Grönare sjöfart

Herr talman! Emma Wallrup har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att erfarenheterna från Norges medvetna satsning på en grönare sjöfart även kommer att återspegla sig i åtgärder för förverkligande av visionen i den svenska maritima strategin samt om jag avser att verka för att en nationell målsättning antas för att minska svensk sjöfarts klimatpåverkan.

Norge har under ett antal år tagit en rad initiativ för att stödja miljöinvesteringar inom sjöfartsområdet. Vi följer löpande det arbete som sker i andra länder, inte minst i våra nordiska grannländer.

Regeringen har i den maritima strategin som presenterades i augusti lagt fast en vision för utvecklingen av de maritima näringarna, däribland sjöfarten. Visionen bygger på en hållbar utveckling såväl ekonomiskt och socialt som miljömässigt för sektorn som helhet.

För att nå en hållbar utveckling är det nödvändigt att även sjöfarten, som i grunden är ett energieffektivt sätt att transportera gods med relativt låga utsläpp av växthusgaser, ytterligare minskar sina utsläpp. Svenska rederier ligger i många delar i framkant när det gäller utvecklingen av ny teknik för att minska utsläppen.

Sverige bedriver också ett aktivt arbete inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, för att minska sjöfartens miljöpåverkan på både luft och vatten. Detta är ett viktigt arbete, inte minst mot bakgrund av sjöfartens globala karaktär och för att de som är föregångare inom miljöområdet ska kunna dra nytta av de investeringar och den utveckling som nu sker.

Den strategi som regeringen presenterat är tänkt att utgöra grunden för ett fortsatt arbete med utvecklingen av de maritima näringarna inom området, och arbete med de aktuella frågorna pågår inom Regeringskansliet.

Herr talman! Sjöfarten är liksom järnvägen ett energieffektivt transportslag, inte minst för våra godstransporter. Den transporterar en stor del av allt gods som importeras och exporteras i Sverige och har stor betydelse för godsflödet inom landet. Sjöfartsnäringen står för nästan 40 procent av de transporterna.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart transportsystem krävs enligt Vänsterpartiet både en satsning på att gynna mer sjöfart för att få en övergång från lastbilstransporter, som vi talade om här tidigare, och att vi jobbar med sjöfartens utsläpp och tar fram renare teknik inom sjöfarten.

Ett omfattande utredningsarbete har tidigare genomförts i syfte att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen antog i år En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö. Strategin är ett inriktningsdokument med en vision. Vi hoppas nu att det kommer fram konkreta åtgärder i den här strategin som verkligen leder oss framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade förmånen att för några veckor sedan tillsammans med Sjöfartsforum arrangera ett intressant seminarium här i riksdagen om Norges gröna kustfartprogram. De har jobbat konkret med fem olika utvecklingsprogram där man har utvecklat ny teknik, haft tydliga mål och jobbat tillsammans med näringen och kommit långt.

Jag undrar om regeringen och infrastrukturministern tänker titta närmare på det här lite mer konkret för att komma längre. Det är en jättestor utmaning vi har framför oss när det gäller att stärka sjöfarten. Det handlar bland annat om att låta den bli lika konkurrenskraftig som järnväg och lastbil. Där skulle man till exempel kunna titta på farledsavgifterna som är orättvisa, för trots att det inte finns någon infrastruktur att underhålla ska farledsavgift betalas.

På samma sätt skulle man behöva titta på en strategi för att stärka hamnarna och jobba med prisbilden där. Det finns många mindre fartyg som inte har råd att stanna i hamnarna för att lossa där, därför att det är dyrt. Det skulle man behöva se över för att gynna en ökad kustsjöfart, framför allt längs med Sveriges kust i Östersjön.

Min följdfråga till infrastrukturministern handlar om sådana här konkreta åtgärder. Vad behöver vi göra mer för att nå fram till en grön sjöfart, stärka den och föra över mer transporter från lastbil till sjöfart? Det är oerhört viktigt att, som vi talade om tidigare, minska lastbilstransporterna för att nå klimatmålen.

Herr talman! Det är viktigt att stärka sjöfarten av många olika skäl. Dels utgör sjöfarten ett energieffektivt och relativt miljö- och klimatmässigt hållbart transportsätt, dels finns det faktiskt ledig kapacitet på sjön, medan vi på land på både väg och järnväg har en ganska begränsad kapacitet och på flera håll slår i kapacitetstaket.

