FXM och ett transparent svenskt exportfrämjande

Herr talman! Lena Asplund har frågat mig om jag och regeringen står fast vid att FXM ska avvecklas samt hur jag och regeringen i så fall tänker organisera främjandefrågorna för att garantera en fortsatt hög transparens.

Regeringen har tidigare bedömt att nödvändigt exportstöd som utförs av Försvarsexportmyndigheten kan, med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens, bedrivas med högre kostnadseffektivitet inom en annan myndighetsstruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exportstödet spelar en viktig roll i den samlade materiel- och logistikförsörjningen av försvaret, likaså för den långsiktiga utvecklingen av den i Sverige verksamma säkerhets- och försvarsindustrin.

Den uppföljning (rapport 2014:30) som Statskontoret har genomfört av Försvarsexportmyndigheten beskriver olika aspekter som haft betydelse för den verksamhet som bedrivits sedan myndigheten bildades 2010. Uppföljningen har däremot inte omfattat frågan om en förändring av den befintliga myndighetsstrukturen för exportstödet.

Beredningen av Statskontorets rapport pågår i Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med förslag och information avseende exportstödet i den utsträckning som detta kräver.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Jag tänker uppehålla mig vid Statskontorets analys, som försvarsministern nämnde. Den visar att bildandet av Försvarsexportmyndigheten - jag kommer att kalla den FXM i fortsättningen för att göra det enklare - har lett till en tydligare rollfördelning och inneburit en ambitionshöjning av statens exportstöd. FXM har också bidragit till att statens exportstöd har fått ett ökat fokus på att främja svensk försvarsexport i bred mening. Det är mycket bra.

FXM:s process för prioriteringar involverar både försvarsmyndigheterna och försvarsindustrin. Tidigare gjorde varje myndighet sina egna prioriteringar av det statliga exportstödet, men nu vägs de olika behoven samman.

Utöver detta gör FXM en analys av försvarsnyttan med en exportaffär. Myndigheten analyserar också de försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenserna av en eventuell export samt sannolikheten för att en viss kampanjsatsning ska leda till en exportaffär.

Innan FXM bildades hade FOI, Försvarsmakten och FMV i uppdrag att ge exportstöd, men i och med att FXM bildades fick en myndighet ett tydligt utpekat ansvar för detta. FXM har också exportstödet som sin huvuduppgift medan det tidigare var en liten uppgift för de övriga myndigheterna.

Statskontorets analys visar att FXM:s inriktnings- och prioriteringsprocesser ger myndigheten överblick över både försvarsindustrins och Försvarsmaktens behov samt försvarsmyndigheternas resurser. Innan FXM fanns gjorde varje myndighet separata prioriteringar, men ingen hade ett utpekat ansvar för att skapa en helhetsbild. Det gav inte samma överblick, vilket var beklagligt.

Statskontoret bekräftar i sin rapport att FXM har gjort exportstödet mer synligt eftersom verksamheten i dag bedrivs i en separat myndighet med ett eget anslag och redovisas i en separat årsredovisning. Exportstödet är därmed mer synligt och lättare att styra och följa upp.

Bildandet av myndigheten har också lett till en tydligare rollfördelning eftersom upphandling och främjande har separerats. Det har gjort att man har fått en mycket tydligare och transparentare export. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Jag tänkte fråga försvarsministern om inte han också tycker att det är väldigt viktigt att vi har transparens i vår försvarsexport. Många gånger är det ju vapen det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Riksdagen har ju beslutat om en oförändrad budget för den här verksamheten till och med 2015. Från 2016 ligger det en besparing på 20 miljoner kronor i budgeten. Det är en tredjedel av ekonomin som i så fall försvinner. Det är en rätt stor andel av den samlade ekonomin.

Riksdagen har ställt sig bakom en kraftig neddragning av anslaget för exportstödet. Däremot har man inte hanterat frågan om vilken organisation det ska handla om. Det är en så pass kraftig neddragning man föranstaltar om att man borde ha med ett organisatoriskt tänk när det gäller hur man tänker sig framtiden.

Regeringen har inledningsvis sagt att vi har velat avveckla den här myndigheten. Vi lade fram ett besparingsförslag på 30 miljoner kronor för i år. Det är en kraftig neddragning, men vi var också beredda att ta konsekvenserna i organisationsfrågan.

Som läget är just nu - om man ska utgå från riksdagsbeslutet, menar jag - finns det en oklarhet om vad som egentligen blir framtiden i sammanhanget. Det kanske är det perspektivet som nu är det mest intressanta att diskutera. Hur hanterar vi de beslut som är fattade?

