Gårdsförsäljning

Fru talman! har frågat mig när jag och regeringen avser att möjliggöra gårdsförsäljning i Sverige, varför jag och regeringen, trots tillkännagivande från riksdagen och två tidigare utredningar, återigen väljer att utreda frågan samt vilka ytterligare frågor som jag hoppas få besvarade genom ytterligare en utredning.

Den svenska alkoholpolitiken vilar sedan lång tid tillbaka på en solidarisk grund. Det innebär att begränsningar i tillgänglighet till alkohol genom till exempel åldersgränser, begränsade öppettider, ansvarsfull servering på krogar och det svenska detaljhandelsmonopolet kan accepteras för att de skyddar både individer och samhället i stort mot alkoholens skadeverkningar.

Den utredning som senast haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för gårdsförsäljning i Sverige konstaterade att en EU-rättsligt legitim reglering av sådan försäljning kräver att även utländska tillverkare ges tillträde till den svenska marknaden liksom att försäljning inte bara kan tillåtas på landsbygden. Med andra ord handlar frågan om gårdsförsäljning inte bara om begränsad försäljning av alkoholdrycker tillverkade på svenska gårdar utan om en verksamhet som kan omfatta såväl landsbygd som storstad och såväl svenska som utländska aktörer. Utredningen lades till handlingarna genom regeringsbeslut i december 2014. Det innebär att utredningen inte kan utgöra beredningsunderlag för ett framtida förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En bärande princip i alkoholpolitiken är att det inte ska finnas några ekonomiska intressen i detaljhandelsled som kan bidra till ökad försäljning och därmed ökad alkoholkonsumtion. Det är denna princip som det svenska detaljhandelsmonopolet vilar på. EU-domstolen har också erkänt denna princip, den så kallade desintresseringsprincipen, och dess betydelse för att värna de folkhälsointressen som ligger till grund för detaljhandelsmonopolet.

Regeringen driver en aktiv näringspolitik och har också etablerat en landsbygdspolitik och arbetar aktivt med att förbättra för företagen på landsbygden. Regeringen arbetar också aktivt med att genomföra livsmedelsstrategins mål att främja och öka svensk livsmedelsproduktion, däribland produktion av drycker. Jag är övertygad om att en positiv utveckling av landsbygd och företagande kan gå hand i hand med en folkhälsobaserad alkoholpolitik.

Eftersom de EU-rättsliga grundförutsättningarna för gårdsförsäljning inte har ändrats är det ytterst angeläget att i största möjliga mån säkerställa att en ny utredning bland annat specificerar vad som avses med gårdsförsäljning och ger ökad kunskap om de EU-rättsliga förutsättningarna och om de nationella alkoholpolitiska konsekvenserna och även de näringspolitiska effekterna av införandet av gårdsförsäljning av alkohol. Den nya utredningen bör därför få bredare ramar än vad som gavs utredningen om vissa alkoholfrågor. Regeringen avser att tillsätta en utredning 2020.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Den här frågan har utretts två gånger. Den är utredd och klar, och man har också visat tydligt att det går att införa gårdsförsäljning i Sverige i kombination med att behålla Systembolaget. Dessutom har Finland under den här tiden, medan vi i Sverige har suttit och utrett detta, infört gårdsförsäljning och därmed gått ett steg vidare, fastän de kan behålla sitt systembolag Alko. Det som går att göra i Finland hade självklart också varit möjligt att genomföra i Sverige.

Frågan är utredd, och det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för att införa gårdsförsäljning och därmed kunna skapa nya jobb på landsbygden, skapa fler jobb inom besöksnäringen och ta vara på hela landets möjligheter. Det som behövs är alltså inga nya utredningar. Det behövs beslut, och det behövs verkstad för att komma igång.

Men vad gör då den svaga vänsterregeringen? Man aviserar att man ska utreda detta och tillsätta en utredning under år 2020!

Fru talman! Varför ska man vänta med detta? Vad är skälet till att regeringen väntar med sin utredning? Vi har utrett detta två gånger och har kunnat konstatera att det är möjligt. Ändå väntar man med att göra den kompletterande utredning som regeringen bedömer behövs för att man ska kunna komma vidare. Man väntar ytterligare ett år. Det känns som om detta är ett sätt från regeringen och dess stödpartier att bara förhala frågan och inte ta tag i de verkliga problemen och verkligen lösa dem.

