Gigekonomin och exploatering av utländska arbetare

Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av en granskande reportageserie om en applikation som erbjuder uppdrag på transportområdet. Hon har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att reglera den så kallade gigekonomin och förbättra plattformsarbetarnas villkor samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka förekomsten av exploatering av arbetare från andra länder som äger rum på allt större delar av den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill tacka Ciczie Weidby för angelägna frågor och för ett engagemang som jag delar. Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder på det här området.

Inledningsvis vill jag vara tydlig med att det finns en omfattande reglering på transportområdet för att säkerställa rättvis konkurrens, hög trafiksäkerhet och goda arbetsförhållanden. Dessa regler gäller givetvis även gigbranschen.

När det gäller plattformsarbete och gigbranschen fattade regeringen den 21 november 2024 beslut om att en särskild utredare ska föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete, det så kallade plattformsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt (dir. 2024:116). Den tekniska utvecklingen har förändrat arbetslivet och skapat tillväxt och möjligheter till nya tjänster och arbeten genom digitala arbetsplattformar. Framväxten av plattformsarbete kan dock leda till nya affärsmodeller och anlitandeformer som riskerar att skapa en osäkerhet om vem som är arbetstagare. Plattformsdirektivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren för personer som är anställda i plattformsbranschen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2025.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet (dir. 2021:74 m.fl.) ska senast den 28 februari 2025 lämna sitt slutbetänkande till regeringen. Delegationen ska, enligt de tilläggsdirektiv (dir. 2024:26) som gavs den 22 februari 2024, särskilt analysera och lämna förslag som rör specifika arbetslivskriminella upplägg i bland annat näringsgrenen transport men också lämna förslag för att förbättra förutsättningarna för att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Regeringen förlängde och förstärkte den 19 september 2024 uppdraget om varaktig myndighetssamverkan. Uppdraget gäller till och med 2026. I uppdraget skriver regeringen bland annat att myndigheternas arbete ska utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete. Jag kan också nämna att myndigheterna inom samverkan mot arbetslivskriminalitet har identifierat vikten av förebyggande åtgärder och fler oanmälda kontroller i transportsektorn.

När det gäller myndigheternas arbete vill jag betona att människohandel och människoexploatering utgör brott enligt svensk lag. Regeringen har gjort stora insatser för att stärka rättsväsendet och arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Jag vill också nämna att regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2024:56) om en ny arbetsmiljöstrategi för perioden 2026-2030 som bland annat ska analysera brottslighet och arbetstagares utsatthet för hot och påtryckningar samt tilltagande digitalisering och utveckling av ny teknik. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.

Fru talman! Tack så jättemycket för det inledande anförandet, Paulina Brandberg!

Jag konstaterar att ministern i sitt svar ganska mycket hänvisar till den kommande utredningen som ska se hur EU-direktivet om förbättrade arbetsvillkor för det som vi kallar för plattformsarbete, plattformsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt. Jag ska bara säga några snabba ord om det.

EU-direktivet handlar om att det är fler som jobbar på plattformarna och att de ska erkännas som arbetstagare. Det handlar också om att förtydliga att plattformarna har ett arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar.

Hela direktivet hade till att börja med inte kommit till över huvud taget om det inte vore för att väldigt många plattformsarbetare i olika länder organiserat sig och uppvaktat parlamentet med stöd från de europeiska vänsterpartierna.

Det återstår såklart att se vad utredningen kommer fram till. Regeringen har i sitt direktiv slagit fast att man inte ska utreda det svenska arbetstagarbegreppet. I svensk rätt har vi ingen lagstadgad definition av vem som är arbetstagare. Det regleras i hög grad av arbetsmarknadens parter. Det är i och för sig en bra ordning. Jag och Vänsterpartiet försvarar den modellen. Men frågan är bara hur den ska försvaras mot hela gigsektorns försök att hela tiden undgå och runda arbetsgivaransvar. Den debatten lär vi definitivt återkomma till.

Frågan är bara vad regeringen och Paulina Brandberg kan tänka sig att göra för att åtgärda de problem som vi har i dag. Detta är en bransch som växer mer och mer hela tiden.

