Gårdsförsäljning

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om dörren för gårdsförsäljning i Sverige fortfarande är helt stängd.

Edward Riedl har även frågat vad jag ämnar vidta för åtgärder för att främja mindre producenters möjligheter att slå sig in i Systembolagets sortiment.

Sten Bergheden har frågat mig om jag anser att förbudet mot gårdsförsäljning gynnar företag på landsbygden och om gårdsförsäljningen, om den tilläts, skulle påverka folkhälsan så mycket att ett förbud är motiverat.

Den statliga utredningen om vissa alkoholfrågor, (SOU 2010:98), slog fast att det inte skulle vara möjligt att begränsa gårdsförsäljningen så att enbart svenska vinproducenter skulle kunna sälja mindre kvantiteter av sitt egenproducerade vin till besökare på gården. Gårdsförsäljningen skulle behöva göras tillgänglig för producenter i hela EU för att inte strida mot EU:s regler om diskriminering. Därmed skulle europeiska alkoholproducenter kunna öppna butiker i Sverige utan att produktionen sker på den svenska landsbygden.

Utifrån ett EU-rättsligt perspektiv måste den svenska alkoholpolitiken framstå som systematisk, sammanhängande och konsekvent. Om Sverige skulle införa en lag om gårdsförsäljning som tillåter en ny försäljningskanal av alkohol till konsumenter parallellt med den ensamrätt som Systembolaget innehar finns risk för att rättfärdigandegrunden för detaljhandelsmonopolet skulle bli ifrågasatt.

Betydelsen av att begränsa tillgängligheten till alkoholdrycker har slagits fast i forskning, och alkoholpolitiken bygger på kunskapen om att minskad allmän alkoholkonsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen. Genom att Systembolaget, vårt detaljhandelsmonopol, kontrollerar etableringar och öppettider samt genomför kontroll av ålder, berusning och risk för langning säkerställs en begränsning av tillgängligheten.

Gårdsförsäljningen i sig torde inte utgöra något hot mot folkhälsan men att genomföra reformer som kan äventyra det svenska monopolet är ett mycket allvarligt hot mot folkhälsan.

Det går inte att med säkerhet veta hur en prövning av det aktuella förslaget skulle kunna utfalla i EU-domstolen, men jag är inte beredd att riskera monopolet, som är grundbulten i den svenska alkoholpolitiken. Så ja, dörren för gårdsförsäljning i Sverige är fortfarande stängd.

Edward Riedl har rätt i att antalet mindre producenter av framför allt öl men även sprit, vin, cider och must har blivit allt fler under de senaste åren. Det gäller både i Sverige och i våra närmaste grannländer, och vi ser att intresset ökar för det som är småskaligt och hantverksmässigt producerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna utveckling har fått stort genomslag i Systembolagets utbud. Bolaget införde i september 2014 en ny sortimentskategori för lokal och småskalig alkoholproduktion. Vid starten omfattade sortimentet ca 390 produkter från 125 olika producenter. Efter ett år hade detta nästan fördubblats till över 700 produkter från ca 200 producenter i Sverige och omkringliggande länder.

Systembolaget bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta, och produkterna har även kommit in i det fasta sortimentet och i de nyhetslanseringar som bolaget genomför i hela landet. Lokala och småskaliga alkoholprodukter distribueras till mellan en och tio butiker inom en radie på 15 mil från produktionsplatsen. Om producenten levererar produkterna till Systembolagets depå blir de beställningsbara för kunder i hela Sverige, utan kostnad.

Liksom Edward Riedl och Sten Bergheden anser jag att det är angeläget att den svenska landsbygden får de möjligheter som behövs för att växa. Systembolaget bidrar till detta genom att ha löpande dialog med de mindre producenterna om hur bolaget på olika sätt kan underlätta för dem på lika villkor. Bolaget kan självklart inte agera på ett sätt som gynnar vissa producenter i förhållande till andra.

