Gårdsförsäljning av alkohol

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om jag är beredd att ta ett lagstiftningsinitiativ eller vidta andra åtgärder för att möjliggöra försäljning av alkohol från gårdar såsom ombud för Systembolaget.

Såvitt jag kan se har en lokal och småskalig alkoholproducent inget att vinna på en sådan ordning, eftersom ombudens uppgift är att ta emot beställningar från konsumenter för att sedan vidarebefordra beställningarna till Systembolaget, som i sin tur skickar beställda varor till ombuden för utlämning till konsumenterna. Man kan även beställa varorna direkt hos Systembolaget och hämta ut dem hos närmaste ombud.

Ombuden får alltså bara förvara alkoholdrycker som konsumenter tidigare har beställt. Om ett ombud skulle få lagerhålla varor för direktförsäljning, som det skulle innebära med den modell som Edward Riedl föreslår, blir det i stället fråga om detaljhandel till konsument. En sådan ordning skulle strida mot detaljhandelsmonopolet, och därför är något sådant initiativ inte aktuellt.

Det finns i dag ett stort intresse för det hantverksmässiga och småskaliga hos svenska konsumenter. Den här utvecklingen märks också i ökat intresse för de lokala och småskaliga drycker som Systembolaget säljer. För att möta denna ökade efterfrågan har bolaget utvecklat nya tillvägagångssätt i sin hantering av lokala och småskaliga artiklar och förbättrat både produktinformationen och kvalitetskontrollen. Systembolaget ser också att antalet leverantörer till Systembolagets lokala och småskaliga sortiment har ökat. Det första halvåret 2016 levererade drygt 200 lokala och småskaliga producenter sina produkter till Systembolaget.

Avslutningsvis vill jag säga att det finns ett stort förtroende för Systembolaget hos befolkningen. Kunderna har aldrig varit nöjdare med Systembolagets service. 76 procent stöder Systembolagets ensamrätt. Det visar att Systembolaget sköter sitt uppdrag väl. Jag och regeringen har tydligt tagit ställning för att bedriva en alkoholpolitik som säkerställer förtroendet och legitimiteten för Systembolaget.

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Jag vill börja med att berätta att Sverige är det enda EU-land som inte tillåter gårdsförsäljning. Det är inte det enda land som har ett alkoholmonopol. Det innebär att det finns olika sätt att kombinera de två modellerna.

Jag hade tänkt tala rätt mycket med ministern om det som rör folkhälsan. Nu väljer ministern att inte beröra det så väldigt mycket. Ministern har upprepade gånger skrivit tillsammans med nykterhetsrörelsen i olika debattartiklar och liknande om just hotet mot folkhälsan om man skulle göra minsta avsteg från alkoholmonopolet. Om man skulle tillåta gårdsförsäljning skulle detta på något sätt vara till risk för folkhälsan.

Det har jag och ministern debatterat tidigare. Om jag uppfattat ministern korrekt i den förra debatten vi hade backade ministern lite grann från den hållning han haft tidigare. Han menar numera att gårdsförsäljning inte hotar folkhälsan. Han får gärna förtydliga detta om han vill.

Vad det handlar om är inte att på något sätt göra någon förändring i alkoholmonopolet när man har en modell med småskalig vinproduktion eller liknande där man också säljer från gårdarna. Det är en modell som till exempel finns i Finland, som också har ett alkoholmonopol. Om man gör på det sättet skapar man jobb långt utanför städerna. Långt ut på landsbygden skapas det jobb. Man får fortsätta att vidareförädla de produkter man redan har lokalt.

Herr talman! Det som är så bra med om man får vidareförädla sina produkter, oaktat om det gäller köttproduktion eller någonting annat, är att man kommer att skapa turism för detta. Man får besöksdestinationer. Allt detta är bra och hotar på inget sätt folkhälsan. Oftast är prislappen så pass betydande att det inte finns någon fara i att ha den modellen vid sidan om alkoholmonopolet i övrigt.

Christofer Fjellner, som är moderat Europaparlamentariker, har skrivit om just detta. Ministern tar upp det i sitt svar lite grann och bemöter det som han har hemställt om. Rätt mycket tyder på att det skulle vara möjligt att ha en ombudsmodell utbyggd från det vi redan har i dag. Då skulle det vara möjligt för gårdar att kanske få hålla en liten del av sin egen produktion i lager men i övrigt verka som ombud.

Det kan vara på det sättet att ministern har helt rätt i att EU skulle underkänna den modellen. Det vet inte jag någonting om, men jag tycker att det är värt att prova. Min fråga till ministern är: Kan ministern själv tänka sig att prova och se om EU kan släppa efter i det avseendet? Det hotar på inget sätt folkhälsan men skapar jobb och mervärde långt bort från städer ute i den svenska landsbygden. Kan ministern tänka sig att se över detta?

Herr talman! Det blir lite av en favorit i repris eftersom jag och Edward Riedl har debatterat detta förut.

