måste man ta tag i, och nu går vi som sagt också ut med stora pengar till just polisorganisationen.

Fru talman! Vi hamnar återigen i detta: När man kritiserar den här regeringen är det den förra regeringens fel, och det var fel med de skattesänkningar som gjordes. Låt mig återupprepa detta även i denna debatt: Med de skattesänkningar som Alliansen genomförde fick vanligt, hårt arbetande folk mer kvar i plånboken, och det blev långt många fler som fick jobb. Det ledde till att vi fick ökade skatteintäkter och Europas mest välskötta ekonomi under finanskrisen.

Det var också den möjlighet som gavs till Sverige att satsa på att få fler poliser. Under alliansregeringen blev det fler poliser varje år. Ministern skulle kunna säga, fru talman, att det var på det sättet. Min kritik gäller omvänt att sedan denna regering tillträdde har man talat om hur mycket man ska satsa på polisen, men varje år blir det allt färre poliser.

Jag har aldrig sagt någonting annat, fru talman, och jag säger det till ministern när han vill att jag ska erkänna att ni nu utbildar fler poliser: Ja, ni utbildar fler poliser. Jag läser samma statistik när det gäller det som när jag läser den tidigare statistiken över att det blir färre poliser. Problemet, fru talman, som ministern inte tycks se, är att poliser slutar som aldrig förr till följd av missnöje med ledningen och låga löner. Det gör att det blir färre poliser trots att ni utbildar fler poliser. Då blir det färre trafikpoliser i slutändan, vilket den här debatten egentligen borde handla om - färre trafikpoliser som kan göra nykterhetskontroller och hastighetsövervakning. Det är inte ett bra sätt att säkra nollvisionens mål.

Min kritik är, som den var tidigare, att det första den här regeringen gjorde när man tog över regeringsmakten var att montera ned de alkobommar som alliansregeringen hade satt upp i två av Sveriges hamnar och skeppa dem till Finland. Det var det första man gjorde.

Det andra var att skära ned i vägunderhållet. Ingen av de åtgärderna bygger på något sätt trafiksäkerhet. Lägger man därtill att det är färre poliser, vilket i slutändan har lett till att det är färre trafikpoliser, får man också en minskad övervakning.

Min fråga till ministern är då: Hur ska ni vända den utvecklingen?

Fru talman! När det gäller nykterhetskontrollerna har vi precis gett Trafikverket i uppdrag att införa anläggningar för nykterhetskontroll i en del hamnar, dessutom med mobila lösningar så att man ska kunna använda en anläggning på ett ställe vid ett tillfälle och på ett annat ställe vid ett annat tillfälle. Där har vi alltså också en utveckling på gång.

Fru talman! När vi tillträdde hade vi 60 miljarder i underskott. Edward Riedl vet vad ett underskott är. Det innebär att inkomsterna inte går ihop med utgifterna och att man varje år får låna, ibland av utländska bankirer, för att klara av vår välfärd här i Sverige. När vi mötte ett sådant underskott, som Anders Borg lämnade över till oss, var vår första tanke som socialdemokrater att vi måste ordna upp det, för man kan inte ha det så. Man kan inte fortsätta sänka skatten eller göra stora satsningar utan att ha pengar i kassan.

Under första delen av vår mandatperiod jobbade med vi med att skapa det överskott som vi nu har så att vi kan satsa pengar på sjukvården, skolan, barnomsorgen, fritidsverksamhet och allt sådant som måste göras i välfärden - men vi satsar också på polisen.

Det är därför som resurserna till polisen nu under 2018 växer med 2 miljarder kronor. Ingen regering, oavsett färg, har lyft ekonomin för polisen lika mycket som den här regeringen gör från och med i år. De får mer pengar än vad de äskade, och därmed finns det också pengar att göra mycket annat: att anställa de poliser som kommer ut från utbildningarna men också att förbättra arbetsvillkoren på ett sådant sätt att man kan återrekrytera en del poliser och se till att fler poliser stannar i yrket. Grunden för det är bland annat det nya löneavtal som Polismyndigheten och Polisförbundet tecknade för bara 14 dagar sedan. Det är arbetsmarknadens bästa avtal när man ser det sammanvägt över de olika sektorerna.

Det är så man lyfter polisen.

Överläggningen var härmed avslutad.