Andre vice talmannen meddelade att Sten Bergheden, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att delta i debatten.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Precis som ministern säger i sitt svar växer allt fler små producenter av öl, vin, cider med mera fram i vårt land. Detta skapar arbetstillfällen, framför allt utanför våra storstäder. Landsbygden behöver fler jobb, och entreprenörer som i dag finns inom olika näringar behöver kunna bredda sin verksamhet. På många orter på landsbygden får man bli mångsysslare för att få ihop sin försörjning. Det finns till exempel köttbönder som vidareförädlar och har gårdsförsäljning. Man har tagit produkten ett steg till för att få det hela att gå ihop.

Detsamma gäller på detta område. Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker skapar jobb samtidigt som det inte riskerar folkhälsan, vilket ministern också säger. Gårdsförsäljning i sig är alltså inget hot mot folkhälsan.

Mot bakgrund av detta har jag frågat om dörren är stängd, och han svarar att så länge han är minister är den stängd.

Till saken hör att Finland som också är ett EU-land och har ett detaljhandelsmonopol för alkohol klarar av att ha gårdsförsäljning, men ministern stänger ändå dörren.

Jag har också frågat ministern om man på något sätt kan främja de små producenternas möjlighet att komma in i Systembolagets sortiment. Jag ställer frågan mot bakgrund av att vi har just ett detaljhandelsmonopol, vilket gör att det bara finns en enda kanal för att sälja dessa produkter i Sverige, nämligen Systembolaget. När den dörren inte är öppen för småproducenter på det sätt den kanske borde vara har man ingen möjlighet att sälja sina produkter.

Även på detta svarar ministern att han inte avser att ta några initiativ, vilket jag tycker är tråkigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om gårdsförsäljning fungerar i Finland, varför skulle det inte kunna fungera även i Sverige?

Herr talman! Jag rubricerar mitt inlägg "Det heliga monopolet och den lilla vinbutiken på gården".

Sverige är ju som alla vet fantastiskt, och Sverige är ett frihetens högsäte på jorden - eller inte.

Systembolagets monopol på att ensamt sälja alla drycker med en alkoholhalt på över 3,5 procent fungerar och har stor förankring. Det är väl bra.

Tyvärr urholkas monopolet av att det väller in billigare öl och sprit över gränserna och säljs i oordnade former lite överallt. Alla som vill ha dessa varor känner till hur man kan få tag på dem, inte minst ungdomar. De och andra har tyvärr inga problem med att få tillgång till billigare alkoholvaror än Systembolagets.

Riksdagen försöker i bred enighet att motarbeta detta genom att ytterligare höja skatterna på alkohol i Sverige, men av någon outgrundlig anledning ökar då införseln ytterligare.

Vill man minska dryckenskapen i Sverige handlar mycket om att begränsa de omfattande inköpsresorna till Tyskland och den utbredda svarthandeln i varje svensk stad och kanske även på landsbygden.

Det har i många år diskuterats om svenska vinodlare ska kunna sälja sitt vin i gårdsbutiker på samma vis som sker i hela den vinproducerande världen och i Finland, som liksom Sverige har ett alkoholmonopol.

Det handlar om utomordentligt små mängder alkohol med noll betydelse för alkoholbekymren i Sverige. Men det vore positivt för några små vintillverkare och för dem som vill provsmaka och köpa några vinflaskor. Det är ingen stor fråga utan egentligen en mycket liten fråga.

En utredning lade för några år sedan fram ett mycket försiktigt förslag omgärdat av byråkrati och krångel. En vinflaska skulle på nåder kunna säljas på gården förutsatt att den kombineras med en upplevelsetjänst med koppling till drycken. En kund skulle inte heller få köpa mer än 3 liter vin, och totalförsäljningen skulle inte få överstiga 10 000 liter vin per år. Det var alltså både hängslen och livrem i den utredningen.

För att undvika kritik från EU om att en gårdsbutik skulle kunna bli ett lokalt svenskt monopol föreslog utredningen att butikerna skulle sälja viner även från andra länders producenter. Det var typisk svensk undfallenhet mot EU genom att man i vanlig ordning kastade in handduken innan striden ens hade börjat.

Men det har alltså inte blivit något av detta. Det är fortsatt förbjudet för några tiotals vingårdar i Sverige att sälja lite vin i sina gårdsbutiker. Men det är det inte i Finland.