Min interpellation tar avstamp i Hem & Hyras granskning av en av alla dessa plattformar som heter Tiptapp. Tiptapp marknadsförs som en app där vänliga grannar ska hjälpa till.

Jag städar mitt förråd och ska köra till källsorteringen. Jag tänker att jag kan ta med mig fler grejer. Jag annonserar och lägger ut på Tiptapp att jag är på väg till återvinningen. Då ser Paulina Brandberg det: Gud vad bra, Ciczie ska köra gamla grejer dit! Vad bra, då kanske hon kan ta med sig mina saker samtidigt.

Sagt och gjort. Det blir en affär via plattformen, och jag tar med mig Paulina Brandbergs grejer.

Det är bara det att när Hem & Hyra granskar detta visar det sig att de personer som tar uppdragen att köra avfall och alla möjliga saker och att flytta på saker inte är en massa vänliga grannar som hjälper till och gör detta. Det visar sig att det ganska återkommande är samma personer. Det är utomeuropeiska medborgare, väldigt många saknar yrkestrafiktillstånd, många har inte körkort och så vidare. Det är väldigt mycket krux.

Detta är bara en av alla de plattformar som lyckas få allting på helt fel köl. Vi vet inte vem det är som är arbetsgivare eller vem det är som säljer och till vem. I slutändan är det en väldig massa människor som hamnar i kläm och inte bara i kläm. De råkar illa ut.

Det jag undrar är om Paulina Brandberg på något sätt skulle kunna kommentera den växande branschen som hela tiden rundar alla anständiga och rimliga arbetsvillkor.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag delar den problembild som interpellanten lägger fram här. Det ska helt enkelt inte gå till på det sättet i Sverige som granskningen visar.

Vi har tillsatt utredningen om plattformsbranschen, och vi behöver såklart invänta den för att se hur vi tar vidare de frågor som är relaterade till gigekonomin. Men vi måste titta på frågan bredare än så.

Granskningen här visar, precis som interpellanten är inne på, att vi har personer som utför dessa tjänster som saknar yrkeslegitimation och saknar körkort. De finns ibland i Sverige under falsk identitet.

Detta bottnar i det stora problem vi har med ett utbrett skuggsamhälle i Sverige. Vi har alldeles för många människor som lever i Sverige under bedrägliga förhållanden. De tas inte sällan hit av andra personer som helt enkelt tjänar pengar på att utnyttja dem i olika delar av vårt arbetsliv.

Detta är en sektor. Vi har också andra branscher där detta är ett jättestort problem. Byggbranschen och bärplockarbranschen är andra exempel. Vi behöver titta på frågan i det bredare perspektivet.

Här behövs det myndighetssamverkan. Vi behöver ha en samverkan mellan exempelvis Migrationsverket, de brottsbekämpande myndigheterna och Försäkringskassan. Alla myndigheter som kan tänkas ha pusselbitar i detta behöver vara delaktiga.

Just därför är jag väldigt stolt och glad att regeringen har växlat upp arbetet med myndighetssamverkan. Vi har nu byggt ut center mot arbetslivskriminalitet i varje polisregion. Vi har också resurssatt detta rejält i vår budget så att vi kan ha ett effektivt arbete där.

Detta är ett problem från flera håll. Det är inte värdigt att människor i vårt land utför arbete under ofta slavliknande förhållanden. Det är inte värdigt vårt land.

Det är också ett problem att den här typen av arbete fullständigt stör konkurrensen. Det går inte att överleva för seriösa företag när de ska konkurrera med företag som har gjort som sin affärsidé att utnyttja människors utsatta situation för att tjäna pengar och då konkurrera med låga priser.

Från regeringens sida arbetar vi med den här frågan både utifrån arbetslivskriminalitetsperspektivet och utifrån de regelverk som vi har gällande just gigekonomin.

Jag ser fram emot att ta del av de redovisningar som inom närtid kommer att komma in till Regeringskansliet för att vi ska kunna hitta konkreta åtgärder och ta den här frågan framåt.

Fru talman! Tack, Paulina Brandberg!

