försvarets ansvar för det gamla övningsområdet i Falun

Herr talman! Rolf Gunnarsson har frågat mig vil- ka åtgärder jag avser att vidta med anledning av be- hovet att rensa före detta Dalregementets övningsom- råde i Falun från ammunitionsrester och eventuell ej detonerad ammunition. Rolf Gunnarsson anför i sin interpellation att området ligger centralt i Falun och att det är attraktivt. Bland annat finns planer att an- lägga en golfbana på området. Med utgångspunkt i riksdagens beslut i mars 2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) lades Dalabrigaden i Falun ned den 30 juni 2000. Samtidigt som propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) beslutades i november 1999, beslutade regeringen skrivelsen till riksdagen Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturom- vandlingar inom Försvarsmakten (skr. 1999/2000:33). I skrivelsen redovisade regeringen det planerade arbetet med sådana utvecklingsprogram. För Falun angavs bland annat att statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära ändamål ska ställas till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på gynnsamma affärsmässiga villkor. Mot denna bakgrund har Dalabrigadens ka- sernområde kunnat överlåtas till kommunen. Försvarsmakten kommer även fortsättningsvis att bedriva militär verksamhet i Falun. Inom ramen för Mellersta militärdistriktet, som inrättades den 1 juli 2000, organiserades vid samma tidpunkt Dalrege- mentsgruppen i Falun. Denna militärdistriktsgrupp har samverkansuppgifter med kommunen, utbildar hemvärnet och stöder frivilligverksamheten. Härut- över bedriver Försvarsmakten verksamhet i Faluom- rådet genom Försvarsmaktens logistik. Försvarsmak- ten avser att behålla övnings- och skjutfältet och använda det för främst hemvärns- och frivilligför- band. Försvarsmakten är dock beredd att överlåta en del av det område som ligger närmast stadsbebyggel- sen till kommunen. Det är ofrånkomligt att det kan finnas ammuni- tionsrester och i vissa fall odetonerad ammunition, så kallade blindgångare, kvar på mark som används av försvaret för skjutning med skarp ammunition av olika kalibrar. Blindgångare och liknande är en fråga om enskil- da människors säkerhet. Försvarsmakten har ett an- svar för att rensa mark som ska lämnas från sådana rester. Enligt min mening är det viktigt att detta an- svar utövas med stor noggrannhet. Jag delar därför Försvarsmaktens uppfattning att mark inte bör över- låtas till annan förrän det föreligger tillräcklig säker- het att olyckor med bland annat blindgångare inte ska kunna inträffa. Blindgångare har påträffats inom den del av övningsfältet i Falun som kan komma att överlåtas till kommunen. Blindgångare och andra ammunitionsrester kan ligga synliga på markytan. De kan också finnas under markytan, omöjliga att upptäcka. Jag har erfarit från Försvarsmakten att det i dag inte finns några modeller, varken i Sverige eller ut- omlands, för att bedöma risken för att det förekom- mer blindgångare på till exempel militära övningsfält. Försvarsmakten har därför uppdragit åt Totalförsva- rets forskningsinstitut att utarbeta en riskvärderings- modell. Med modellen som grund kan en riskvärde- ring göras i Falun och på andra ställen. Därefter kan markområdet rensas. Jag anser att frågan om övningsfältet i Falun i första hand ska lösas mellan parterna, det vill säga å ena sidan kommunen och å andra sidan försvarets myndigheter med verksamhetsutövaren Försvar- smakten och ägarföreträdaren Fortifikationsverket. Diskussioner pågår också mellan kommunen och Försvarsmakten. För att så långt möjligt underlätta dessa diskussioner medverkar Försvarsdepartementet i det arbetet.