Motivet är en enorm rädsla för EU. Systembolaget kan hotas, så visa absolut ingen flexibilitet. Det är många politikers, och i dag även Gabriel Wikströms, motto.

Nog vore det mycket bättre att ge dessa gårdsbutiker chansen att sälja sitt vin. Skulle EU ha synpunkter får vi ta den diskussionen och möjligen ändra oss om vi förlorar. Men att inte ens våga försöka med en mycket begränsad gårdsförsäljning av det slag som redan sker på andra sidan Östersjön är rätt fegt, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet, statsrådet, Alliansen nådde inte ända fram i denna fråga. Nu har Liberalerna tänkt till i rätt riktning, och det tycker jag är bra.

Jag hörde vad statsrådet sa, men regeringen är ju en samarbetsregering. Jag vill uppmana till att samarbeta lite i den här frågan. Ställ upp för de små gårdsvinproducenterna, Gabriel Wikström, och ta fajten med EU!

Herr talman! Grunden för denna diskussion handlar egentligen inte om gårdsförsäljning som sådan. Precis som jag påpekade i mitt svar om gårdsförsäljning hotar den inte den svenska folkhälsan, för vi tror att kvantiteterna i sig kommer att vara små. Däremot riskerar det att hota Systembolagets ensamrätt.

När det gäller ensamrätten är det själva grundbulten för den svenska alkoholpolitiken att vi har ett monopol på detta område. Ensamrätten är digital - antingen har man ensamrätt eller också har man det inte.

Att tillåta gårdsförsäljning skulle per definition innebära att Systembolagets ensamrätt är bruten. Vad säger EU och EU-lagstiftningen om monopol? EU-lagstiftningen är inte emot monopol, men de måste vara icke-diskriminerande.

Man får inte ha ett monopol som bara gynnar det egna landets varor och inte tillåter varor från andra EU-länder. Därför skulle risken med att öppna upp för gårdsförsäljning vara att man också måste öppna upp för försäljning av till exempel vin från andra EU-länder på dessa gårdar. Därmed skulle Systembolagets ensamrätt som sagt vara bruten.

Jag tycker att svensk alkoholpolitik och den svenska folkhälsan är alltför viktiga för att man ska hålla på och experimentera med dem. Den svenska alkoholpolitiken har tjänat oss väl under lång tid, och vi ser att drickandet minskar i många grupper, om än inte i alla.

Det är därför viktigt att fortsätta att bygga vidare på det som har fungerat väl, det vill säga Systembolagets ensamrätt på försäljning av alkoholhaltiga drycker, och snarare se hur vi kan komma åt de avarter och problem som bland andra Staffan Danielsson lyfte upp, till exempel illegal försäljning av alkohol till minderåriga.

Detta är frågor som vi jobbar hårt med på Socialdepartementet, inte minst i samarbete med Justitiedepartementet. Låt oss samarbeta om dessa frågor och om hur vi kan skydda barn och unga från alkoholkonsumtion snarare än att försöka bryta upp Systembolagets ensamrätt och därmed äventyra själva grundfundamentet för den svenska alkoholpolitiken.

Det refereras ofta till Finland i dessa debatter. Det är viktigt att klargöra att Finland har ett undantag som de fick när de inträdde i EU 1995.

Undantaget har absolut inte varit oproblematiskt. Det ifrågasattes till exempel 1999 av EU-kommissionen, vilket föranledde att Finland ändrade sin lagstiftning till att den typ av drycker som får säljas i gårdsförsäljning är drycker som är tillverkade av bär eller frukter som växer norr om den 16:e nordliga breddgraden.

Det betyder alltså inte att det är något slags finländskt vin som säljs, utan det är i stor utsträckning inhemska traditionella drycker. Jag tror inte att det är detta man har i åtanke när man pratar om att tillåta svensk gårdsförsäljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis hänvisar Staffan Danielsson till att Liberalerna har bytt ståndpunkt. Efter samtal med Liberalernas representant i socialutskottet kan jag konstatera att vi har samma inställning i den här frågan, även om Liberalerna har vänt på orden i meningen.