Regeringen kommer naturligtvis att återkomma med sin analys av situationen. Vi har tidigare i huvudsak förordat att verksamheten ska ha sin tyngdpunkt inom ramen för FMV.

Nu har vi också fått Statskontorets underlag och rapport, där man bland annat pekar på dubbla roller för staten: i den ena rollen ska man ha förhandlingar med industrin, och i den andra rollen ska man ha anskaffning från industrin. Statskontoret har också pekat på vikten av att hålla isär uppgifter och kostnader.

Vi har sagt att oavsett vilken organisationsform man väljer måste man ha en myndighetsstruktur som är relevant och lever upp till det som Statskontoret säger. Man måste ha ordning på pengarna och på affärerna.

Det måste också finnas en transparens som är kopplad till de krav som lagstiftningen ställer. Det är också viktigt att säga, för det finns saker i sammanhanget som är av en sådan natur att de inte ska redovisas. De omfattas av sekretess.

Vi kommer att bereda och gör redan ett beredningsarbete med rapporten som Statskontoret har redovisat. Vi kommer att ta med alla de här parametrarna när vi slutligen lägger fram våra förslag på hur man ska gå vidare i sammanhanget. Det är väldigt viktigt.

Försvarsexportmyndigheten har presenterat ett underlag för 2016 som också är med i beredningsprocessen.

Om man bara ska gå på det exakta läget just i dag är frågan: Hur hanterar man den neddragning på 20 miljoner som riksdagen har fattat beslut om när det gäller 2016, och vad får det för konsekvenser för organisationsfrågan? Jag ställer den frågan för att visa att situationen inte är enkel och entydig från något håll sett. Vi sitter alla i en situation där det finns saker som måste beredas och utredas och där man måste titta på konsekvenserna av framtida hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det känns rätt bra att försvarsministern inte stänger dörren helt till att ha en egen myndighet utan säger att man kan titta på det och utreda det.

Givetvis ska även Försvarsexportmyndigheten se till sin ekonomi. I den budget som ligger nu och som den här regeringen styr på drog även Alliansen ned anslaget till Försvarsexportmyndigheten något.

Man kanske ska titta på om myndigheten bara ska vara anslagsfinansierad eller om det finns andra sätt att göra det. Jag anser att det är viktigt att man har en myndighet som gör att det blir transparens och att man har insyn. Givetvis finns det sekretessbelagda saker som man inte kan titta på - inte vi utifrån i alla fall.

Jag lät ta fram en liten RUT-utredning av hur det ser ut runt omkring i Europa, vilka länder som har egna myndigheter för att främja försvarsexporten och vilka av de myndigheterna som är självständiga. Det här är säkert försvarsministern medveten om, men jag tänkte ta det igen eftersom det kanske finns några som lyssnar och är intresserade.

Nederländerna har en liknande situation som Sverige och har en statlig myndighet som endast har exportfrämjande uppgifter. Likadant har Portugal och Storbritannien. Sedan finns det en rad länder, som Danmark, Estland, Finland, Frankrike och Grekland - jag kan räkna upp en stor del av Europas länder - där man har en statlig organisation för försvarsexport men där det är organiserat på lite olika sätt. I en del länder, som Frankrike och Finland, ligger det direkt på Försvarsdepartementet. Det ligger inte under tre olika myndigheter som i sin tur även hade mycket större uppgifter, som det gjorde i Sverige tidigare.

Jag känner mig nöjd om försvarsministern är villig att titta på detta och inte stänger dörren helt. Jag tror att det är bra om vi i Sverige får en ordentlig, bra transparens i vår försvarsexport. Den är otroligt viktig. Som försvarsministern skriver i svaret spelar exportstödet en viktig roll, och det är viktigt för svensk försvarsindustri att man kan exportera. Då måste man ha en transparens, och svenska folket måste inse att detta är viktigt och att det är okej att vi har en försvarsindustri som exporterar.

Herr talman! Bara för att vara tydlig: Det finns inget löfte, halvlöfte eller 25- eller 10-procentslöfte eller någon öppning om att vi kommer att återkomma med att myndigheten överlever - så att vi är klara över det. Däremot vill jag ha en öppenhet på det sättet att man med öppna ögon analyserar läget och i den process som kommer tar in alla parametrar som Statskontoret och andra har pekat på.

I budgetpropositionen pekar vi på följande:

Exportstödjande verksamhet ska fortsatt ses som ett medel för att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning ur ett livscykelperspektiv. Exporten ska stärka företagens möjligheter att behålla och utveckla den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Försvarsexportmyndigheten avvecklas under 2015, då nödvändigt exportstöd fortsatt kan genomföras inom en annan myndighetsstruktur med bibehållna krav på affärsmässighet och transparens men med högre kostnadseffektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är regeringsståndpunkten, som ligger i botten. Men det hindrar inte att man bereder Statskontorets olika uppslag och tar till sig alla bitar i diskussionen.