Jag menar aldrig, och kommer aldrig någonsin att mena, att Paulina Brandberg inte skulle tycka att det är fel att utnyttja människor i det som vi har valt att kalla för skuggsamhället. Men däremot menar jag att politiken är den som antingen skapar eller tar bort ett skuggsamhälle.

Att människor hamnar i skuggan och att de dras undan i skuggan beror på flera olika saker. Människor kommer givetvis till Sverige av en massa olika anledningar. Väldigt ofta är det av precis samma anledning som Karl Oskar och Kristina, och en jättestor del av Sveriges befolkning, tog sitt pick och pack och flyttade till Amerika. De var fattiga, och det gick inte att försörja sig.

Vi har hela kontinenter där arbetslösheten är så enorm att det enda man kan göra är att åtminstone försöka flytta sig någon annanstans, även om man till och med i det landet tjänar väldigt lite pengar.

Det är klart att det är skevt över hela världen. Men att de kommer just till Sverige och gör detta är för att man möjliggör det. Det ska man komma ihåg.

Det har alltid funnits fusk och så vidare, och de som har utnyttjat arbetskraft. Men med plattformsekonomin är det ingen ordning och reda. Vi är på svensk arbetsmarknad lite vana vid att någon är anställd och att någon betalar ut lönen. Mellanhanden, plattformen, gör att man inte riktigt vet vem uppdragsgivaren är. Är det den som beställer hem maten som har ansvaret och är arbetsgivare, uppdragsgivare och så vidare? Det är alla dessa begrepp som gör att det alltid är lätt att runda det här. Så kan vi inte ha det. Vi måste veta vem som anställer och vem som arbetar.

Tiptapp, som jag nu tog upp, är bara en av alla. Statsrådet har säkert läst mycket om Uber, som är en väldigt stor aktör över hela världen. Människor skuldsätter sig, eftersom de själva står för bil och så vidare. Och de får jobba otroligt mycket för att få väldigt lite pengar.

Fru talman! Jag vill inte bara höra från statsrådet vilka utredningar man inväntar. Jag skulle verkligen också vilja höra hur hon ser på att arbetsmarknaden har gått från lite mer ordning och reda - där vi vet vem som gör vad - till en flytande marknad där människor helt enkelt kan utnyttjas och där vi som konsumenter betalar mindre och mindre för alla tjänster i stället för att betala vad det kostar.

Fru talman! Jag skulle vilja höra Paulina Brandberg nämna något slags åtgärd man skulle kunna tänka sig, och jag skulle vilja veta vad hon tycker om att arbetsmarknaden blir mer och mer flytande.

Fru talman! Man kan titta på vilka länder de personer som vi pratar om i just den här frågan kommer från. Det är inte någon slump att det är länder där det finns en stor social utsatthet och där personer ofta är desperata när det gäller att hitta sätt att försörja sig och sina familjer. Det är tyvärr lite som regeringen kan göra för att påverka utsattheten i dessa länder förutom det som kan göras genom allmänt internationellt samarbete.

Men nästa fråga vi behöver ställa oss gäller såklart det som interpellanten lyfter. Varför kommer man just till Sverige? Jag menar att en stor del av svaret är att det är för att vi har dålig kontroll på svensk arbetsmarknad. Det är helt enkelt för lätt att bedriva den här typen av verksamhet utan att det händer någonting. Man kan tjäna väldigt mycket pengar, och det är ingen som ingriper. Man kan fortsätta utnyttja människor på svensk arbetsmarknad utan att myndigheterna på något sätt agerar. Så kan vi inte ha det.

Det var därför som jag i mitt tidigare svar var inne på just vikten av myndighetssamverkan och att vi på flera fronter bekämpar det skuggsamhälle som vi har. Vi i Sverige behöver veta vilka människor som finns i vårt land. Det vet vi inte i dag, fru talman. Vi har otroligt dålig koll på det. Många av de personer som finns här och som vi inte har koll på är personer som utnyttjas på det här sättet. Det är personer som inte sällan kommer till Sverige med förhoppningar om att kunna tjäna stora pengar, men verkligheten är sällan så ljus som den har målats upp av de personer som har hjälpt dem till Sverige.

