Framtidens svenska framgångshistorier

Fru talman! Anette Åkesson har frågat mig vilka förändringar regeringen ser ligger framför oss vad gäller skatteuttag och regelverk för svenska företagare och hur regeringen arbetar för att fler svenska företag ska växa och placera sig på Forbes 2000-lista i framtiden.

Sverige är en liten, öppen ekonomi i en global omvärld. Förutsättningarna för svenska företag att växa och expandera på en internationellt konkurrensutsatt marknad är betydande för sysselsättningen, tillväxten och det svenska välfärdssamhället. I sammanhanget står sig svenska företag väl. I förhållande till övriga nordiska länder har Sverige både betydligt fler och sammantaget större företag på Forbes 2000-listan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva verksamheten. Goda skattemässiga villkor för investeringar är viktigt så att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera, växa, exportera och anställa fler. Regler som omfattar företagande är därför av avgörande betydelse för hållbar tillväxt och sysselsättning. Reglerna ska därför vara ändamålsenliga och långsiktigt hållbara. Men även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Regeringen fortsätter därför att satsa på information och utbildningar för myndigheter att förbättra sin service och korta ned handläggningstider avseende företagsärenden.

Regeringen arbetar även med att skapa långsiktigt hållbara företagsregler. Detta sker bland annat genom att fortsätta arbetet med Företagsskattekommitténs förslag att skapa skattemässiga villkor som är mer lika vid finansiering av eget och lånat kapital. Regeringen arbetar aktivt med att förbättra konkurrensvillkoren för svenska företag. Detta kan exemplifieras genom att regeringen föreslår att ett svenskt system med tonnagebeskattning införs. Syftet är att ge svenska rederier villkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för växande, internationellt framgångsrika företag har regeringen lanserat den övergripande exportstrategin och satsningar på exportstöd. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en satsning om totalt 720 miljoner kronor 2016-2019 i syfte att stärka exportstödet, särskilt vad gäller de små och medelstora företagen. Dessa medel ska ge svenska företag ökade möjligheter till att finna exportmarknader och stärka deras konkurrenskraft på den globala marknaden.

En viktig egenskap för framgångsrika företag är innovation. För att skapa förutsättningar för detta behövs fungerande kapitalförsörjning. I juni mottog regeringen en kartläggning av behovet av marknadskompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag från utredningen Statliga finansieringsinsatser. Med utgångspunkt från denna avser regeringen att inrätta ett statligt fond-i-fond-bolag med uppgift att investera i företag i tidiga utvecklingsfaser. Vidare avser regeringen att se över möjligheterna till att inrätta lånegarantiinstrument med inriktning på att stödja bankutlåningen till företag med behov av finansiering till expansions- och utvecklingsinvesteringar.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka statsrådet för svaret. Det är positivt att höra att en hel del är på gång. Till stor del är det som fortsättning på Alliansens arbete med regelförenklingar, fokus på små och medelstora företag, där ju jobben skapas, och för att få till mer lika villkor mellan eget och lånat kapital.

Av de 24 svenska företagen på Forbes 2000-listan över världens största börsnoterade företag startades hälften under 1800-talet, och inget av dem har startats de senaste 20 åren. Det är namnkunniga företag, och de flesta är industribolag, men uppenbarligen har de anpassat sig, varit innovativa och följer utvecklingen väl. Det är ett gott betyg åt dem och åt Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi verkar i en global värld, och som litet och exportberoende land, som finansministern sa, står vi inför nya utmaningar. Några av dessa gällande de traditionella företagen hänger ihop med det så kallade BEPS-projektet. BEPS är förkortningen för base erosion and profit shifting, och projektet syftar till att förhindra att länders skattebaser eroderas genom att internationella bolag utnyttjar olika länders nationella skattelagstiftningar och därmed kan flytta intäkter och kostnader till länder med låg eller ingen beskattning alls.

Det är OECD som på initiativ av G20-länderna har arbetat fram handlingsplaner som nu ska implementeras. Syftet är i grunden gott: Både dubbelbeskattning av multinationella företag och dubbel icke-beskattning ska undvikas. Men man har arbetat efter målet att beskattningen av stora företag ska ske där värden skapas, inte där huvudkontoren ligger. Detta kan bli ett bekymmer ur svenskt perspektiv eftersom vi glädjande nog har flera stora bolags huvudkontor i Sverige men varken den stora produktionen eller försäljningen. Jag undrar därför hur finansministern har planerat för att stärka de svenska skattebaserna med tanke på BEPS.

