Framtiden för public service

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att public service ska vara relevant i framtiden.

Public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst, bedrivs självständigt såväl i förhållande till staten som till andra ekonomiska och politiska maktsfärer i samhället. Programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio är självständiga aktiebolag. Verksamheten styrs på en övergripande nivå genom dels fleråriga sändningstillstånd, dels årliga anslagsvillkor. Tillstånden och villkoren beslutas av regeringen enligt de ramar och den inriktning som riksdagen har fastställt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inför varje ny tillståndsperiod tillsätts en utredning i syfte att utreda och föreslå villkor för public service de kommande åren. Nästa tillståndsperiod inleds år 2020. I februari tillsatte jag därför en parlamentarisk kommitté med uppdrag att analysera villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst och föreslå nödvändiga förändringar för att skapa fortsatt goda villkor för verksamheten. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag till en ändamålsenlig reglering för public service i ett medielandskap där en allt större del av innehållet distribueras i en onlinemiljö. Samtliga riksdagspartier är representerade i kommittén som ska lämna sitt slutbetänkande i juni 2018.

En av mina viktigaste uppgifter som kultur- och demokratiminister är att värna mediernas, i synnerhet public services, oberoende. Därför är det otänkbart för mig att under en pågående tillståndsperiod uttala mig om public service-företagens verksamhet. Jag ser fram emot att få ta del av den parlamentariska public service-kommitténs betänkande och är övertygad om att det kommer att lägga en god grund för att public service ska vara relevant även i framtiden.

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret på min interpellation! Jag tycker att det är viktigt att politiken är up-to-date, att vi är med och följer utvecklingen och hänger med i den. Väldigt mycket händer inom den tekniska utvecklingen. Det har det väl gjort i alla tider, men nu går det väldigt fort. Framför allt finns möjligheten att ta del av information överallt.

Det här är inte en interpellationsdebatt om huruvida vi ska ha public service eller ej, för det är lite av en annan fråga som vi säkert kan diskutera vid ett annat tillfälle. Men förutsatt att vi har public service kan man diskutera på vilket sätt den ska tillgängliggöras och i vilken sorts kanaler det ska finnas.

På den tiden då public service så att säga instiftades fanns varken internet eller någon typ av onlinenyheter. I grunden var det den enda tv- eller radiokanalens information som det gick att ta del av. Nu får vi information från alla möjliga håll, och givetvis är det såväl korrekt och bra information som inkorrekt och mindre bra information och det som numera av vissa populister på andra sidan Atlanten och andra benämns fake news. Det är klart att det är viktigt med källkritik och med oberoende medier. Det är viktigt att vi har medier som ger en bra bild.

Jag hörde ministerns svar, och jag förstår att man inte kan vara inne och ratta och kommentera i detalj, men kanske kan ministern ändå ge en liten inblick i vad ministern ser för möjligheter utan att för den sakens skull gå in och reglera i detalj vad public service gör i dag. Vi har just nu en diskussion om på vilket sätt public service ska betalas för, och nog är det viktigt att public service följer utvecklingen och är med i utvecklingen, under förutsättning att vi har public service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alla möjliga nya tekniker som man kan använda när det gäller digitalisering och så vidare. Det skulle vara intressant att höra från ministern om regeringen har någon tanke eller vision. Eller finns det inga tankar? Även om man är ansvarig minister och sitter i regering är det klart att man bör ha ett framtidstänk innan avtalsperioden går ut, för annars är det lite sent.

Herr talman! Tack, Holm Barenfeld, för interpellationen! Jag månar oerhört om public service, och därför månar jag också om diskussion om public service.

Vi har tillsatt en parlamentarisk kommitté. Holm Barenfeld är inte representant för sitt parti i den, men just därför blir jag extra angelägen om att detta ska vara en aktiv diskussion inom hela Moderaterna. Jag tror att vi behöver vara väldigt många i denna kammare som värnar public services oberoende och också public services framtida förutsättningar att bedriva sitt arbete.