Herr talman! När ministern går in på det som är monopolets funktion är vi helt överens. När det gäller att skydda barn och ungdomar från alkoholen och dess skadeverkningar har vi en ganska bred uppslutning i vårt land, både bland partierna och bland människor i allmänheten. Om detta är vi helt överens, och det behöver vi inte diskutera särskilt mycket i kväll. Det vi tar upp kring gårdsförsäljningen har egentligen ingenting med det fallet att göra.

Ministern ser inga problem med folkhälsan om vi tillåter gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter. Det var precis det jag också sa - där är vi helt överens. Sedan är vi inte överens om vad som skulle hända ifall gårdsförsäljning tillåts utifrån läget att man inte har monopol totalt sett på försäljningen.

Som jag sa tidigare är Finland EU-medlem. Som jag hörde från ministern tas det ofta upp att Finland har haft ett undantag för de produkter man säljer. Likväl är det möjligt för Finland att ha detta undantag, och då bör man kunna pröva det i Sverige.

Jag tycker att Staffan Danielsson från Centerpartiet hade en ståndpunkt som var ganska vettig i det sammanhanget, det vill säga att om EU skulle kritisera Sverige är det inte så att man inte kan förändra sin ståndpunkt i ett sådant givet läge, om detaljhandelsmonopolet nu skulle äventyras.

Gårdsförsäljning är förbjudet i Sverige. Då hänvisas producenterna till den enda återförsäljaren, Systembolaget. Det är det enda ställe där man kan sälja sina produkter. För små producenter är det en lång och krånglig process. Detta gynnar alltid de stora producenterna, både från Sverige och - framför allt - från andra länder. De som har stora ekonomiska resurser gynnas i alla typer av byråkratiska system med monopol. De små aktörerna, oftast ute på landsbygden, missgynnas i detta.

Inte minst i Norrland blir detta ännu mer kännbart. Varför då? Jo, för att det är långt mellan systembolagen. Varför är det ett problem? Jo, ministern sa det själv i sitt svar: Systembolaget tar in lokalproducerat till mellan en och tio butiker, och det ska ske inom en radie av 15 mil. Om det är långt mellan systembolagen, vilket det är i stora delar av vårt land, missgynnas producenter av denna typ av policy.

En av de frågor jag ställde till ministern var om man kan tänka sig att se över hur Systembolaget hanterar de små producenterna i Sverige. Jag tycker att ministern är något kallsinnig även där, i stället för att se att vi har olika förutsättningar i vårt avlånga land och att det sätt som detta hanteras på missgynnar producenter i delar av vårt land.

Herr talman! När det gäller frågan om Systembolaget och dess relation till de mindre producenterna tycker jag inte alls att mitt svar andades något slags kallsinne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Snarare beskrev jag en utveckling där Systembolaget har sett att här finns ett antal producenter som vill vara mindre producenter och som har något unikt att bidra med till Systembolagets sortiment. Det är därför man har förändrat sin sortimentsstruktur. Man har också i dialog med de mindre producenterna försökt se över hur man inom ramen för den bolagsmodell som Systembolaget har kan underlätta för dem att både komma in i sortimentet och bidra på andra sätt till Systembolagets dryckessortiment.

Jag tror inte att vi varken från kammarens eller regeringens sida behöver göra mer för att underlätta eller bidra till Systembolagets process i denna fråga, för man har en väldigt stor lyhördhet, i det här fallet för de mindre producenterna och deras behov och för att en dialog ska kunna föras. Man har naturligtvis också en stor lyhördhet för hur den allmänna debatten går.

Vi kan konstatera att det som Edward Riedl beskriver som ett stort och stelbent byråkratiskt monopol kanske var en sanning för ett antal år sedan, men jag skulle vilja hävda att det inte längre är det.

I dag är Systembolaget ett modernt företag som tar sin uppgift på stort allvar. Det handlar inte bara om att värna det som är själva grunden för monopolet, det vill säga företagets ensamrätt till försäljning av alkoholdrycker. Det handlar också om att man för att bevara ett förtroende och en uppskattning hos svenska folket hela tiden måste arbeta med att utveckla sitt sortiment, sitt bemötande och sitt koncept.