Visst kan man ställa sig frågan om det är realistiskt att det ska komma nya stora, globala börsbolag från Sverige, speciellt med tanke på att det är banker samt olja och gas som utgör de största branscherna på Forbes lista. Mot detta vill jag kontra med att flera av de bolag som växt snabbast sedan förra året är Facebook och Starbucks samt att Sverige har legat och ligger i topp gällande företag i ny teknik - Skype och Spotify är de vanligaste exemplen. Stockholm är till och med näst unicorntätast i världen, där "unicorn" är beteckningen för teknikbolag som värderas till över 1 miljard dollar.

Svenska företag visar innovationskraft, och det borde därför vara möjligt att fler framtida stora bolag växer upp här. Det goda utgångsläget finns, men många av de framgångsrika teknikbolagen säljs eller flyttar utomlands. Frågan är alltså vad som händer nu. Vårt politiska fokus måste ligga på framtiden, inte på att vi är nöjda med det som redan har åstadkommits.

De nya branscherna finns inom tjänstesektorn, till viss del inom delningsekonomin, och helt säkert inom branscher där digitalisering och globalisering spelar en stor roll. Både digitaliseringen och globaliseringen ställer höga krav på förnyelse av regelverk och affärsmodeller och kommer att innebära att många jobb försvinner. Den politiska utmaningen gäller att se till att det finns förutsättningar till att minst lika många nya jobb skapas. Tyvärr visar ju S och MP i sin budgetproposition ingen som helst insikt utan lägger fram förslag som redan i sig själva innebär färre jobb.

Flera av entreprenörerna i olika intervjuer nämner det politiska beslutet om hem-pc som en anledning till att vi nu, tjugo år senare har ett framgångsrikt läge. Det visar att politiska beslut ger långsiktiga positiva effekter, men det betyder också att det måste följa nya beslut om utvecklingen ska fortsätta. Delningsekonomin växer alltmer, och företagen, både de nya och de gamla, efterlyser anpassade skatteregler. Hur ser finansministern på skattereglerna för delningsekonomin?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Anette Åkesson för erkännandet av den socialdemokratiska hem-pc-reformen. Det var en bra reform, inte minst därför att den riktade sig till alla anställda på företagen och inte bara till dem som företagsledningen ansåg hade behov. Det blev en väldigt bred spridning i samhället.

Det är korrekt att det i huvudsak är äldre svenska företag som ligger på Forbeslistan. Det är dock inget unikt för Sverige, för det är en lista som är utformad på ett sådant sätt att den i stor utsträckning omfattar äldre och etablerade företag. Bland annat tar man upp aktiebolag vars aktier handlas på aktiemarknaden. Det gör att till exempel Ikea inte finns med på listan, trots att det är ett stort och globalt bolag.

Men självklart är det intressant att titta på Forbeslistan. Jag tycker också att det är angeläget att fler svenska företag kan komma på Forbeslistan. Redan i dag ligger ju Sverige betydligt bättre till än andra nordiska länder.

Något annat som är väl så intressant att titta på är det man brukar kalla för unicorns eller enhörningar, alltså väldigt snabbväxande företag. Det är frågan om startupbolag som vanligen inte är äldre än sex år men har minst 1 miljard dollar genom finansieringsrundor. När man mäter på snabbväxande och nystartade företag brukar Sverige och framför allt Stockholm komma fram som den plats på jorden efter Silicon Valley som är framgångsrikast. Det tycker jag att vi tillsammans bör kunna vara stolta och glada över.

BEPS-arbetet kan påverka de svenska skattebaserna både positivt och negativt. En del delar i BEPS bör kunna öka skatteintäkterna i Sverige. Sedan finns det andra delar som kan minska skatteintäkterna i Sverige. Det går inte bara i ena riktningen, utan det går i båda riktningarna. Exakt hur det kommer att falla ut får vi se närmare när reglernas utformning är klar.

Vad gäller delningsekonomin är det naturligtvis viktigt att vi anpassar skattereglerna för att följa med den utveckling som sker i samhället, men det är också viktigt att påpeka att det även inom delningsekonomin är viktigt att säkerställa att vi har ordentliga skatteintäkter, så att vi kan finansiera vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Det var intressant och viktigt att höra att finansministern är inne på både för- och nackdelar med BEPS. Det gäller som sagt att vi följer utvecklingen när reglerna börjar tillämpas, så att vi kan se om vi behöver vidta åtgärder om det inte går som det var tänkt.

