Gröna jobb för nyanlända och långtidsarbetslösa

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig hur satsningen på gröna jobb även ska komma arbetsintegrerande sociala företag till godo och inte bara de utvalda myndigheterna.

Satsningen på gröna jobb riktar sig inte främst till arbetsintegrerande sociala företag. Regeringen gör i stället andra satsningar riktade mot denna grupp. Jag kommer att kort redogöra för regeringens satsning på gröna jobb och de satsningar regeringen gör på socialt företagande.

Regeringen vill tillvarata den jobbpotential som finns i de gröna näringarna för att skapa enklare vägar till jobb. Därför har regeringen i ett första skede gett ett antal myndigheter i uppdrag att främja att arbetssökande får prova på arbetsuppgifter inom de gröna näringarna genom insatser för till exempel naturvård och skötsel inom myndigheternas verksamhetsområden, företrädesvis på offentlig mark. Detta kan ske antingen genom praktik, moderna beredskapsjobb eller andra subventionerade anställningar. Avsikten är att insatserna i ett senare skede ska bidra till vidare anställning i näringslivet. För detta arbete beräknas 910 miljoner kronor avsättas under åren 2018-2020.

En viktig resurs för att möta många samhällsutmaningar som till exempel integration, jämställdhet, miljö och klimat och inte minst långtidsarbetslöshet är den växande grupp företagare och entreprenörer som är verksamma inom det som benämns socialt företagande. I denna grupp ingår även arbetsintegrerande sociala företag, som har som fokus att integrera människor som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, i arbetslivet och i samhället.

Regeringen ser den potential och innovationskraft som kommer från sociala företag, men får också signaler om att denna sektor inte alltid ges rätt förutsättningar att bidra. Regeringen har därför tagit ett helhetsgrepp och lanserat en samlad strategi för sociala företag - ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. Strategin har som uttalat mål att stärka utvecklingen av sociala företag så att dessa bättre kan delta i att lösa utmaningar i samhället samt bidra till att offentlig sektor uppmärksammar och använder socialt företagande i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

För att implementera strategin har regeringen bland annat beslutat om två uppdrag till Tillväxtverket och Vinnova, som beräknas få 120 miljoner kronor mellan 2018 och 2020 för satsningar på socialt företagande. Regeringen har genomfört och kommer även fortsatt att genomföra insatser inom relevanta politikområden för att långsiktigt uppnå strategins mål. I Tillväxtverkets uppdrag ingår bland annat att identifiera och genomföra insatser som bidrar till att stimulera tillväxt hos sociala företag, och i Vinnovas uppdrag ingår bland annat att utveckla effektmätning för att stärka sociala företag och synliggöra värdet av de samhällsinsatser som sociala företag bidrar med.

Regeringen beslutade även under 2016 om ett treårigt uppdrag till Tillväxtverket i samråd med Arbetsförmedlingen, där totalt 60 miljoner kronor tillförts för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får börja med att tacka statsrådet för svaret, även om jag kanske känner att det delvis inte var svar på min fråga. Det tror jag att statsrådet själv inser. Vi har ju tidigare diskuterat om detta med satsningar och strategin.

I svaret från statsrådet och departementet påstår man att man har tagit ett helhetsgrepp när det gäller arbetsintegrerande sociala företag, sociala företag i stort och social innovation. Nej, det har man faktiskt inte gjort. Då har man missuppfattat hela grejen - vilka människor som ingår i dessa företag, vilka arbetshinder de har och vilka förutsättningar de behöver för att kunna driva företag och gå från bidrag till egen försörjning, något som är bra både för individen och för samhället i stort.

Att dammsuga myndigheter för att skapa enklare vägar till jobb inom deras verksamheter tycker jag är lovvärt. Även alliansregeringen hade ambitioner på området när man ville att myndigheter skulle ta sig an särskilt personer med funktionsnedsättningar och skapa jobb för dem. Själva satsningen på detta med 25-26 myndigheter och att skapa jobb inom gröna näringar är inte fel i sig. Däremot saknar jag helhetsgreppet.