Det är uppenbart i både svaret och regeringens agerande att man inte har tänkt införa gårdsförsäljning i Sverige. Man har i stället bestämt sig för att försöka förhala och fördröja frågan så att inget händer under denna regering heller. Vad är regeringens vilja och ambition i denna fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vill vi ha gårdsförsäljning i Sverige löser inte nya utredningar det utan bara en ny regering som faktiskt vill ha gårdsförsäljning.

Ministern tar i stället upp ett antal andra satsningar på landsbygden. Låt mig räkna upp några satsningar som landsbygden absolut inte har beställt. Utöver att bönderna inte har fått sina EU-pengar i tid har vi nya bensin- och dieselskatter, nya planerade lastbilsskatter, nya flygskatter, förhalad gårdsförsäljning, fler reservat, försämrad äganderätt och fler vargar. Dessutom ska höghastighetståg byggas mellan de stora städerna i Sverige, vilket minskar möjligheten för mindre orter att få sina järnvägar och vägar utbyggda. Det här är inga satsningar på landsbygden; det är satsningar på storstäderna.

Fru talman! Regeringen har väl inte tänkt lösa problemen på landsbygden. Man ser landsbygden som ett ställe dit folk kan åka och vila upp sig, som statsministern har uttryckt det på sina presskonferenser.

Mina frågor till ministern är: När under 2020 kommer utredningen att tillsättas? Hur lång tid beräknar ministern att utredningen ska ta, och när har vi en proposition i riksdagen om att införa gårdsförsäljning?

Fru talman! En av punkterna i januariöverenskommelsen är att utreda denna fråga. Men det står också tydligt att vi vill behålla Systembolaget. Eftersom de två tidigare utredningarna har visat att det kan bli svårt att behålla Systembolaget om gårdsförsäljning införs är det viktigt att ett eventuellt införande utreds igen.

Det kan tyckas vara en liten fråga om småbönder ska få sälja alkohol, och man kan tänka att det är bra för turismen och så vidare. Problemet är dock att en särbehandling av svenska tillverkare riskerar att leda till att man måste öppna upp marknaden för hela EU, och då kan det komma riskkapitalbolag. Det är också tveksamt om detta kan införas bara på landsbygden, för det är också en särbehandling. Då kan riskkapitalisterna etablera sig även i storstäderna.

Vi får se vad utredningen kommer fram till, men det är frågor som är väl värda att belysa.

Vad gäller jämförelsen med Norge: Norge är inte med i EU. De är med i EES-avtalet, vilket omfattar en mindre del av EU:s regelverk. Här ingår inte frukt- och bärdrycker, alltså framför allt vin och cider. Därmed har de kunnat sälja frukt- och bärdrycker. Det är alltså ett annorlunda läge än i Sverige eftersom vi är med i EU fullt ut.

När det gäller Finland är de liksom vi med i EU fullt ut. Även där gäller begränsningen frukt- och bärviner och vissa sorters cider. När Finland ville gå vidare med fruktlikörer tog det stopp. EU ansåg att det skulle innebära en snedvridning av konkurrensen, för andra producenter av fruktlikörer i EU skulle kunna bli diskriminerade.

Det har dessutom skett en förändring i Finlands politik. Man har visserligen kvar sitt systembolag, Alko, men tillåter numera försäljning av öl med alkoholhalt upp till 5,5 procent i matbutiker, och på Alko hålls vinauktioner. Man kan även handla med sig 5,5-procentiga drycker från restauranger. Eftersom Finlands alkoholmonopol delvis har urholkats kan man alltså inte rakt av jämföra Finland och Sverige. Jag tror inte att vi vill ha modellen där matbutiker och restauranger säljer starköl på detta vis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Finland handlar det för övrigt om frukt- och bärviner som är tillverkade norr om 60:e breddgraden, och en större del av Finland än av Sverige ligger norr om den. I Sverige skulle gränsen gå ungefär vid Gävle, så skulle detta tillämpas i Sverige skulle långt ifrån hela Sverige omfattas.