Hem-pc-reformen var väldigt bra när den kom, men den fick också kritik just för att den inte var riktad mot alla. Den var riktad mot dem som hade jobb, vilket var kritik mot dem som inte hade jobb. Men det var vältajmat och har bidragit en hel del.

Hur konstigt det än kan låta med våra topplaceringar har Sverige tyvärr börjat tappa i utvecklingstakt. Det utgör en risk för framtiden. Vi behöver bli mer offensiva. USA ligger i topp, men ser vi till EU-länderna ser vi till exempel att Storbritannien har ambitionen att bli världsbäst inom delningsekonomin, där tillväxten är enorm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan se på de frågor som lyfts i Storbritannien. Det är många frågor som faller inom finansministerns portfölj. Det handlar om att regelverk tas fram som är proportionerliga i förhållande till verksamhetens omfattning, att olika standarder arbetas fram som alla aktörer måste hålla sig till och att det finns sanktioner för dem som inte betalar de skatter de ska eller håller sig till regelverken. Så säkras konkurrens på lika villkor mellan traditionella företag och de nya inom delningsekonomin.

Delningsekonomin tydliggör svagheterna i befintliga regelverk men öppnar även för en mängd innovationer hos både befintliga företag och nya. Med anpassade regelverk får vi en robustare ekonomi.

Det är en utmaning att säkerställa att befintliga företag konkurrerar på lika villkor som de nya bolagen inom till exempel delningsekonomin. Det kan gälla skattefrågor eller olika ansvarsfrågor. Samtidigt finns det en stor potential om Sverige lyckas se till att företag inom delningsekonomin har goda förutsättningar. Det är inom detta område, som rör olika branscher, det skapas nya jobb samtidigt som resursutnyttjandet blir bättre, något som är bra för både ekonomin och miljön.

Ett annat område där Sverige är framme rör välfärdsteknologin. Under våren besökte jag olika kommuner och företag som arbetar med välfärdsteknologi inom framför allt äldreomsorgen och sjukvården. Det är fascinerande. Dessutom blir man lite mer optimistisk när man är bekymrad över hur vi långsiktigt ska klara finansieringen av välfärden. Vi har flera konkurrensfördelar som vi borde nyttja bättre: offentligt finansierad äldreomsorg respektive sjukvård, teknikintresse samt fokus på tekniska lösningar för att personer ska klara sig själva.

Två konkreta förslag kommer ofta upp som skulle kunna ge Sverige nästa exportsuccébransch. Det handlar inte i första hand om kapitalförsörjning utan om att vi bättre tar hand om innovationer samt att vi säkerställer en incitamentsstruktur som motiverar kreativa företag att i samverkan med kommuner och landsting satsa på välfärdsteknik. Båda dessa förslag skulle kunna hanteras i en nationell strategi, något som Moderaterna glädjande nog kommer att driva efter ett beslut på partistämman.

Hur arbetar finansministern med frågor gällande skatter och andra regelverk som behöver anpassas? Och hur säkerställer finansministern att de traditionella företagen kan konkurrera på lika villkor?

Fru talman! Vad gäller BEPS är det mycket viktigt att det finns en oberoende tvistlösningsmekanism. Det har varit en stor framgång som kommer att vara till stor nytta, inte minst för de mindre länderna i det framtida arbetet med BEPS.

Jag delar helt Anette Åkessons synpunkt att det är viktigt att vi bättre tar hand om alla de idéer som finns. Det är någonting som är fantastiskt med Sverige. Det är inte ont om idéer. Det är bara det att flera av de idéerna också ska bli företag och företag som vill växa, anställa och exportera. Det är mycket lättare att jobba när det är så än om vi hade befunnit oss i ett land där man inte har riktigt lika mycket idéer som i Sverige. Vi har en fantastisk tillgång i Sverige.

Det är mot den bakgrunden som Stefan Löfven har startat det innovationspolitiska råd som han själv leder. Det är en unik satsning från statsministerns sida att leda det innovationspolitiska rådet själv. Det handlar just om hur vi bättre ska kunna ta hand om alla de idéer som finns i Sverige för att de ska kunna bli framtida exportföretag som förhoppningsvis hamnar på Forbeslistan så småningom, så att man får diskutera de företagen i riksdagen om 100 eller 150 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en rad förslag som har diskuterats i det innovationspolitiska rådet. Flera av de förslagen finns med i den budgetproposition som kommer att debatteras här i kammaren i morgon bitti. Det handlar bland annat om hur vi organiserar det statliga riskkapitalet.

