Genomförandet av vapendirektivet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Daniel Bäckström har ställt fyra frågor till mig angående genomförandet av vapendirektivet. Den första och andra frågan rör på vilket sätt totalförsvarshänsyn tagits i utredningen om vapendirektivets implementering i Sverige och vad i förslaget som återspeglar tidigare inrikesminister Anders Ygemans löften om att undantag ska ges för skytteorganisationer inom de frivilliga försvarsorganisationerna för att säkra totalförsvarets behov vid genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv.

Utredaren har under arbetets gång inhämtat information och synpunkter från Försvarsmakten. Vapen som ingår i kategori A, bland annat vissa halvautomatiska vapen, används i dag vid målskytte inom flera civila skytteorganisationer. Enligt Försvarsmakten är det viktigt att dessa organisationer även i fortsättningen tillåts att bedriva skytte med vapen som liknar dem som brukas inom försvaret. Den skytteverksamhet som i dag bedrivs med sådana vapen som ingår i kategori A är därför, enligt Försvarsmaktens uppfattning, av stor betydelse för Försvarsmaktens verksamhet och Sveriges totalförsvar.

Mot den bakgrunden konstaterar utredaren att det bör kunna hävdas att det skytte som i dag bedrivs inom skytteorganisationerna med sådana vapen som ingår i direktivets kategori A har en sådan betydelse för det nationella försvaret att det finns möjlighet att även fortsättningsvis tillåta detta. Utredaren konstaterar att även riksdagens försvarsbeslut för åren 2016-2020 ger stöd för en sådan slutsats. Utredaren har alltså med hänsyn till totalförsvarets behov föreslagit att målskytte med sådana vapen som ingår i direktivets kategori A även fortsättningsvis ska tillåtas.

Den tredje och fjärde frågan från Daniel Bäckström rör hur svenska jägares och sportskyttars intressen värnas när förslaget till och med går längre än EU:s vapendirektiv kräver.

Utredaren har i sitt arbete med promemorian haft möten och kontakter med bland annat Pistolskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund. Dessa intresseorganisationer har alltså haft möjlighet att komma med synpunkter under arbetets gång.

Jag har noterat att utredarens förslag i några delar går längre än vad ändringsdirektivet kräver. Det rör till exempel förslaget om generell tillståndsplikt för magasin och avfyrningsmekanismer. Utredarens förslag har varit ute på remiss, och vi går nu noggrant igenom remissvaren. Regeringens avsikt är att de ändringar som görs inte ska påverka totalförsvaret negativt och inte heller vara onödigt betungande för jägare och sportskyttar.

Fru ålderspresident! Tack för svaret, ministern!

Det är fyra viktiga frågor som jag, utifrån pågående arbete som regeringen ansvarar för, summerar i min interpellation. Jag skrev interpellationen eftersom genomförandet av EU:s vapendirektiv är en väldigt viktig fråga som berör en stor del av Sveriges befolkning och även många intressen. Det gäller såväl sportskyttar och jägare som Sveriges totalförsvarsförmåga.

Vi i Centerpartiet har varit, och är, tydliga. Vi har röstat nej i EU, och när detta nu ska implementeras anser vi inte att vi ska gå längre än vad EU har föreskrivit. Detta är en fråga som vi kommer att följa gällande hur regeringen analyserar de olika remissvaren och lägger fram förslag vad det lider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har drygt 600 000 legala vapenägare och strax under 2 miljoner licenser i Sverige. Ytterst sällan är det de legala vapnen som används vid brottslighet, utan det handlar då om de illegala vapnen. Jag tror att vi är överens om att fokus ska ligga på att bekämpa och minska antalet illegala vapen i vårt samhälle.

Vi ser att det är många runt om i Sverige som engagerar sig, både som sportskyttar och jägare. Inte minst unga människor är jätteintresserade av dessa frågor. Man lär sig tidigt i livet att ta ansvar för hur man hanterar vapen samt hur man arbetar i föreningslivet för att stärka gemenskapen och bidra till samhällets bästa. Detta bör involvera fler för att utveckla samhället och minska sårbarheten.

Jag anser därför att det är allvarligt att regeringens utredare väljer att gå längre och göra det krångligare. I svaret från ministern konstateras att det är okej att göra det betungande för sportskyttar och jägare men att det inte ska bli onödigt betungande. Det är ju en ganska tydlig signal från regeringens sida att det är okej att göra det betungande. Varför är det okej att göra det betungande? är min fråga tillbaka.