Jag tror inte heller att det är framför allt frukt- och bärviner som gårdsförsäljarna i Sverige är intresserade av att sälja utan öl och vin av traditionell typ.

Dessa komplikationer gör att frågan behöver utredas. Vi kan inte införa detta rakt av om vi vill behålla Systembolaget.

Fru talman! Jag tyckte att mina svar på frågorna som Sten Bergheden ställde var ganska tydliga.

För det första: Eftersom utredningen lades till handlingarna genom ett regeringsbeslut i december 2014 kan utredningen inte utgöra beredningsunderlag för ett framtida förslag. Därför krävs en ny utredning.

För det andra: En ny utredning ska också specificera vad som avses med gårdsförsäljning och ge ökad kunskap om de EU-rättsliga förutsättningarna, de nationella alkoholpolitiska konsekvenserna och de näringslivspolitiska effekterna av ett införande av gårdsförsäljning av alkohol. Därför ska den nya utredningen få bredare ramar än vad som gavs den tidigare utredningen.

Det var två av svaren på interpellantens tre frågor.

Jag förvånas över Sten Berghedens påstående att de tidigare utredningarna har pekat på att det är möjligt att införa gårdsförsäljning och behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol. Så har jag inte läst de tidigare utredningarna. Därför finns det behov av en ny utredning som har ett bredare anslag.

Jag utgår från att också Sten Bergheden och Moderaterna är intresserade av att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol. Men tycker man att den frågan är relativt ointressant och inte värderar Systembolagets detaljhandelsmonopol särskilt högt kan man ju riskera det, i princip utan att bry sig om vilka EU-rättsliga konsekvenser det får att införa gårdsförsäljning.

Tillåts gårdsförsäljning som en detaljhandelskanal för alkoholdrycker vid sidan av det svenska alkoholmonopolet innebär det att systematiken som finns i alkoholregleringen och det som är grunden och legitimiteten för det svenska detaljhandelsmonopolet minskar.

Detta var ett av Sveriges viktigaste undantag när vi blev medlemmar i Europeiska unionen. Denna fråga viftades inte bort av något parti, utan tvärtom förhandlade vi om detta för att försäkra oss om att detta också blev en politik för framtiden.

När det gäller i vilken ordning som olika utredningar ska göras tänker jag att interpellanten är väl medveten om hur det går till, särskilt när fyra partier har förhandlat och är ovanligt tydliga med när en utredning ska tillsättas. År 2020 kommer utredningen att tillsättas, och vi återkommer med detaljer om när den ska lämnas och när en proposition kan förväntas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tar gärna en diskussion om Finlands situation, men som Hillevi Larsson beskrev är det kanske inte den situationen vi önskar oss. Låt mig också upplysa om, i det fall det inte är helt känt, att kommissionen har tittat på Finlands nya förslag till alkohollag. Kommissionen avslutar sitt yttrande med att man kan komma att inleda ett överträdelseärende med anledning av att man inte längre ser det som systematiskt och sammanhängande när Finland öppnar en annan detaljhandelskanal.

Jag tar gärna denna diskussion både nu och vid senare tillfällen. Det förutsätter dock att vi i grunden tycker att Systembolagets detaljhandelsmonopol ska vara kvar och att vi ser samma motsättning.

Det skulle vara intressant att höra Sten Bergheden ägna nästa inlägg åt att reflektera lite över Systembolagets detaljhandelsmonopol och dess betydelse för folkhälsan.

Fru talman! Jag ska börja med att citera den utredning som fanns. Jag utgick faktiskt ifrån att både ministern och Hillevi hade läst den, men det är uppenbart att det kanske inte är så.

Utredningen bedömer att den föreslagna modellen för gårdsförsäljning är förenlig med den svenska alkoholpolitiken och att den inte kommer att leda till några negativa konsekvenser för folkhälsan. Om man inför utredningens modell för gårdsförsäljning leder det inte till att detaljhandelsmonopolet måste avskaffas. Detta står tydligt på s. 13 i sammanfattningen och hade kanske kunnat föra debatten lite längre framåt redan i det första läget.