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vill också passa på att hälsa statsrådet välkommen till riksdagen, eftersom det är hennes första besök här, i alla fall som minister och chef för Försvarsdepartementet. Jag hoppas att vi ska få många bra och trevliga debatter om försvaret för att få ett starkt svenskt försvar. Så till statsrådets svar på min interpellation. Jag hade hoppats på ett mer konkret svar än det jag fick om när försvaret kan rensa det så kallade Myranom- rådet i Falun. Tyvärr kan jag inte hitta minsta vägled- ning för att tolka fram ett svar på frågan om när det ska ske. Jag får till och med en känsla av att det har mörknat och att det i dag inte går att säga någonting alls - frågan har ju varit aktuell många gånger tidiga- re. I övrigt vill jag vitsorda vad statsrådet sade om Dalregementsgruppen och verksamheten med frivilli- ga organisationer. Detta har jag inte berört i min in- terpellation. Då jag läser svaret blir jag också lite orolig över att vi i dag har det aktuella området öppet för allmän- heten - detta säger jag efter det svar som statsrådet gav. Statsrådet inledde sitt svar med att tala om om- ställningsarbetet med Falu kommun. Om detta finns det också mycket att säga, men eftersom det inte ligger på statsrådets ansvarsområde ska jag hoppa över den delen. Det finns mycket att säga om det som jag inte tycker att regeringen har uppfyllt, men det kan vi ta en annan gång i en annan debatt. Vad jag förstår av svaret och av de kontakter som jag har haft med Dalregementsgruppen i dag vill man alltså behålla en del av övningsområdet - det är bara övningsområdet som den här interpellationen gäller. Det är ju helt klart att man ska behålla skjutfältet, skjutområdet. Men det är alltså den biten som kallas övningsfält som den här diskussionen gäller. Jag blir lite orolig av det som statsrådet säger: "Det är ofrånkomligt att det kan finnas ammunitions- rester och i vissa fall odetonerad ammunition, så kallade blindgångare, kvar på mark som används av försvaret för skjutning med skarp ammunition av olika kalibrar. Blindgångare och liknande är en fråga om enskil- da människors säkerhet." Statsrådet säger också att det i dag inte föreligger tillräcklig säkerhet och att olyckor med bl.a. blindgångare skulle kunna inträffa. Likaså berättas det - och det är känt sedan tidigare - att det har påträffats blindgångare inom övningsom- rådet i Falun. Om jag ska försöka göra en sammanfattning säger jag att det här är ett delvis farligt område som ligger i omedelbar närhet av stadens centrum. Jag vet inte om det ska uppfattas så. Det som är ett problem i ärendet är också att för- svaret inte har fullgjort sina skyldigheter då man mer eller mindre övergav Falun och Mellansverige som militärorter och militärstäder - folk uppfattar det så. Det är någonting som gör att man som försvarspoliti- ker kanske går med sänkt huvud och skäms lite grann, att försvaret inte har gjort detta. Min interpellation omfattade inte bara Falun. Jag tog med Falun som exempel. Det finns ju också andra områden som har övergivits. I folks ögon är det, som också har förts fram i mediedebatten hemma, besvärande att försvaret klap- par igen butiken men inte städar efter sig. Jag vill återkomma till statsrådet med två frågor med anledning av svaret: Ser statsrådet det som möjligt, med de kontakter som finns och de militärt sakkunniga som finns vid statsrådets sida, att det kommer att ske en städning och avrensning av området inom, låt oss säga, två år? Det har ju gått två år sedan nedläggningen skedde i Falun, så det börjar bli en ganska lång tid. Områdets farlighet har tagits upp i dag igen. Frå- gan är om statsrådet skulle kunna tänka sig att ha en söndagspicknick eller ta en löptur i Myranområdet. Hur farligt är det här området? Det tror jag att framför allt faluborna skulle vilja veta.