Jag är ledamot i försvarsutskottet och Försvarsberedningen och har varit ansvarig förhandlare för Centerpartiets räkning i samband med att tre överenskommelser med regeringen har tagits fram om det fortsatta arbetet för att stärka vår försvarsförmåga. Jag ser viktiga kopplingar mellan dessa organisationer och de intresserade och engagerade medborgarna när det gäller att stärka totalförsvaret.

Vi ser i svaren att Försvarsmakten anser att sportskytteföreningarna har en viktig funktion och en stor betydelse för totalförsvaret samt att det dynamiska skyttet, som inte definieras som en frivillig försvarsorganisation, är viktigt och har ett nära samarbete med Försvarsmakten.

Dessa olika förslag, med klassificeringar där fler placeras i kategori A, skulle drabba verksamheten hårt och även påverka samarbetet med Försvarsmakten. I praktiken kommer det att bli mycket svårt för svenska sportskyttar att delta i internationellt tävlande.

Det ska arrangeras Europamästerskap i Karlskoga i augusti. Sådant kommer att bli väldigt svårt att göra i framtiden om detta skulle genomföras, och samma problem kommer att drabba svenska deltagare i liknande tävlingar utomlands. Klassificeringen påverkar ju hur man får transportera sina vapen mellan länder, till exempel med flyg.

Hur analyserar ministern de praktiska konsekvenserna av dessa förslag, och var är ni i diskussionerna?

Fru ålderspresident! Jag vill inleda med att vara väldigt tydlig med detta: Vi har inte för avsikt att försvåra för de legala vapenägarna genom att gå längre än vad direktivet kräver. Det är vår inriktning.

Alla länder måste naturligtvis leva upp till direktivet, och alla regeringar kommer att tvingas att leva upp till direktivet. Det finns dock ingen anledning för oss att gå längre än vad detta direktiv kräver.

Jag vill ha detta sagt, för jag har sett att det florerar många myter på sociala medier. Man vill gärna beskriva det som att vi vill ta ytterligare steg för att försvåra. Nej, det kommer vi inte att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är precis som Daniel Bäckström säger; där har vi en gemensam ingång. De allra flesta av de våldsbrott där vapen är inblandade begås med illegala vapen. Det är ju detta som är huvudproblemet. Det finns visserligen exempel på brott där legala vapen har använts - Peter Mangs hade till exempel vapenlicens, liksom Breivik i Norge - men i de allra flesta fall används illegala vapen. Ofta är de insmugglade, och många kommer från Balkankrigen.

Vi har framgångsrikt skärpt straffen för de grova vapenbrotten - det gjorde vi den 1 januari. Detta riktar sig just mot de illegala vapnen. Minimistraffet för grovt vapenbrott är nu två år. Vad gäller häktningspresumtion tittade jag på siffrorna så sent som i förra veckan: Förra året satt 24 personer häktade för grovt vapenbrott; i år är antalet 124 personer.

Den nya lagstiftningen, som gäller sedan den 1 januari, har alltså haft en mycket påtaglig effekt. Folk som tidigare sprang med illegala vapen ute på gator och torg och begick brott sitter nu i stället i buren.

Vi har också satsat på tullen. Bland annat har vi nu vapenhundar på plats på Lernacken i Skåne för att kunna leta upp fler vapen som eventuellt kommer in i Sverige.

Vi har också förenklingar för de legala vapenägarna på gång. Jag nämnde i svaret att vi håller på att ta bort licenskravet på ljuddämpare, vilket innebär en mycket väsentlig förenkling för många.

När det gäller vapendirektivet och dess förhandling vet ju även Daniel Bäckström att Sverige var väldigt aktivt under förhandlingen. Vi var faktiskt det land som lade fram flest ändringsförslag av alla, och vi fick också gehör för våra synpunkter på en lång rad punkter.

Jag vill påpeka att den utredning som Daniel Bäckström hänvisar till tar hänsyn till totalförsvarsbehov när man går igenom och analyserar förslagen. Det gäller till exempel behandlingen av hel- och halvautomatiska vapen, där man konstaterar att Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet är frivilliga försvarsorganisationer och spelar en viktig roll för totalförsvaret. Det är precis därför som förslaget ser ut som det gör nu, inklusive de undantag som behöver göras i detta avseende.