Jag har fortfarande inte fått svar på de konkreta frågor som jag ställde, fru talman. Ja, jag hörde att utredningen ska tillsättas under 2020, men jag har inte fått svar på varför man väntar till 2020. Vi har hela 2019 på oss att tillsätta utredningen och skulle kunna göra det redan i morgon dag om regeringen hade viljan. Min fråga är: När år 2020 kommer den att tillsättas? Ska den tillsättas i december 2020, för att sedan utredas i ett och halvt år, varpå man konstaterar att man inte hinner genomföra någonting under denna mandatperiod? Just detta tror jag kan vara regeringens ambition: att förhala och fördröja frågan så att det inte blir någon gårdsförsäljning i Sverige.

Fru talman! Jag hör andemeningen i ministerns svar, att det är problem med allting. Finland har gått ett steg längre än vad vi har gjort i dag. De kan hamna i ett läge där det kan bli en undersökning. De säljer i dag. Vi säljer inte i Sverige. Vi sitter här och funderar på att utreda. De säljer och diskuterar om de ska göra justeringar efter hand. De har gjort volymbegränsningar och tidsbegränsningar för sin försäljning för att kunna behålla sitt systembolag Alko i Finland. Detta är självklart helt möjligt i Sverige också. Vi är med i precis samma EU som de. Vi lever under precis samma regler och lagar som EU i övrigt. De har undantag för frukt- och bärvin sedan tidigare - det är jag fullt medveten om - men det är ju möjligt för Sverige att öppna för att vi också vill ha detta. Man kan ju inte sitta 20 år efter ett EU-inträde och säga att allt som sas för 20 år sedan ligger fast.

Regeringen har ingen ambition. Den har ingen vilja att införa gårdsförsäljning. Det är detta som är problemet. Det hade den förra regeringen, och en majoritet i denna kammare har faktiskt beställt att vi ska införa gårdsförsäljning och klara Systembolaget samtidigt.

Fru talman! Jag måste återupprepa mina frågor. När 2020 kommer utredningen? Någon planering måste väl även denna regering ha på departementet? Hur lång tid räknar man med att det ska ta att göra kompletteringen? Det är utrett i två led tidigare, och vi har Finlandsmodellen att titta på. En sådan utredning skulle vem som helst kunna klara av på kanske tre eller fyra månader och komma fram till en lösning. Vi får se hur lång tid regeringen har tänkt ta på sig för att lösa denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har en följdfråga på detta, fru talman: När får vi en proposition i riksdagen som inför gårdsförsäljning? Kan ministern lova att vi kommer att ha en proposition liggande på bordet i riksdagen innan denna mandatperiod är slut? Svaret måste vara enkelt, om ambitionen finns. Finns det en ambition så att vi kan få en proposition på riksdagens bord och ett genomförande av gårdsförsäljning innan mandatperioden är slut? Det är min fråga.

Fru talman! I en av utredningarna står tydligt att om vi skulle ha gårdsförsäljning i Sverige kan vi inte begränsa det till gårdar ute på landsbygden då detta skulle vara en konkurrensnackdel för andra producenter runt om i EU. Det står också tydligt att inte bara egentillverkade produkter skulle kunna säljas utan även motsvarande produkter som tillverkats i andra länder. Då är vi inne på en helt annan modell än den som föreslås med egentillverkade produkter på gårdar på Sveriges landsbygd.

Dessutom är det ju inte vi i Sverige som bestämmer ytterst, utan det gör EU. Vi kan se tydligt hur det har tolkats i det norska och det finska exemplet, där man bara har tillåtit en begränsad mängd vin tillverkat av frukt och bär. Det är inte dessa tongångar som jag har hört i debatten, utan det är ju traditionellt vin och öl, alltså inte bara begränsat till frukt och bär. Jag ser det därför som tveksamt att det finns någon automatik i att Sverige skulle kunna gå längre än vad man har gjort i Finland. Som jag nämnde är det norska exemplet annorlunda, eftersom de inte är medlemmar i EU. I Finland har man dessutom luckrat upp sitt monopol. När det gäller exemplet med fruktlikör, som man ville sälja i Finland, sa EU stopp. Detta visar att det inte är vi själva som bestämmer hur vi ska tolka EU-reglerna, utan det gör EU.