Det är inte underligt, med tanke på de stora insatser som har gjorts av Systembolaget under de senaste åren, att de i dag ligger i topp när svenska folket får frågan om var det finns störst kundnöjdhet. Det har Systembolaget därför att de jobbar med denna fråga. De har också en vilja att jobba med både stora och små producenter för att också från dem få en nöjdhet.

Jag är säker på att vi kommer att se en utveckling på området. Men jag är minst lika säker på att den utvecklingen aldrig kommer att ske på bekostnad av det som är grundvalen för alkoholmonopolet, det vill säga att värna den svenska folkhälsan.

Herr talman! Jag delar ministerns syn på att Systembolaget har gjort mycket de senaste åren; därom är vi helt överens. Det kan också vara ett resultat av att med ett detaljhandelsmonopol följer också en stor makt hos dem som förfogar över detta. Vi hade ju en situation som var mindre smickrande för Systembolaget för ett antal år sedan. Om det bara finns en återförsäljare och man måste komma in till denna återförsäljare besitter de personer som avgör vilka produkter som tas in och inte en enorm makt. Den kan man kapitalisera på i den värsta av världar, vilket också var det som var ett av bekymren. Det är monopolets baksida, och det kan bli ett problem. Men som sagt: Systembolaget har gjort mycket, och det ska man ha all heder av.

Om man har ett detaljhandelsmonopol kommer man att vara tvungen att debattera det politiskt. Jag delar inte riktigt ministerns syn att bara därför att Systembolaget nu har gjort mycket positivt ska vi luta oss tillbaka politiskt och inte debattera de olika delarna och komponenterna i detta. Jag menar att det måste vara vår uppgift så länge vi har ett detaljhandelsmonopol. Då ska vi debattera och diskutera hur det ska kunna fortgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de saker jag lyfte upp - givetvis utifrån de trakter som jag kommer ifrån - är att jag ser hur man missgynnar små producenter. Då är frågan: Kan ministern tycka att det är rimligt att man för en sådan diskussion politiskt, det vill säga att man ser till att inte små producenter ute på landsbygden missgynnas? De får svårt att slå sig in. Så blir det om man kommer in på betydligt färre systembolag än man gör om man kommer närmare större befolkningscentrum.

Herr talman! Jag tycker att vi har en god dialog med ledningen för Systembolaget, i första hand naturligtvis när det gäller att uppfylla de folkhälsopolitiska målen och det som är grunduppdraget. Men det handlar också om att efterfråga hur Systembolaget sköter sitt serviceuppdrag och hur man sköter uppdraget gentemot dem som producerar alkohol.

Precis som jag har sagt i tidigare inlägg är jag väldigt nöjd med nuvarande ledning för Systembolaget. Jag är nöjd med hur man har lyckats balansera sitt grunduppdrag med att också åstadkomma och bibehålla ett stort förtroende för Systembolagets verksamhet, inte minst med tanke på den utveckling som ständigt sker inom bolaget när det gäller produktsortiment och bemötande av kunder och producenter.

Jag känner mig trygg med att ledningen kommer att fortsätta att vända på varje sten för att vi ska ha ett monopol som inte bara värnar det som är grunduppdraget och huvuduppdraget, det vill säga den svenska folkhälsan. Man ska också bibehålla en god relation med producenterna och kunna utveckla denna relation, inte minst med de små producenter som Edward Riedl i debatten så starkt vurmar för.

Jag ser fram emot att vi kommer att fortsätta att diskutera svensk folkhälsopolitik i allmänhet och svensk alkoholpolitik i synnerhet. Jag vill dock varna inför kommande debatter: Precis som i de otaliga debatter jag har bakom mig som folkhälsominister kommer varken jag eller den här regeringen att ändra ståndpunkt när det gäller gårdsförsäljningen. Vi kommer aldrig att överge den grundprincip som handlar om att värna det svenska alkoholmonopolet. Det är nämligen det som har varit den stora nyckeln till den framgång vi har kunnat se i att minska alkoholbruket hos svenska folket.

Jag vill tacka för en god debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.