Avslutningsvis, fru ålderspresident, är det så att utredarens förslag i ett avseende går längre än direktivet. Det gäller tillståndsplikten för magasin och avfyrningsmekanismer. Men jag ser i remissutfallet att detta har kritiserats av många, och jag vill vara tydlig med att vi inte har för avsikt att gå vidare med detta. Det är i linje med vad jag sa från början: Vi vill inte gå längre än vad direktivet föreskriver.

Fru ålderspresident! Jag tackar för detta besked. Det innebär i praktiken att de förslag som finns i utredningen inte kommer att genomföras. Är det ministerns svar på denna fråga? Den är ju oerhört central.

Det finns många praktiska konsekvenser som är kopplade till hur utredaren lägger fram de olika beskrivningarna, till exempel vad gäller magasinsfrågan som ministern tog upp i svaret.

Hur ser man på de eventuella konsekvenserna för den enskilde vapenägaren om detta skulle genomföras? Ska det vara licens per magasin? Ska det vara ett serienummer per magasin? Hur ska man hantera synen på detta kopplat till jägarna och sportskyttarna och huruvida detta är krigsmateriel eller civilt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilka blir konsekvenserna om någon tappar ett magasin och denna person har ett vapen sedan tidigare? Risken är att personen blir av med hela licensen.

I utredningen definieras halvautomatiska vapen utifrån olika beskrivningar. Det är viktigt att regeringen tittar på hur utredningen beskriver detta och även jämför hur man har översatt den engelska grundtexten. Här finns det nämligen, enligt uppgifter, en del som skapar juridiska problem utifrån hur man definierar kategori A och kategori B. Definitionerna blir olika beroende på hur man gör översättningen och beroende på vilka slutsatser man sedan drar.

I bilagorna till vapenförordningen definieras ett halvautomatiskt skjutvapen som ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras och som bara kan avfyra ett skott med ett tryck på avtryckaren.

I bilagans punkt 7 beskrivs halvautomatiska skjutvapen i kategori A genom antalet patroner som kan avfyras i en följd utan omladdning. Kategori B beskrivs i samma bilaga på ett annat sätt - i stället för att använda antalet patroner som kan avlossas utan omladdning använder man sig av det antal patroner som kan fyllas på i vapnet.

Detta är exempel på viktiga delar som behöver följas upp och analyseras, för det kan gå fel i den praktiska tillämpningen och också i lagtexten som ska utformas. Utredningsförslaget som presenteras omfattar ju också en ny lagtext. Då är det jätteviktigt att de begrepp och definitioner som används är tydliga och klara och inte kan missförstås. Jag utgår från att ministern är öppen för men också anser att det är viktigt att följa upp och förklara för svenska folket hur man ska tolka de olika definitioner och begrepp som används i förslaget.

Jag anser att ett förslag till lösning borde vara att alla halvautomatiska skjutvapen bör ligga kvar i kategori B och att vapentekniska begränsningar möjliggör en placering i kategori A.

När det gäller krav på licens för magasin och avfyrningsmekanismer kommer det att innebära en stor arbetsbelastning, inte minst för Polismyndigheten som har diskuterats tidigare här i debatten i dag. Vi vet att det redan är alldeles för långa handläggningstider. Frågan är då om detta skulle medföra ytterligare arbetsbelastning och hur ministern ser på denna praktiska konsekvens. Det kommer också att innebära mycket administrativt arbete för jägare och andra som berörs av femårslicenserna. Innebär svaret från ministern att femårslicenser inte blir verklighet? Jag ställer frågan utifrån det som ministern så här långt har svarat i debatten.

Fru ålderspresident! Som jag förklarade i mitt tidigare inlägg är vår utgångspunkt att vi inte ska gå längre än vapendirektivet. Samtidigt måste alla länder leva upp till direktivet. Det kommer vilken regering som än kommer att finnas i framtiden att få göra, för sådant är ju regelverket.

Remissomgången har precis avslutats. Vi håller nu på att gå igenom remissvaren. Men jag har lämnat ett par besked som jag bara vill uppmärksamma.

Det första är att vi naturligtvis avser att gå vidare med de förenklingar som förslaget innebär. Licensplikten för ljuddämpare till vapen som passar till det vapen som man redan har kommer att försvinna. Det är en väsentlig förenkling som har efterfrågats mycket av jägare under väldigt lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra jag vill peka på är att totalförsvarsintressena här har vägts in tungt av utredaren. Det är därför som förslaget ser ut som det gör.