I och med denna satsning medverkar man ju till att dra ned möjligheten för arbetsintegrerande sociala företag som har som affärsidé att jobba inom de gröna näringarna. De får i stället gå i konkurs. Då har vi inte vunnit någonting. Då får vi ytterligare människor som blir arbetslösa för att de inte kan jobba kvar där längre.

Med det läge som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen befinner sig i, där man måste lägga mycket mer krut på personer med arbetshinder och långtidsarbetslösa, skapar detta ytterligare frustration, inte minst hos de arbetsintegrerande sociala företagen. Vinnovas satsning på inkubator för socialt företagande kommer tyvärr inte dessa företag till godo.

Då frågar jag mig: Var det ingen på departementet som kunde se helheten när det här bereddes, så att man på myndigheterna kanske också kan köpa tjänster av arbetsintegrerande sociala företag för att skapa dessa jobb?

Fru talman! Detta är en viktig interpellation, inte minst för att de gröna näringarna har en enorm jobbpotential. De står inför en generationsväxling, där man i dag räknar med att det finns en brist på kanske 3 000 personer. Att jobba med smart politik för att människor ska komma närmare och kunna utöva jobb i de gröna näringarna är inte bara ett sätt att sköta en del uppgifter i samhället som annars inte skulle ha blivit skötta utan också ett sätt att rusta människor att ta nya jobb i de gröna näringarna över hela landet. Jag tycker att det är en väldigt bra satsning som regeringen gör, som egentligen skalar upp från en del pilotsatsningar som tidigare regeringar har gjort. Där borde vi kanske vara överens.

När det gäller socialt företagande och social innovation blir jag lite nervös. Penilla Gunther och jag har haft den här diskussionen förut. Men det är en sak att prata om socialt företagande och en annan sak att budgetera pengar för det. Varför vill ni stryka de 120 miljonerna på socialt företagande i Kristdemokraternas budget? Jag fattar inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi nu har varit överens om att vi vill göra mer på det här området borde vi väl se till att satsningarna blir långsiktiga och uthålliga, så att vi kan förändra systemet och så att fler sociala företag faktiskt kommer in?

Vad gäller volymen för de gröna jobben bygger finansieringen nästan helt på extratjänsterna och beredskapsjobben. Tar man bort de satsningarna i budgeten faller finansieringen för detta helt och hållet, och då blir det inga 5 000 nya jobb i de gröna näringarna. Det måste alltså hänga ihop, och man måste orka göra de finansiella satsningar som möjliggör både de gröna jobben och satsningarna på socialt företagande.

Jag är medveten om att det är delvis olika inriktning på företag inom den sociala sektorn, även om det hänger ihop. Så är det. Arbetsintegrerande sociala företag har en verksamhetsidé, och en del av de sociala företagen i övrigt har inte alls samma idé. En del har det, men inte alla. När det gäller att utveckla denna sektor har vi försökt ta ett grepp där vi jobbar med det strukturella problemet för de sociala företagen, och det gäller oavsett om det rör sig om arbetsintegrerande sociala företag eller bara vanliga sociala företag.

Problemet är att få betalt och hitta långsiktiga finansieringslösningar - att jobba med avtal också med det offentliga, så att man vet vad som gäller. Då blir ju frågan om att mäta effekten helt avgörande. Det handlar om att visa resultatet, inte bara för den enskilda nämndens verksamhetsområde utan för samhället i stort, av att människor kommer in och får ett arbete i ett socialt företag. Det kan ha effekter på flera andra sätt, och det är helt avgörande för att bygga partnerskap med det offentliga och de sociala företagen.

Vi valde att inte lägga alla pengar på att bara jobba med projekt utan på att försöka jobba med de frågor som människor inom sektorn har sagt till oss är det som hindrar dem från att bli långsiktiga och från att veta vilka förutsättningar de har på sikt. Jag tror alltså att strategin för socialt företagande verkligen är viktig också för de arbetsintegrerande sociala företagen. Men jag tycker inte att det räcker att vi står i riksdagen och har diskussioner om det med jämna mellanrum, utan man måste också orka budgetera för det i statsbudgeten.