Det är klart att det också är av intresse att ta till sig vad som sker i andra länder och hur de har lagt upp detta. Jag representerar en politisk inriktning som vill ha en stark, fungerande försvarsindustri. Men vi ser också behovet av en försvarsindustriell strategi, där vi har markerat behovet av nationella, väsentliga säkerhetsintressen som hittills har omfattat stridsflyget och undervattenssystemen men där vi också har en öppenhet för att placera in fler system.

Vi har en grundpositiv inställning till att vi ska ha en försvarsindustri. I grunden handlar det om att försörja svensk försvarsmakt med materiel. Men om man har en försvarsindustri måste man också vara beredd att exportera - det ingår i själva grundkonceptet. Där har vi oerhört många exempel på lyckad och väl genomförd export där vi har fått respekt för de produkter som tillverkas i Sverige. Exempelvis systemet JAS Gripen är på många sätt en framgång. Där har vi senast Brasilienaffären, som jag tycker att alla kan känna en stolthet över att vi är på väg att kunna fullfölja.

Vi kommer att jobba vidare med de här frågorna och återkomma till riksdagen. Men jag vill också peka på att vi utifrån det läge som är har ett gemensamt problem i form av att riksdagsbeslutet innefattar så pass kraftiga neddragningar 2016 att den opposition som fick igenom det beslutet bör fundera på organisationsfrågan. Ett borttagande av en tredjedel av resurserna är så pass rejält att det får inverkan på myndighetens möjlighet att överleva.

Jag skulle vilja uppmana er att säga att ni kanske behöver utveckla er politik i det sammanhanget.

Herr talman! Att försvarsindustrin är viktig är vi överens om. Den är otroligt viktig. Då måste man också exportera.

Jag tror att det är ungefär 80 procent av försvarsindustrins produktion som går på export. I mitt hemlän har jag BAE Hägglunds i Örnsköldsvik. De skulle liksom inte kunna finnas kvar om de inte hade exporterat stridsfordon 90 och annat. Det är viktigt, och det är viktigt för vårt svenska försvar. Vi har ju inte en försvarsindustri bara för att vi ska upprätthålla jobb, utan vi har det för att vi ska ha ett svenskt försvar och en svensk försvarsindustri med god kvalitet. Jag håller med försvarsministern om att vi har många goda exempel på att vi är duktiga.

Försvarsministern talar om en "annan myndighetsstruktur". Det är lite luddigt. Jag funderar över vad en "annan myndighetsstruktur" är. Är det en återgång till de tre olika myndigheterna - FOI, Försvarsmakten och FMV - eller ska det läggas på en enda myndighet? Hur är det tänkt att man då skulle spara så mycket mer pengar? Detta måste ju främjas, och det måste ske på ett bra sätt och på rätt sätt.

Som jag har sagt innan och vidhåller: Det måste ske med god transparens, så att vi upprätthåller ett anseende för vår svenska försvarsindustri. Det är viktigt för mig, och det är viktigt att vi har kvar svensk försvarsindustri och att vi också har svenskt försvar med bra materiel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Denna debatt tycker jag har varit rätt givande, och den har belyst många aspekter på problemet. Vi har inte förenklat situationen och har inte heller förfallit till överdriven partipolitik, utan jag tycker att de problemställningar som har lyfts har varit relevanta och bra.

Vi är nog överens om detta med transparens. Vi är nog också överens om affärsmässighet och högre kostnadseffektivitet.

Det är klart att det ligger en luddighet i begreppet "annan myndighetsstruktur". Det är inget svårt att erkänna det. Det är bland annat det som vi håller på att titta på, hur det ska se ut.

Som jag sa inledningsvis hade vi ambitionen att FMV skulle ha en central roll i det här sammanhanget. Men innan jag kommer till den punkten och är beredd att uttala exakt hur det ska se ut krävs det ytterligare beredningsarbete.

Det är väl ett beredningsarbete som också ni kanske måste göra på er kant. Jag upprepar detta med den stora besparing 2016 som ni drev igenom. Den är av så pass stabilt slag att man bör fundera igenom vad det får för organisatoriska konsekvenser när det gäller myndighetens överlevnadskraft eller om man ska göra på något annat sätt. Även om nyanserna och tidsperspektiven är olika har vi en gemensam hantering att göra där.

Överläggningen var härmed avslutad.