Vad gäller delningsekonomin är det precis som Anette Åkesson säger viktigt att det finns en bra och jämn konkurrens mellan företag i det man kallar den gamla ekonomin och företag som finns i delningsekonomin, så att det blir bra konkurrensvillkor och en jämn spelplan för båda typerna av företag. Men det är också viktigt att vi säkerställer att de regler som vi har skapat i ekonomin och på arbetsmarknaden för att vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden och i ekonomin även gäller för de nystartade företagen inom delningsekonomin. Det får inte bli så att man inte följer till exempel den arbetsrättslagstiftning eller den skattelagstiftning som finns.

När det gäller skattelagstiftningen finns det naturligtvis både risker och möjligheter med ökad delningsekonomi. Det finns naturligtvis en risk att fler transaktioner blir mellan privatpersoner, som vi vet är ett område där det förekommer mycket skattefel. Samtidigt kommer transaktionerna via delningsekonomin oftast att ske via nätet. De finns på så sätt registrerade, vilket skapar en potential för skattemyndigheterna.

Fru talman! Det innovationspolitiska rådet är jag mycket spänd på. Jag måste ärligt erkänna att jag inte riktigt vet vad de gör eller om det har kommit fram några resultat än. Med spänning avvaktar vi det.

Sverige har goda förutsättningar att få till många fler framtida framgångshistorier, men det gäller att vi skapar goda förutsättningar för teknikföretag och nya företag inom delningsekonomin och välfärdsteknologin samtidigt som vi bevakar att de redan stora även i fortsättningen har goda förutsättningar att stanna kvar i Sverige, inte minst med tanke på de internationella krafter som verkar mot våra skattebaser.

Det måste säkerställas att konkurrensen mellan nya och befintliga företag sker på lika villkor, precis som finansministern var inne på. Dessa villkor kommer att behöva justeras utifrån utvecklingen, bland annat gällande skatter.

Det är roligt att läsa hur storbolagen börjar uppvakta nystartade teknikföretag för att kunna ligga i framkant och inte halka efter i den snabba teknikutvecklingen. Det torde vara vinn-vinn för båda sidor. Men jag önskar att även offentlig sektor mer tar vara på möjligheten att nyttja den kreativitet som finns i de nya företagen. Politiskt behöver vi ligga i framkant. Vi behöver justera regelverk för att underlätta finansieringen av företagen, se till att man tar till vara kreativitet och innovationer på ett bättre sätt och ha en beredskap att säkerställa lika villkor för företag i nya och gamla branscher. Sedan måste det finnas en insikt om att företag måste få tjäna pengar. Skattesystemet och arbetsmarknadslagstiftningen är exempel där vi behöver fundera på upplägg. Men även när det gäller gamla utmaningar som handlar om bostadsbyggande, förbättrat utbildningssystem och integration av nya svenskar måste det ta fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då hoppas jag att vi får fler företag som stannar kvar i Sverige och att vi fortsätter att vara duktiga på innovationer men blir bättre på att kommersialisera dem och att det därmed skapas många nya jobb i Sverige.

Jag vill tacka finansministern för debatten.

Fru talman! Jag delar helt Anette Åkessons inställning att vi behöver fler företag i Sverige och fler företag som växer. Vi behöver fler innovationer som kan bli till växande företag, som tar sig ut på exportmarknaden.

Jag uppskattar verkligen det engagemang och det intresse som finns i de här frågorna brett över partigränserna i Sveriges riksdag. Sedan har vi ibland olika uppfattningar om exakt vilka åtgärder som behövs. Men jag tycker att det är viktigt och tror att det är en styrka för Sverige att det finns ett brett engagemang i riksdagen. Jag tror att det är en tillgång för Sverige och för det svenska näringslivet.

Anette Åkesson säger att hon fortfarande avvaktar förslag från Innovationsrådet. Då kan jag meddela Anette Åkesson att det behöver hon inte alls göra, utan det är fullt möjligt att rösta ja till regeringens budget - där finns flera av förslagen.

Jag vill tacka för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.