Nu har vi gjort stora satsningar, och jag noterar att Kristdemokraterna väljer att spara på detta. Jag tycker att det är synd, för jag tycker att Penilla Gunther och jag brukar ha bra diskussioner om de sociala företagens betydelse för Sverige. Vi måste också orka finansiera detta.

Fru talman! Om statsrådet hade läst hela vår budgetmotion hade han sett att det stod om arbetsintegrerande sociala företag i en rad punkter, inte minst i texterna till budgeten. Det är jag glad över att ha varit med och bidragit till.

Den viktigaste satsningen vi gör från Kristdemokraternas sida är dock helt enkelt att vi satsar pengar och medel där insatserna behövs. Det de arbetsintegrerande sociala företagen tar upp - vilket jag har poängterat i olika sammanhang, inte minst i våra tidigare debatter - är behovet av att få intäkter så att de klarar att ha en anställd verksamhetsledare och handledare på dessa företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är lite beklämmande att man drog ned på fas 3 och faktiskt slängde ut över 30 000 personer till i princip ingenting. Jag klarar verkligen inte av att höra att just Kristdemokraterna skulle ta ansvaret för att helt plötsligt sörja för hela sektorn med arbetsintegrerande företag. Det är ju regeringen som lägger fast strategin och lägger pengarna i statsbudgeten på ett felaktigt sätt.

Det statsrådet säger är att företagen ska sluta avtal och skapa partnerskap samt få betalt för sina produkter och tjänster, och det är just det jag har ställt en fråga om. Om vi nu har dessa myndigheter som ska skapa de gröna jobben, vad är det som gör att de inte samtidigt kunde ha använt just ASF för att skapa jobben? Hade företagen fått ett avtal med till exempel Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket eller något annat hade man ju bidragit till att just skapa dessa avtal - och man hade använt företagen med deras befintliga affärsidéer. Då hade man fått en vinn-vinnsituation i stället för att, som nu, tränga undan dessa företag.

Jag tycker att det är väldigt tråkigt, för som jag sa tidigare tycker jag att själva idén är god. Jag håller med statsrådet om att vi behöver skapa fler gröna jobb, för även i denna sektor kommer pensionsavgångar att göra att vi behöver fler kunniga människor på området. Men det är ju just det jag frågar om: Hur ska arbetsintegrerande företag kunna få dessa avtal och partnerskap med offentliga verksamheter och få betalt för sina produkter och tjänster om man inte ens kan tänka på helheten när man genomför sådana här stora projekt?

Jag har räknat ut att det hade kostat 100 miljoner kronor att ge 250 av medlemsföretagen i Skoopi, som är intresseorganisationen, en betald handledare. Då hade man samtidigt sysselsatt x tusen personer i dessa företag. Bara för detta andra avsätter man 910 miljoner. Jag tycker att det vore intressant att höra statsrådets bedömning av hur stor skillnad dessa 800 miljoner i budgetposten skulle ha kunnat göra om man hade satsat även på arbetsintegrerande sociala företag.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Anställningarna inom gröna jobb sker i väldigt stor utsträckning inom ramen för antingen extratjänster eller moderna beredskapsjobb. Det är där finansieringen finns, och dem kan de arbetsintegrerande sociala företagen inte använda så mycket. Det är ju så. Då skulle det vara den del som inte finns på en marknad, och det blir ganska lite. Det blir alltså inte den poängen.

Därför får man ha något helt annat system. Vi vill ju få ut så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt, och när jag lyssnar på de arbetsintegrerande sociala företagen säger de att IOP är deras väg till en helt annan relation med det offentliga. Det är exakt där vi lägger fokus i den strategi vi nu avsätter pengar för - och som Kristdemokraterna vill stryka. Tillväxtverket får just detta som ett uppdrag: att jobba med aktörerna för att hitta bättre affärsrelationer och samarbete med det offentliga, där IOP särskilt pekas ut. Det gäller även uppdrag att mäta effekter och se över befintliga finansieringsmöjligheter. Det är alltså det vi ger pengarna till i denna strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra handlar om att mäta effekten, det vill säga det uppdrag Vinnova får. Det är klart att det finns ett innovationsmoment i Vinnovasatsningen, men det andra handlar om att mäta effekt. Jag tror att många sociala företag lider av att de inte riktigt kan visa vilken effekt de har på samhällsekonomin. Det gäller inte bara inom det nämndområde eller vad det nu kan vara man just nu bedriver, utan man har större effekter på samhällsekonomin. Det är de beräkningarna vi måste ta fram för att det offentliga ska finansiera detta långsiktigt över tid och visa att dessa företag och organisationer kan göra stor skillnad.