Herr talman! Först vill jag tacka Rolf Gunnarsson för de vänliga orden. Jag hoppas att vi ska ha många diskussioner. Sedan ska jag gå över till frågorna. Jag kan inte ge någon tidsgräns i dag. Det kan tyckas underligt, men vi har inte överlämnat något skjutfält tidigare annat än Järvafältet. Det skedde 1964. Då trodde man att det fältet skulle vara rensat inom ett år, och nu, 38 år senare, hittar man fortfa- rande blindgångare och ammunitionsrester på det fältet. Det gör att det här är en fråga som man måste ta på allvar. Det handlar om att ta fram en riskvärde- ringsmodell: Hur är markförhållandena? Hur är tjä- len? Vad är det för typ av ammunition som kan finnas där, och kan den börja röra sig i samband med snös- mältning och förändringar i marken? I dag bedöms detta område som säkert, Gunnars- son. Därför skulle jag i dag våga ha söndagspicknick i det här området. Om Försvarsmakten däremot skulle lära sig av de andra modellerna att det inte är säkert kommer man att avspärra området.

Herr talman! Jag är medveten om att de här svå- righeterna har uppstått och att det lät positivare tidi- gare i fråga om att man skulle kunna rensa det här fältet. Nu har man kommit så långt att man har givit ett uppdrag till FOI att titta på det här. Då är frågan: Blir det någon långbänksfråga? Frågan har ju inte kommit längre i dag. Det kan man läsa ut av svaret, och i personliga brev som jag tidigare har fått från försvarshögkvarteret har det varit positivare tongångar, men det har mörknat lite grann på den himlen i dag. Det här är en fråga som inte skapar någon god PR för försvaret i det område som jag kommer från. Kommunalrådet i Falun sade i maj i år i en artikel: "Jag är besviken då försvaret lovade att städa efter sig, men inget hände". Det är kanske svårt att förklara att det inte, vare sig i Sverige eller någon annanstans, finns möjligheter att göra det här på ett säkert sätt. Jag är glad åt att statsrådet kunde tänka sig att gå på picknick i det här området. Jag läste nämligen i ett reportage i tidningen att det var en skolklass som hade Tarzandag i området. Man lekte tydligen Tarzan, och alla som har lekt Tarzan vet att det går ganska vilt till. Jag vet inte om det är någon skillnad mellan att vara golfspelare och att vara Tarzan eller vilket som är vildast. Men så används området i dag. Även från högkvarteret har man sagt, enligt de citat som man kan läsa i det här ärendet, att det här är ett farligt område som det är stor risk att sanera. Det är väl det som har kommit fram i det här uppdraget till FOI. När det gäller Järvafältet läste jag att den granat som man nu hade hittat var från någon gång mellan 1918 och 1925. Med det perspektivet vågar jag knappt åka hem till Falun och säga att det kanske tar 40 år innan vi har sanerat det här området. Då tar jag nog en omväg och åker inte hem till Falun på torsdag. Jag förstår att det är problem med det här, och det är ett dystert besked som vi får ge till faluborna, eller kanske till hela länet. Någon ljusning finns inte i sikte. Men det finns något som jag tycker är viktigt, som kanske kan bli en avslutning. Finns det pengar till det här? Högkvarteret sade nämligen i första omgången att det inte var tekniken som var problemet, utan det var pengarna som var problemet. Då sade man att man inte visste vad det skulle komma att kosta och att man måste göra en kostnadsanalys innan man kan starta. Då är frågan: Anser statsrådet att det finns pengar, att det inte längre är pengar som är problemet utan tekniken? Den dag då FOI har hittat det rätta sättet att rensa ett sådant här område finns pengarna, så då kan vi starta. Har jag uppfattat det rätt?

Herr talman! Jag tror inte, herr Gunnarsson, att det handlar om några långbänkar därför att alla är angelägna om att få fram en sådan här riskvärde- ringsmodell och att kunna sanera området. Det uppdrag man har på Totalförsvarets forsk- ningsinstitut är att man ska ta fram en modell för hur en sådan här riskvärdering ska ske, som ska vara klar under nästa år, men sedan ska den prövas vetenskap- ligt. Försvarsmakten hoppas att den ska kunna använ- das på försök nästa höst. Det är ganska snabbt med tanke på att det är svåra och komplicerade frågor som det handlar om. Teknologin gör att man arbetar snabbt, så det är ingen långbänk. Däremot är frågan så allvarlig att det ändå kan ta lite tid. Men då utgår jag från att vi båda anser att säkerhetskravet är starka- re än utvecklingskravet. Sedan kan jag beklaga att det emellanåt har varit svårt för Försvarsmakten och kommunen att hitta varandra. Jag hoppas att det ska bli bättre framgent.

Herr talman! Det kanske inte finns så mycket att tillägga. Det senaste inlägget var en ljusning på himlen. Det var helt nya tidsaspekter för mig att det ska prö- vas nästa höst. Då kanske vi kan pröva i Falun. Det ljusnar väldigt mycket. Då kanske jag kan åka hem i alla fall på torsdagen och våga kliva av i Falun och säga att det finns en liten ljusning på himlen i denna fråga. Tack så mycket för debatten. Om det inte skulle hända någonting nästa höst får jag väl återkomma. Då mörknar det igen. Jag hoppas att statsrådet har rätt.

Herr talman! Jag vill gärna att Rolf Gunnarsson åker hem till Falun med ett leende. Jag hoppas att jag ska kunna bidra till ytterligare en ljusglimt. Jag har erfarit att Försvarsmakten är beredd att redovisa en avsiktsförklaring angående övningsfältet i Falun. Den skulle innebära att Försvarsmakten är beredd att läm- na området när riskbedömning har gjorts utifrån den riskanalysmodell som nu har utarbetats och nödvän- dig sanering av blindgångare har genomförts. Även om jag i dag inte kan tala om när det är klart är ändå inriktningen klar. Jag hoppas att det blir en trevlig hemresa.