Den utredning som ska tillsättas i Sverige kommer att vara till god hjälp när det gäller att tolka EU-reglerna, för det är dem vi måste utgå ifrån. Risken om vi kommer med ett ogenomtänkt förslag är att vårt systembolag hotas. Det kan vara väldigt svårt att backa bandet i det läget, så vi måste tänka oss för noga.

Fru talman! Anledningen till att Sten Bergheden inte fick svar direkt var att han hade tre nya frågor utöver dem som han ställde i sin interpellation.

Den första frågan var varför detta inte är en av de allra första utredningar som regeringen tillsätter. Det beror helt enkelt på att det ska tillsättas många utredningar och att det finns många som vi tycker är mer angelägna att tillsätta 2019. År 2020 innebär att utredningen tillsätts nästa år.

Vi tillsätter naturligtvis inte en utredning med ambitionen att tillåta gårdsförsäljning kombinerat med Systembolagets detaljhandelsmonopol om inte ambitionen är att också presentera en proposition för riksdagen. Exakt när 2020 får Sten Bergheden vänta på att få veta tills vi själva har bestämt när den ska tillsättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det låter på Sten Bergheden som att det är så enkelt. Utredningen om vissa alkoholfrågor lämnade sitt betänkande i december 2010. Då hade ju en borgerlig regering, som Sten Bergheden hade ingångar i, fyra år på sig att lägga fram den där oerhört enkla propositionen som bara fixar till gårdsförsäljningen. Vad var skälet till att man inte gjorde det? Jo, det var omfattande remisskritik. Den kom inte från aktörer som tror att det drabbar folkhälsan eller något annat när någon får köpa en flaska vin på en gård någonstans i Sverige, utan den kom därför att det finns en oerhört stark uppslutning kring det svenska detaljhandelsmonopolet, som utövas av Systembolaget, med allt vad det innebär av åldersgränser och det som leder till en lägre alkoholkonsumtion.

Utredningen konstaterade att en EU-rättsligt legitim modell för gårdsförsäljning inte kan begränsas till alkoholdrycker som har tillverkats på den egna gården i Sverige utan att alla tillverkare av alkoholdrycker, såväl i Sverige som inom EU, måste ges möjlighet att på samma villkor få bedriva försäljning av sina egenproducerade drycker i Sverige. De konstaterade också att försäljning inte kan begränsas geografiskt, och de angav inte vilken begränsning som skulle kunna införas när det gäller producenternas storlek eller vilken typ av alkoholdryck som produceras.

Det är för enkelt, Sten Bergheden, att bara titta på Finland. Jag behöver inte upprepa vad riksdagsledamoten Hillevi Larsson sa, men det handlar om att man redan i dag har släppt på monopolet när det gäller alkoholhaltiga drycker på upp till 5,5 procent. Det handlar också om den breddgrad som man hade tidigare och som nu har tagits bort och som gör att kommissionen förmodligen kommer att inleda ett överträdelseärende. Det är också så att det handlar om frukt och bär, och det är inte vad jag tänker på och heller inte, tror jag, Sten Bergheden när han talar om att vi ska ha gårdsförsäljning.

Jag tror att vi ska sluta att prata om varandra så mycket. Det finns ingen ambition att inte tillåta gårdsförsäljning för det fåtal aktörer som skulle vilja inte bara producera vin eller öl på en gård någonstans i Sverige och kanske försörja sig på det utan också låta någon köpa med sig en flaska efter ett besök. Men det finns en genuin oro för att vi äventyrar det svenska detaljhandelsmonopolet och att vi upprättar en parallell distributionskanal.

Jag undrar återigen: Kan inte Sten Bergheden se detta? Bekymrar det inte Sten Bergheden att tala så lättvindigt om lite gårdsförsäljning på några gårdar i glesbygden och att vi sedan får se vad som händer med det svenska detaljhandelsmonopolet? Jag tycker att det är lättvindigt att se det på detta vis. Jag och regeringen menar allvar när vi säger att vi ska tillsätta en utredning.