Jag tycker inte att man ska skjuta ned en bra idé. Jag uppfattar att det med Kristdemokraternas budgetförslag inte hade gått att få fram dessa nästan 5 000 gröna jobb i de gröna näringarna, för man tar bort grundförutsättningarna i både de moderna beredskapsjobben och extratjänsterna. Därför finns det ingen finansiering för lönerna i detta projekt. Dessutom tar man bort pengarna till strategin för socialt företagande. Jag tycker att det är dåligt. Det är bra att man skriver om arbetsintegrerande sociala företag i texten, men det vore bra om det också syns i budgetkolumnerna.

Fru talman! Jag tycker inte att detta främst ska handla om Kristdemokraternas budgetförslag. Jag är stolt och glad över att vi har en budget som faktiskt tar vara på de önskemål som de arbetsintegrerande sociala företagen har. Om statsrådet inte kan läsa tillräckligt bra i våra dokument är jag villig att skicka över dem med våra satsningar på ASF understrukna. Det gör jag så gärna.

Att ge saker utan att fråga om det över huvud taget finns behov av dem eller om de passar är ungefär lika bra som att ge bort ett klädesplagg utan att veta storleken på personen som ska få det. I det här fallet ger regeringen pengar och är nöjd med det, men har man verkligen frågat de arbetsintegrerande sociala företagen vad de vill ha? Utifrån intresseorganisationen Skoopis handlingsprogram vet jag så väl att en av de absolut viktigaste punkterna - och den har varit densamma i alla år - är att just få stödet till verksamhetsledare och handledare. Man vill ju få en bättre kontakt med det offentliga för att kunna sluta sådana avtal. Det har ingenting att göra med vare sig ditt eller mitt parti, Mikael Damberg, utan det har att göra med en myndighetsstyrning som kan göra att man får dessa avtal till stånd.

Jag vill poängtera att det finns socioekonomiska bokslut som visar på en vidare samhällseffekt av just arbetsintegrerande sociala företag som jag gärna skickar över om så behövs. Det pågår också en certifieringsprocess för att säkerställa vilka arbetsintegrerande sociala företag som är stadiga och hållbara.

Fru talman! Tack för interpellationen!

Jag tror att många arbetsintegrerande sociala företag och sociala företag har efterfrågat att regeringen tar ett helhetsgrepp när det gäller den sociala ekonomin. Nu gör vi detta för första gången, med en strategi för socialt företagande och ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation.

Jag tror att detta betyder väldigt mycket, inte bara på grund av dessa 120 miljoner kronor utan även för att vi riktar in oss på de områden som sektorn har sagt att man har problem på. Det rör sig om att få långsiktig finansiering och om att få erkännande för den effekt som insatserna ger, både för dem som deltar i arbetet och på samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste inse att det är om vi får det ordinarie systemet att mycket bättre förstå den sociala sektorns potential för att lösa samhällsutmaningar som vi får de stora sociala förändringarna.

Jag tror att det är helt rätt att regeringen nu för första gången presenterar en strategi för socialt företagande, och jag tror att detta kommer att få en långsiktig effekt.

Jag kan avslutningsvis nämna att regeringen i budgetpropositionen för 2018 föreslog att Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen skulle undersöka möjligheten att skapa ett kvalitetssäkringssystem för arbetsintegrerande sociala företag och därmed göra det enklare för bland annat Arbetsförmedlingen att kunna använda företagen för fler insatser inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket.

Detta är också en systemförändring som jag tror skulle uppskattas. Många har nog tyckt att det har varit lite krångligt och knepigt att komma till i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Vi hoppas att även detta kommer att få en långsiktigt gynnsam effekt på de arbetsintegrerande sociala företagen.

Överläggningen var härmed avslutad.