Nu kommer vi också att få ett remissvar från Försvarsmakten, som vi naturligtvis kommer att ta hänsyn till. Men det är viktigt för oss att markera hur viktigt för framtiden det kommer att vara att den här verksamheten kan upprätthållas och inte försvåras. Just därför ligger förslaget som det gör. Vi tar totalförsvarets intressen här på stort allvar.

Slutligen när det gäller frågeställningen om ifall vi går längre än direktivet, det vill säga tillståndsplikt för magasin och avfyrningsmekanismer, är mitt svar: Nej, vår utgångspunkt är att inte gå vidare i den delen. Det går längre än vad direktivet kräver, och vi ser inga starka argument för det. Därför är det inte något som vi tänker gå vidare med.

Femårsregeln måste vi analysera noggrannare för att se hur den egentligen förhåller sig till direktivet. Där är vi inte riktigt färdiga än. Men vår grundhållning är, precis som jag har redogjort för tidigare, att vi inte avser att gå längre än vad direktivet kräver.

Fru ålderspresident! Jag tackar för beskeden.

I varje del är det viktigt att det görs noggranna analyser av de praktiska konsekvenserna. Jag utgår från att regeringen tar detta på stort allvar.

När det handlar om ljuddämpare är det i linje med det direktiv som har beslutats på Europanivå, så det är riktigt i förhållande till detta.

När det gäller framför allt förutsättningarna för det dynamiska skyttet är jag dock fortsatt oroad över vad detta får för konsekvenser, hur verksamheterna kommer att påverkas och hur de olika delarna, om det här genomförs, kommer att påverka den enskilde vapenägarens möjligheter. Man har genom åren satsat stora resurser och lagt ned mycket engagemang, och man bidrar på många sätt till att utveckla det här landet och föreningslivet.

Det måste vara en förutsättning att regeringen gör allt i sin makt för att ge den här typen av verksamheter möjligheter att utvecklas i stället för att begränsa dem. Då är begreppsdefinitionen kategori A och kategori B oerhört central, också i tillämpningen, som ministern varit inne på, när det handlar om magasin, avfyrningsmekanismer, reservdelar och licensförhållanden. Det finns mängder av detaljer i förslaget som behöver följas upp.

I det politiska arbetet har jag lärt mig att en avsiktsförklaring är en bra början. Och som regeringen säger genom ministerns svar är en avsiktsförklaring inte resultatet. Det kan hända mycket på vägen. Därför utgår jag från att den avsikt som ministern redogör för i sitt svar i dag sträcker sig mycket längre och att det är ett konkret besked om att regeringen gör vad man kan för att det här ska bli så bra som möjligt utifrån ett svenskt perspektiv. Samtidigt är det viktigt att man gör vad man kan nu för att inte införa femårslicens, för det skulle påverka så många människor och vara mycket praktiskt svårt att tillämpa.

Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Vår huvudprioritet under hela mandatperioden har varit att bekämpa de illegala vapnen, och det menar jag att vi har gjort framgångsrikt.

Jag pekade i mitt första inlägg på hur den nya lagstiftningen med skärpta straff för grova vapenbrott har gjort att antalet häktade nu har ökat kraftigt. De som tidigare sprang runt på stan med illegala vapen kan inte göra det längre. De som har tillgång till illegala vapen lämnar dem numera hemma. De är medvetna om att om de lämnar hemmet med vapen på sig kanske de inte kommer hem igen på två år, eftersom de blir häktade i väntan på rättegång. Det är 100 individer fler i år som sitter häktade bara för grova vapenbrott än förra året vid den här tiden. Det har alltså varit effektivt.

Vapenamnestin, som pågick nu under våren, innebar att över 10 000 vapen, som annars hade flutit runt i samhället och kunnat användas på ett negativt sätt, lämnades in till myndigheterna.

Sedan måste vi leva upp till det europeiska vapendirektivet. Där är vår ingång: Nej, vi kommer inte att gå längre än direktivet. Jag har lämnat flera besked här när det gäller en del av sakfrågorna. Det finns många fler detaljer som vi behöver gå igenom.

Jag ser fram emot ett fortsatt samarbete med riksdagen kring de här frågorna, särskilt då kanske med Centerpartiet, när vi har kommit längre i beredningen för att se till att vi landar på ett sådant sätt att det finns en bred majoritet i riksdagen kring detta. Jag tror att vi har en gemensam utgångspunkt här som är värd att ta vara på.

Med detta, fru ålderspresident, vill jag önska Daniel Bäckström en trevlig sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.