Precis som riksdagsledamoten beskrev i korta ordalag finns det en rad utmaningar för public service. En av dem - de är många - handlar om onlinemiljön, som Holm Barenfeld skriver om i sin fråga till mig. Det handlar om hur public service ska vara up-to-date och nå ut och vara angelägen för många, för alla, i de miljöer där vi är mediekonsumenter. Då är just frågan om online, det vill säga medier på nätet, och sociala medier stor.

Att jag kan ta upp just det och gör det utan förbehåll beror på att det är en del av direktiven till utredningen som jag har skrivit fram.

Med det sagt hoppas jag att den parlamentariska kommittén problematiserar frågorna och ger mig och regeringen ett underlag som är ett modernt förslag för hur public service-bolagen ska verka för att behålla sin angelägenhet och fortsätta bygga på sin tillit. Public service-bolagen är oerhört uppskattade. Det är anmärkningsvärt, och något som alla som betalar radio och tv-avgift ska vara stolta över. När vi mäter tillit till våra olika institutioner ligger de högst och har gjort det i många år.

För att de ska ha hög tillit krävs det bland annat att människor kan nås av verksamheten. Och vi lämnar i allt större utsträckning våra klassiska tvapparater och tar del av innehåll på annat sätt. Men vi tar också del av effekterna av public service, till exempel granskande arbete. Public service granskar sådana som oss, som står i den här kammaren just nu, och makthavare, företag och andra delar av samhället i stort. Och det påverkar även dem som kanske inte lyssnar på just P1 varje morgon.

Vi behöver alltså ett bra betänkande som jag också hoppas att det kommer att finnas en bred uppslutning bakom. Ytterligare ett orosmoment, för mig som ansvarig minister men också för public service som idé, är att ju mer splittring det blir om synen på public services vikt, desto större är risken att vi urholkar public services förutsättningar. Det gäller god finansiering men också vad man ska göra.

Herr talman! Jag och kulturministern kan säkert ha olika syn på fascinationen när det gäller att betala för en service och en tjänst som man inte frivilligt kan välja bort. När det gäller mig själv är det inte alls osannolikt att jag skulle välja att betala ifall det vore valfritt och om jag inte kunde ta del av det som sänds utan att betala. Men det handlar som sagt om hur vi ser på public service som helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det skulle finnas möjlighet att ha public service som en betaltjänst, som vi kan välja liksom andra tv-kanaler och mediekanaler. Om man betalar har man tillgång till sändningen annars stryps den. Men då är frågan vad som kan kallas public service.

Samtidigt är det viktigt, när vi nu har public service, att de använder alla medier som går att komma åt. Och när det gäller innehållet och hur man väljer att presentera detta är det också viktigt att man inte konkurrerar med kommersiella medier på ett sådant sätt att man konkurrerar ut dem. Man har nämligen en helt annan finansiering än de har. De måste dra in pengarna genom att vara så attraktiva att kunderna väljer att titta på dem.

I grunden är min förhoppning att public service och innehållet ska vara så bra, och givet de undersökningar som ministern hänvisar till borde de vara så pass attraktiva, att folk skulle kunna tänka sig att frivilligt betala för tjänsten, om det fanns ett sådant upplägg.

När det gäller verksamheten är frågan såklart om det som fungerar i kommersiella medier, de mest kommersiella delarna, är sådant som ska sändas i medier som drivs med hjälp av en påtvingad avgift eller skatt. Det kan vi alltid diskutera.

Jag tycker som sagt att det är viktigt att man ändå hänger med i teknikutvecklingen på ett bra sätt. Det gör man förvisso till viss del redan i dag. Men jag tror att politiken måste staka ut vägen. Därför är det bra att vi har den parlamentariska utredningen. Jag hoppas att den kommer att vara detaljerad, konkret och visionär. Jag hoppas, liksom i de flesta frågor, oavsett om det rör public service eller vilket politiskt ämne som helst, att man tar steg mot större valfrihet.