Regeringen har en ambition att jobba vidare med att stärka sjöfarten och se hur vi kan få den att spela en större roll i de godsflöden som sker inom Sverige och mellan Sverige och utlandet, både export och import. Vi har bland annat tagit beslut om att införa tonnageskatt i Sverige, vilket jag tror kommer att påverka näringen mycket positivt.

Vi har den maritima strategin som är ett grunddokument för ett fortsatt arbete. Uppföljningen av den pågår nu, och branscherna går in mer i de delar som är specifika för just dem.

Den maritima strategin är bred i sitt anslag, och jag tror att det är bra, därför att det gör att vi redan i strategin kan se de olika motsättningar som finns mellan mål och hantera dem på ett bra sätt.

Sedan behöver vi också gå vidare för att se hur turism och matproduktion till havs kan utvecklas och hur sjöfarten kan utvecklas vidare. Där pågår nu ett fortsatt arbete med sjöfarten som en egen näring.

Jag tror att det är viktigt att titta på vad Norge har gjort men också på om det finns andra goda exempel som vi kan lära av för att ta de där konkreta stegen framåt. Jag är inte säker på att det i första hand är regeringsinitiativ som krävs, utan en nära samverkan mellan branschens aktörer och myndigheter, forskning och annat kan bidra till en positiv utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker också, precis som jag sa i mitt svar, att det är viktigt att svenska företag redan ligger ganska långt framme när det gäller ny teknik. Det kan vara en konkurrensfördel på en global marknad, och att vi pushar på för att få en bättre miljöanpassning kan innebära att svenska företag kan bli än mer konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv.

Därför är det också viktigt att vi fortsätter arbeta intensivt på den globala arenan, bland annat inom IMO, för att se till att man också får regelverk globalt som säkerställer en hållbar sjöfart för framtiden.

Herr talman! Nu får vi återigen höra det här att vi ska anpassa oss till globala regelverk och initiativ. Jag tror att det finns en stor risk med det. Globaliseringen och avregleringarna har gjort att vi har blivit tvungna att anpassa oss till omgivningen och snarare sänkt våra ambitioner i Sverige.

Sverige som är ett litet land har snarare störst möjlighet att påverka när vi går före och tar egna initiativ, precis om Norge har gjort, där man är ambitiös och kan inspirera andra. Det kan vara en starkare hävstång än att sitta med i större forum och som litet land inte ha en stark röst.

Jag vill uppmana regeringen att se över den maritima strategin så att den blir så radikal att Sverige får ambitiösa mål när det gäller sjöfarten och miljöbiten och ökad sjöfart gynnas.

Det råder stor kapacitetsbrist på landinfrastrukturen, på både järnväg och väg, så sjöfarten behövs verkligen i dag. Till exempel stora skogsvolymer från norrländska industrier som ska fraktas ned till kontinenten skulle kunna gå till sjöss och därmed minska belastningen på vägarna. Det skulle också kunna göra att man slipper stora investeringar som krävs för olika vägprojekt.

I dag krävs det ganska mycket administration för att frakta gods i Sverige. Det är viktigt att vi har en administration som är funktionell och har miljö- och kvalitetskrav men att vi jobbar för att den här biten ska bli bättre, vilket efterfrågas av den maritima näringen. Det är dock viktigt att behålla kvaliteten trots att man förenklar de bitar som kan förenklas.

Det saknas underlag för hur stora godsflöden som skulle kunna förflyttas från landinfrastrukturen och över till sjöfarten. Det skulle man också kunna utreda lite närmare i den maritima strategin. Det är möjligt att det är på gång. Jag hoppas det, för det känns som en rimlig åtgärd att börja med.

Det är viktigt att ta tag i frågan ordentligt och inte låta det bli en hyllvärmare eller bara något som leder till små åtgärder som förbättrar lite i kanterna. Vi behöver ta de här stora greppen och göra en rejäl utredning av hur vi ska kunna flytta över gods från väg till sjöfart för att både kunna nå våra klimatmål och få större utrymme på landinfrastrukturen.

Herr talman! Ibland är det bra att lyssna. Jag tror inte att jag sa att vi ska anpassa oss till globala regelverk i första hand, utan jag sa att vi ska vara med i IMO för att driva på. Det här är en global bransch och en global näring. Det innebär att vi kan och ska gå före och visa på tekniska lösningar och komma med nya innovationer som både innebär miljöförbättringar och möjligheter till goda affärer för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi behöver också en förändring av de internationella regelverken om vi vill nå goda resultat när det gäller miljöpåverkan från sjöfarten. Om vi skulle gå före på ett sådant sätt att det blir ointressant för utländska företag att anlöpa svenska hamnar, så att de i stället bara anlöper hamnar i Kontinentaleuropa och sedan kör lastbil har vi inte uppnått särskilt mycket.