För att börja med folkhälsan och huruvida småskalig gårdsproduktion och försäljning av det man producerar på gården direkt hotar folkhälsan är svaret att de små kvantiteter det handlar om, kanske 1 000 liter alkohol per år, inte är ett direkt hot mot folkhälsan i Sverige. Däremot utgör det ett mycket stort indirekt hot. En etablering av en småskalig försäljning skulle innebära att monopolet utmanas.

Ett monopol betyder att man har en ensamrätt att sälja någonting. I det här fallet har Systembolaget ensamrätt att sälja den mesta av alkoholen som ska konsumeras någon annanstans i Sverige. Man har de facto brutit monopolet så fort man öppnar någonting som liknar en annan typ av försäljningsställen än dem som Systembolaget har. För att då inte verka diskriminerande mot andra företag i till exempel andra EU-länder måste man också tillåta dem att öppna till exempel vin- eller ölbutiker.

Det är detta som har gjort att jag och regeringen kommit fram till slutsatsen att vi inte vill pröva frågan om gårdsförsäljning. Vi vill inte göra någonting som kan hota monopolet eftersom det är själva grundbulten i den svenska alkoholpolitiken. Det är med stor sannolikhet en stor förklaring till att alkoholkonsumtionen har sjunkit under ett stort antal år inte minst bland ungdomar och till att den svenska alkoholpolitiken på många sätt är väldigt lyckad särskilt i jämförelse med en hel del andra länder.

När det gäller möjligheten att förena ett alkoholmonopol med gårdsförsäljning i andra länder lyfts ofta Finland upp som exempel. Då ska man komma ihåg att Finland förhandlade fram ett undantag i samband med att man gick med i Europeiska unionen. Det undantaget har framför allt, och framför allt i början, handlat om att tillåta drycker som är producerade på bär och örter som är typiska för att växa norr om den 60:e breddgraden.

Det har alltså inte primärt handlat om vin eller för den delen öl utan om andra typiska drycker. Det är någonting helt annat än det som Edward Riedl efterfrågar. Detta förhandlades fram i samband med hela EU-förhandlingen då det fanns ett helt annat fönster av möjligheter att göra den här typen av speciallösningar.

Jag skulle i stället vilja peka på, som jag också gjorde i mitt interpellationssvar, att vi inom ramen för Systembolagets ensamrätt har möjlighet att lyfta fram lokalproducerat öl, vin och andra drycker. Här har Systembolaget genomgått ett stort utvecklingsarbete där man har ett mycket ingående samarbete med väldigt många lokalproducenter och därmed också lyfter fram det lokalproducerade på ett helt annat sätt än vad man gjorde för bara några år sedan.

Det tycker jag är en rimlig kompromiss. Man fortsätter att värna Systembolagets ensamrätt och utmanar den inte på något sätt men tillser ändå att lokala producenter av öl, vin och andra drycker kan få marknadsföra sig och sälja via Systembolaget. Det tycker jag är bra.

Herr talman! Som jag sa är Sverige det enda EU-landet där man inte tillåter gårdsförsäljning. Men det är inte det enda EU-landet med alkoholmonopol. Alltså är dessa två möjliga att kombinera om man vill.

Mervärdet är att man kan sälja på plats. Det finns många framgångsrika exempel. Det kan vara köttbönder som har lokal försäljning där man har ett mervärde av att människor får komma ut och se gården och så vidare. Hos Glassbonden utanför Umeå har man lokalproducerad glass. Det är ett besöksmål just därför att man har det på plats. Man vidareförädlar det man har, och man får också en besöksdestination utifrån detta. Det skapar jobb och framtidstro utanför storstäder. Det är bra, och det hotar på inget sätt folkhälsan.

Jag delar ministerns uppfattning att det är bra att alkoholbruket bland unga sjunker. Men jag är inte säker på att förklaringen bara är bra. Det är möjligen en annan debatt. Vi ser samtidigt att vi har problem med droger och andra illegala substanser. Det ser jag mycket allvarligt på. Jag tror inte att ministern försökte förminska de utmaningarna, men man kan se ett visst samband däremellan.

Sedan gäller det priserna, om det skulle vara så att man kränger billig sprit lokalt. Men det är inte vad det handlar om. Vi har utanför Umeå något som heter Brännland Cider. De producerar iscider. Det går åt väldigt mycket äpplen som växer uppe i vårt klimat för att kunna producera det. Priset är 149 kronor för 187 milliliter. Det handlar alltså om ett literpris på 800 kronor litern för cider. Det är inte en produkt som på något sätt hotar folkhälsan. Detsamma gäller de andra småskaliga lokalproducerade produkterna.

Men det känns i alla fall bra när man går in på Systembolagets hemsida och ska se på priser och så vidare att man åtminstone får uppge om man är över eller under 20 genom att trycka på knappen. Det inger ju någon form av trygghet.

Herr talman! Jag tycker faktiskt att man bör pröva möjligheten. Om det sedan visar sig att ministern har rätt och att detta hotar alkoholmonopolet har jag respekt för att man kan komma fram till en annan slutsats än den jag föreslår. Men såvitt jag förstår av det som vår Europaparlamentariker har tagit fram är det möjligt även för Sverige att hitta en kombinationsmodell där man kan tillåta det småskaliga, det lilla, det nära och det lokalproducerade.