Vi behöver se till att få bättre ordning och reda. Det är många aktörer som behöver ta sitt ansvar. Jag menar att det inte främst är vårt regelverk som det är fel på, utan det är just att det inte följs som är problemet. Därför behöver vi se till att alla myndigheter som kan bekämpa skuggsamhället får bättre möjligheter att använda sina verktygslådor. Vi har såklart verktygslådor hos våra brottsbekämpande myndigheter men också hos andra myndigheter, och de behöver användas.

När det gäller rättsväsendet är det inte någon hemlighet att vi har en situation i Sverige med väldigt omfattande organiserad brottslighet, och detta är en del av den organiserade brottsligheten som vi verkligen måste bekämpa. Därför är jag glad att vi är en regering som har gjort extremt stora satsningar på just rättsväsendet i vår budget. Om vi ska kunna hantera inte bara skjutningarna och sprängningarna, som tyvärr har blivit vardag i vårt land, utan också den här typen av grov organiserad brottslighet, vilket det faktiskt är fråga om, behöver vi se till att polis och åklagare har resurser för att hantera det. Jag menar att regeringens tillskott i budgeten på det här området är av helt avgörande betydelse.

Fru talman! Jag hakar i det sista som Paulina Brandberg sa om pengar till rättsväsendet. Jag tror också att det är jättebra. Människor måste ställas till svars för att de utnyttjar personer. Men jag tror att regeringen då också måste adressera det utåt. Det enda som adresseras nu, kring var någonstans det ska skipas rättvisa och vilka som ska ställas till svars, är helt andra områden. Det vore jättebra ifall statsrådet eller regeringen faktiskt sa: Nu måste vi också ta stora tag när det gäller dem som lurar och utnyttjar personer på arbetsmarknaden.

Jag är ingen vän av ordet skuggsamhälle. Det syftar väldigt ofta på några människor som lever i skuggan - och det är alltid de som blir utnyttjade - och att det är dessa, de som blir utnyttjade, som på något sätt har skulden för det här och inte de som faktiskt utnyttjar dem.

Det här är kriminalitet, precis som Paulina Brandberg sa. Det ska vara myndighetssamverkan - absolut, alla dagar i veckan. Men det handlar också om att man verkligen adresserar detta och tydligt säger: Det här är inte okej. Vi måste ha ordning och reda. Det måste också vara ordning och reda när det gäller plattformsekonomin. Det handlar inte alltid om precis den formen, utan det är hur man rundar systemet och lurar människor att leva som något slags working poor som är det stora problemet. Detta hoppas jag att också Paulina Brandberg tycker är viktigt.

Fru talman! Vi lever i en tid där vi har stora samhällsproblem som tar 90 procent av det mediala syret. Vi har gängkriminalitet. Vi har krig i vår omvärld.

Jag hade önskat att vi hade haft ett större medialt utrymme även för den typ av problem som vi pratar om här. Det gäller arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor på svensk arbetsmarknad och andra stora samhällsproblem, inte minst problemet med våldsutsatta kvinnor. Jag vill vara väldigt tydlig med att vi från regeringens sida gör stora satsningar på det här området, även om det inte får lika stor medial uppmärksamhet som andra åtgärder.

I vår budget satsar vi inte bara stora resurser på vårt rättsväsen för att det ska mäkta med den situation vi befinner oss i. I budgetpropositionen för 2025 tillförde vi även 100 miljoner för just myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Vi har också förstärkt förvaltningsanslaget till Arbetsmiljöverket, som är en väldigt viktig myndighet i den här samverkan. De kommer att förstärkas med ett tillskott på 50 miljoner. Sedan beräknas det tillskottet uppgå till 75 miljoner för 2026 och 100 miljoner för 2027. Det är viktiga pengar för att få ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Jag vill vara väldigt tydlig: Den situation som vi har i dag på svensk arbetsmarknad är inte värdig vårt land. Sverige ska vara ett land där människor går till jobbet, har en bra arbetsmiljö, tjänar rättvisa pengar och har ett hållbart och tryggt arbetsliv. Där är vi inte i dag. Vi från den här regeringen kommer att fortsätta jobba varje dag för att vi ska komma dit, för något annat alternativ finns inte.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.