Herr talman! Christian Holm Barenfeld går implicit och nästan explicit emot sin partilinje när han talar om finansiering av public service. Kommittén har nämligen redan lämnat sitt förslag till finansieringsmodell, som alla stod bakom. Det gladde mig mycket att det fanns en enhällighet bakom den. Ifall han går emot sin partilinje är det olyckligt, och då är det diskussioner som behöver föras inom Moderaterna.

Jag talar och har talat mycket med moderater som tycker att det förslag som kommittén har lämnat vad gäller finansiering är gott. Det finns många moderater som förstår vikten av stark och oberoende public service, inte minst med tanke på de tider vi lever i. Det finns många starka krafter och makter som på olika sätt försöker påverka, sprida propaganda och bedriva desinformationsarbete. Kanske är public services betydelse och roll viktigare än någonsin.

Då vore det djupt olyckligt att inte ha en stabil finansiering och ett sändningstillstånd med tydliga ramar som skriver fram oberoendet. Om vi urholkar det kommer vi att få stå till svars för det inför kommande generationer.

Jag tror att det här är diskussioner som vi måste ha brett i Sveriges riksdag. Vi behöver vara många demokrater som står upp för public services förutsättningar. Men vi behöver också stå upp för medier i stort. Även om public service har en särskild roll och en särställning är det många mediebolag som står inför enorma utmaningar. Och vi behöver journalistik som granskar oss makthavare, som jag sa tidigare, och som bedriver sin viktiga roll i demokratibygget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eventuellt har jag och Christian Holm Barenfeld olika syn när det gäller vissa delar. Jag hoppas inte det när det gäller finansieringen. Men när det gäller att public service ska nå så många som möjligt och finnas på de plattformar där människor finns för att kunna vara angelägna men också bygga och fortsätta stärka tilliten till dem är vi helt överens.

Herr talman! Moderaterna är ett relativt stort parti, med ambitionen att bli ännu större, och det är högt i tak internt. Det kan säkert finnas nyanser. Men givet att vi har public service har vi varit tydliga med att vi tycker att finansiering via skattsedeln är bättre än en påtvingad avgift. Det har vi även partistämmobeslut på. Som det är i dag kan man i grunden välja att betala eller inte, eftersom det finns marginella möjligheter till sanktioner. Vi skulle också bli av med en myndighet, Radiotjänst, som ska driva in avgifterna, eftersom det inte behöver göras. Det är också bra.

Jag kan tycka att det är lite lustigt att man beslutar om någon form av total budget innan man egentligen har beslutat om det exakta innehållet. Det är lite bakvänt enligt mitt sätt att se på det. Jag har dock inte varit med i utredningen - jag är inte med i utredningen och ska inte vara det - och kan tycka att man skulle kunna lösa det än mer effektivt.

Att vi har oberoende nyheter och information är viktigt. Inte minst i tider som kan kallas fake news-tider är det av stor vikt. Men jag vurmar möjligen något mindre för public service än en majoritet i Sveriges riksdag gör. Jag tror att det är bra att vi har en diskussion om det, liksom man har i andra sammanhang. Jag tror att det är viktigt med konkurrens, diskussion och att man får motivera varför man gör saker, att man därigenom strävar efter att bli bäst, oavsett om vi har public service och om man företräder public service eller inte. Det är ändå viktigt att vi har den här debatten.

Herr talman! Ja, diskussion är helt centralt för att vi ska kunna arbeta fram god politik. Just när det gäller public service är jag mån om att diskussionen om deras förutsättningar, innehåll, ramar och oberoende förs i den särskilda ordning som en parlamentarisk kommitté nu arbetar med utifrån tydliga direktiv. Den kommer att lämna förslag i juni. Därefter tar väl den stora diskussionen vid, också utanför Sveriges riksdag.

Jag känner gott hopp, inte minst efter den första delen av arbetet som rör finansieringen, om att det finns en samsyn hos majoriteten i Sveriges riksdag. Vi kommer att kunna garantera ett tydligt oberoende. Finansiering är nämligen bärande när det gäller att kunna bedriva public service och ett på många sätt demokratiavgörande uppdrag.

Jag ser fram emot många intressanta diskussioner och samtal framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.