Så kan vi se till att det blir arbetstillfällen långt ute i landet och ställen dit människor lockas för att komma och se hur man producerar de olika delarna - om det sedan handlar om kött, glass eller någon lokal vinproducent. Det skapar mervärden, och på inget sätt hotar detta folkhälsan, herr talman.

Herr talman! Jag kan egentligen bara upprepa vad jag sa i mitt tidigare inlägg: Det är inte så att en småskalig gårdsförsäljning i sig skulle utgöra några allvarliga hot mot folkhälsan. Men det skulle utgöra stora indirekta hot i och med att det hotar Systembolagets ensamrätt. När man etablerar fler försäljningskanaler kan man inte göra det bara för svenska småskaliga producenter av vin, öl eller cider. Då måste man, med tanke på den hårda antidiskrimineringslagstiftning som EU har, också öppna upp för andra typer av försäljare. Det kan till exempel vara stora vingårdar från övriga Europa.

Därför är hela utgångspunkten att skydda Systembolagets ensamrätt. Vi tror att det är en av de viktigaste grundbultarna i den svenska alkoholpolitiken och en av de viktigaste förklaringarna till att alkoholkonsumtionen nu sjunker, inte minst bland unga.

Min utgångspunkt är i stället att vi ska ha ett starkt systembolag som kan vara lyhört inte minst för små lokala producenter och därmed i samarbete med dem se till att kunna erbjuda olika typer av lokalproducerade produkter på ett rimligt sätt inom monopolets ram till konsumenter i Sverige.

Att utmana monopolet på det sätt som Edward Riedl föreslår är inte jag och regeringen beredda att göra. Det tror vi allvarligt skulle hota just folkhälsan.

Herr talman! Ibland får man helt enkelt konstatera att man inte kommer överens och att man tycker olika. Men lika säker som ministern var tidigare på att det var skadligt för folkhälsan med gårdsförsäljning, lika säker är han nu på det indirekta hotet.

Herr talman! Jag menar bara att man bör se över möjligheterna för gårdsförsäljning. Om det på något sätt skulle hota monopolets varande förstår jag om en mängd politiker från olika partier kommer fram till slutsatsen: Låt oss inte göra detta. Men på ministern låter det som att jag här och nu vill utmana hela monopolsituationen. Det är inte det jag talar om. Jag talar om att tillåta det småskaliga, det närproducerade och det lokala. Jag talar om att se till att vi får vidareförädla de produkter som finns långt ute i vårt land. Det är vad jag talar om, och inte om att utmana hela alkoholmonopolet.

Utifrån detta menar jag att man kan se över saker och ting. Det är det jag skulle vilja be ministern om: Kan ministern tänka sig att se över detta? Eller är ministern bensäker på att hans uppfattning om detta är korrekt? Det finns uppenbarligen, herr talman, andra som gör andra bedömningar.

Jag hänvisar återigen till min partikollega som är Europaparlamentariker. Han har ställt frågan i EU-systemet: Hur skulle det mottas om man gjorde den här typen av undantag? Det verkar vara möjligt. Om det är möjligt - skulle ministern då ha en annan uppfattning? Skulle han åtminstone kunna undersöka möjligheten att få till den småskaliga gårdsförsäljningen?

Herr talman! Edward Riedl efterfrågar att vi ska pröva att införa någon typ av gårdsförsäljning. Frågan har prövats, inte minst i en utredning som presenterade sitt slutbetänkande 2014. Där konstaterades att det inte är möjligt att tillåta gårdsförsäljning enbart för svenska lokala producenter utan att också tillåta det för andra typer av företag från övriga Europa. Det är på grundval av denna utredning som regeringen bestämde sig för att inte gå vidare med försök med gårdsförsäljning.

Vi är rädda för att det hotar monopolet och därmed rädda för att de stora framsteg som har gjorts när det gäller en förbättrad alkoholkonsumtion och därmed en förbättrad folkhälsa skulle omintetgöras.

Edward Riedl hänvisar återigen till hur man har gjort i andra EU-länder, där man har lyckats kombinera ett alkoholmonopol med att tillåta gårdsförsäljning. Jag kan bara återigen upprepa vad jag har sagt tidigare: Låt oss ta exemplet Finland. Där fick man ett undantag vid EU-inträdet. Sverige har varit med i EU i snart 22 år. Det är inte möjligt för oss att få ett undantag efter så lång tid på de villkor som Finland hade vid sitt inträde. Jag tror också att det vore en återvändsgränd att nu försöka göra detta.

I stället hoppas jag att Systembolaget fortsätter att utveckla sitt nära samarbete med lokala producenter i Sverige så att man kan erbjuda deras produkter i sina butiker och i beställningssortimentet. Jag hoppas att vi med olika insatser, inte minst från regeringens sida, kan stärka Systembolaget så att man fortsätter att åtnjuta det höga förtroende som man har hos svenska folket och fortsätter att få bra kundbetyg.

Överläggningen var härmed avslutad.