Vi ska naturligtvis gå före. Vi ska visa på och bedriva ett intensivt utvecklingsarbete i samverkan med branschen. Men vi behöver också se till att den globala sjöfarten förändras i en mer klimat- och miljövänlig riktning. Den största andelen sjöfart i världen går ju inte på svenska vatten. Det innebär att vi också behöver arbeta på den globala nivån om vi ska nå världens klimat- och miljömål och en utveckling som gärna får vara långt under 2-procentsmålet. Vi kommer att arbeta globalt inom IMO även i fortsättningen. Vi kommer att trycka på även på andra sätt.

Jag håller med Emma Wallrup; sjöfarten är viktig och har stora möjligheter att gå före på miljöområdet. När den maritima strategin antogs i augusti uttrycktes det också tydligt att den inte är en slutprodukt, i den meningen att vi skulle vara färdiga. Strategin är en plattform utifrån vilken man kan arbeta vidare, utifrån de olika branscher och områden som nämns i strategin. Sjöfarten är en av branscherna och en av de viktigare.

Branschen själv är också angelägen om att arbeta med att stärka sin konkurrenskraft och att utvecklas. Jag tror att det finns goda möjligheter att hitta en fortsatt väg framåt för sjöfarten, för att stärka konkurrenskraften gentemot andra transportslag och för att fungera i en intermodal transportkedja men också för att bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan och till våra miljömål.

Herr talman! Det är positivt att infrastrukturministern säger att det inte är på det sättet att vi inte ska gå före utan att vi även ska vara med och driva på i IMO-samarbetet. Men infrastrukturministern sa också att det inte är statens roll att i huvudsak gå in och reglera och styra detta åt rätt håll. Det är lite problematiskt. Då lämnar man nämligen över bollen. Och det leder kanske till att Sverige inte kommer att gå före.

I Norge har staten och näringen samverkat. Det är det som har varit så framgångsrikt. Man har haft en jättenära dialog, utvecklat ny teknik och sett till att stödsystem kommer på plats, just eftersom man samverkar i hög grad. Det borde regeringen titta på och inspireras av.

Jag vill också återkomma till några konkreta bitar. Något som efterfrågas i dag är omlastningsmöjligheter. Man skulle till exempel kunna frakta ett helt set om infrastrukturen var bättre och man hade större möjligheter till omlastning till just järnväg. Vi behöver tillgodose behoven när det gäller att lasta om både till järnväg och till sjöfart.

Det finns forskargrupper som forskar på just lastbilstrafik. De påtalar att man på Trafikverket är mer mån om att bygga nya motorvägar än att säkra strategiska noder där omlastning till sjöfart och järnväg gynnas. I samband med den här interpellationen vill jag lyfta fram att det är bra om infrastrukturministern håller koll på det och kanske har en dialog med Trafikverket och trafikplaneringen där, för att trycka på i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Nu är det inte riktigt på det sättet att Trafikverket självsvåldigt bestämmer om det ska byggas motorvägar, järnvägar eller någonting annat. Det bygger på politiska beslut. Vi förbereder just nu för nästa nationella plan som det ska fattas beslut om 2018. En viktig inriktning kommer att vara en omställning av transportsystemet. Med den tillgodoser vi både behovet av rörlighet och minskad klimat- och miljöpåverkan från transportsektorn.

Jag tycker, precis som jag har sagt i tidigare inlägg, att det är viktigt att vi har samverkan mellan staten och de aktörer som finns på sjöfartens område och att vi tittar på de goda exempel som finns. I den frågan finns det en total överensstämmelse mellan interpellanten och regeringen. Jag tycker också att det är viktigt att vi har regelverk som främjar och pushar på för en positiv utveckling. Men jag tror att det finns delar som staten inte nödvändigtvis behöver vara särskilt involverad i. Det handlar om att näringen själv tar initiativ. Men det innebär inte att staten inte ska göra sin del.

Det är absolut spännande att se vad som görs i Norge. Men det finns också exempel i andra länder som vi kan lära av. Svenska företag och svensk sjöfartsnäring har också många goda idéer och har gjort mycket bra som andra säkert kan lära av. Det internationella utbytet och att lära sig av best practice kommer att vara en viktig del av det framtida arbetet med att påverka också på den globala nivån.

Jag ser fram emot en positiv utveckling även för sjöfarten, när det gäller att frigöra kapacitet på land men också att bidra till klimat- och miljömålen.

Överläggningen var härmed avslutad.