Vi hoppas naturligtvis att vi ska få bättre underlag. Vi ska tillsätta en bredare utredning. Och vi ska framför allt försöka titta ännu mer noggrant på vad gårdsförsäljning är och hur man kan snäva in det på ett tydligare sätt.

Fru talman! Sveriges landsbygd måste få fler ben att stå på. Sveriges landsbygd kan inte leva på vargar och skogsreservat, utan landsbygden behöver fler ben och fler näringsgrenar. Gårdsförsäljningen ska kunna skapa fler jobb och tillväxt på hela landsbygden. Det är grundförutsättningen. Det hjälper inte med fler reservat och fler vargar för att skapa tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har gått igenom påståendena från både ministern och Hillevi Larsson. Allt detta är känd materia. Detta vet vi om. Finland har i dag försäljning. Men vi är så rädda att vi inte ens vågar. Hillevi Larsson sa att vi inte kan gå längre än Finland. Men låt oss, fru talman, åtminstone gå dit Finland är i dag och börja där. Men ni vågar inte ens det, Lena Hallengren. Ni vågar inte ens tillsätta en utredning. Ni flyttar till och med den framåt i tiden. Vi borde kunna vara överens om i dag, fru talman, att denna utredning ska tidigareläggas, om ni nödvändigtvis måste ha den på tre fyra månader för att kunna fatta ett beslut. Det finns faktiskt en majoritet här i riksdagen som vill införa gårdsförsäljning. Det finns ett tryck här i riksdagen, och det finns en folkvilja att faktiskt få till stånd detta. Denna folkvilja bromsas av den sittande regeringen.

Låt oss vara överens om en sak, ministern, och det är att man försöker tidigarelägga utredningen och korta ned tiden för den, så att man verkligen får till ett utredningsförslag, att allting är klart inom ett och ett halvt år och att en gårdsförsäljning kommer i gång som går att utvärdera inom denna mandatperiod. Det är väl fullt rimligt att man har en lite högre ambitionsnivå än att man eventuellt bara ska titta på en utredning som man inte vet något om? I grund och botten är man på något sätt motståndare till att detta ska införas, eftersom det är så många problem.

I dag kör Systembolaget ut sprit och vin till din dörr. Men det är hopplöst för människor i Sverige att åka ut till en gårdsförsäljning och köpa en flaska vin. Det är inte rimligt 2019.

(Applåder)

Fru talman! Jag försökte öppna upp för en viss dialog. Jag var nyfiken på att höra Sten Berghedens syn på Systembolagets detaljhandelsmonopol. Men i hans tre inlägg fick jag absolut inte höra något argument. Jag inser att det inte står så högt i kurs hos Sten Bergheden och kanske inte hos Moderaterna; vad vet jag.

Jag konstaterar att gårdsförsäljning är någonting som många skulle tycka är intressant och skulle kunna vara ett tillskott till den verksamhet som sker på landsbygd. Men det är knappast den som gör att landsbygden lever upp eller ökar försörjningen dramatiskt. Men den är naturligtvis viktig för dem som har en sådan verksamhet.

Men det finns också ett mycket stort stöd - en övervägande majoritet hos både svenska folket och i riksdagens kammare - för Systembolagets detaljhandelsmonopol. Det har i alla fall funnits ett brett stöd också i riksdagens kammare, och jag hoppas innerligt att det finns kvar.

Sedan kan jag inte låta bli att återigen påpeka att den tidigare utredningen kom i december 2010, den som Sten Bergheden påstod var så glasklar när det gällde att det var hur enkelt som helst att införa gårdsförsäljning och att det inte alls hotade Systembolagets detaljhandelsmonopol. Varför dåvarande borgerliga regering inte införde gårdsförsäljning under fyra år vet inte jag. Det kanske Sten Bergheden har ett svar på. Men han sa ingenting om det i sina inlägg, så han kanske inte har det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan konstatera att vi ska göra vårt yttersta för att se till att tillsätta en utredning med ett bredare mandat att kombinera gårdsförsäljningen med Systembolagets detaljhandelsmonopol. Det finns många angelägna frågor som handlar om allt från kompetensförsörjning i vården till hur äldre ska ha någonstans att bo som går före utredningen om gårdsförsäljning. Utredningen kommer därför först 2020.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.