Försök med skyddsjakt på säl och skarv

Herr talman! Kenneth G Forslund har frågat mig om jag är beredd att ge direktiv i regleringsbrev för 2025 till Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att införa ett försöksområde i 8-plus fjordar-området för skyddsjakt på säl och skarv.

Jag vill inleda med att säga att havet utgör en oumbärlig resurs som ger många nyttor för människan och samhället. Situationen för ekosystemen i våra hav är ansträngd och allvarlig, vilket främst visar sig genom dålig beståndsstatus hos viktiga fiskbestånd och att storleksfördelningen för flera bestånd är förskjuten till små individer. Förvaltning av livsmiljöer, av fisk och av predatorer som säl och skarv hänger tätt samman.

Havsmiljöpropositionen (prop. 2023/24:146) anger regeringens inriktning för havsmiljöpolitiken, bland annat hur en hållbar fiskförvaltning samt förvaltning av predatorer ska kunna integreras starkare i och växelverka med havsmiljöarbetet.

Fiskbestånden i kustområden behöver stärkas långsiktigt, inte bara i 8-plus fjordar-området utan längs med hela Sverige. Regeringen bedömer att det behövs en helhetssyn för att skapa möjligheter för fiskbestånden att utveckla en naturlig beståndsstruktur med stora individer och bestånd på hållbara nivåer. Både säl och skarv kan ha en betydande reglerande effekt på vissa fiskarter, särskilt i kustområden och i situationer där bestånden av rovfiskar är låga. Detta gäller framför allt i Östersjön, där sälens och skarvens sammantagna uttag av fisk bedöms kunna vara i paritet med eller i vissa fall utgöra en dubbelt så stor påverkansfaktor som fisket. Säl och skarv ger också stor påverkan på det småskaliga kustnära fisket.

Förvaltningen av fisk och dess predatorer som säl och skarv bör ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning för att tillgodose alla tre hållbarhetsdimensionerna. För att lättare kunna uppnå detta behöver ett flertal åtgärder vidtas.

EU-förbudet mot handel med sälprodukter, som hindrar tillvaratagandet av sälar, behöver tas bort. Sälar måste kunna tas till vara på samma sätt som övrigt vilt. Incitamenten för säljakt behöver stärkas och jakten utvidgas. Vidare behöver internationella rekommendationer om sälförvaltning anpassas till behovet av beståndsreglerande jakt på säl. Sverige arbetar inom Helcomsamarbetet för att en översyn ska genomföras av nuvarande rekommendation om bevarande av säl.

Sverige ska utöver detta verka för att allmän jakt på skarv införs genom att driva frågan om att lista skarv som en jaktbar art i fågeldirektivet. Regeringen menar att skadeverkningarna av skarv behöver minska. Initiativ har tagits för att synliggöra behovet av allmän jakt på skarv inom EU samt för en nedlistning av skarvens skyddsstatus.

Havsmiljöpropositionen innebär en ny inriktning och nya möjligheter i arbetet med förvaltning av havslevande predatorer som säl och skarv. Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder i syfte att skydda sårbara fiskbestånd mot dessa predatorer. Vilka åtgärder som kommer att finnas med i myndigheternas regleringsbrev för 2025 kan jag ännu inte gå in på. Däremot förväntar jag mig att den förda politiken kommer att få visst genomslag i den praktiska förvaltningen redan nästkommande år.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

Jag kan säga att det här inte är en stor, partipolitiskt skiljande fråga eller någon ideologisk avgrund mellan oss. Tvärtom kan jag säga att svaret från landsbygdsministern prickar av en hel del punkter som är viktiga för att komma till rätta med dessa problem.

Bland annat pekas det på vikten av att få bort EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Detta är naturligtvis avgörande för att få en fungerande jakt, för om det ska bli jakt måste det sannolikt på något sätt betalas. Antingen kommer vi att få subventionera statligt, eller så behöver det finnas en avsättning för produkterna. Det klokaste sättet, naturligtvis också ur resurshänsyn, är att det finns en legal avsättning för produkterna.

Det är alltså utmärkt att det arbetas för att ta bort detta förbud. Det är också bra att regeringen verkar för att allmän jakt på skarv ska kunna införas, för det behövs också.

Att jag engagerar mig i den här frågan handlar om att jag bor i en av dessa fem kommuner, nämligen i Kungälv. Där drivs sedan länge projektet 8-plus fjordar, och jag ser väldigt tydligt hur havsmiljön är i min hembygd på Bohuskusten.

Vi har gjort en lång rad saker de senaste åren, både i detta projekt och på andra sätt. Vi har återplanterat ålgräs på bottnarna, vi har anlagt konstgjorda rev för att skapa lek- och fortplantningsmiljöer och vi har fått ned utsläppen från exempelvis jordbruk och industri. Detta har gjort att vattenmiljön nu är bättre, och vi ser att mycket i vattnet har blivit bättre.

Det som dock saknas är de stora fiskarna. De kommer inte upp i volym, märker vi. Kvar är då att andra faktorer påverkar, och vi har kunnat se hur mängden säl och skarv under en tid har ökat väldigt mycket. Det är klart att det är lätt att i alla fall tro att detta är en faktor som gör att de stora fiskarna trots allt inte kommer tillbaka.

Eftersom det här är ett projekt som har pågått under lång tid finns det också mycket data och mycket kunskap. Det gör detta till ett utmärkt område för att genomföra ett sådant försök som jag i min interpellation frågar om landsbygdsministern är beredd att medverka till genom att i regleringsbreven ge instruktioner till dessa två myndigheter.

Vi är uppenbart överens om den övergripande riktningen för politiken och om vart vi vill. Här finns en bra möjlighet att pröva och få tydliga bevis för om detta funkar eller inte.

Landsbygdsministerns svar avslutas: "Vilka åtgärder som kommer att finnas med i myndigheternas regleringsbrev för 2025 kan jag ännu inte gå in på." Jag kan ha förståelse för det. Det kan dock vara intressant om landsbygdsministern ändå kan säga om det över huvud taget är intressant för honom att överväga en sådan här försöksmöjlighet eller om landsbygdsministern ser det som totalt uteslutet.

Avslutningsvis vill jag i detta första inlägg, apropå att man pratar om skarvtillväxten och pekar på att den framför allt gäller Östersjön, säga att även jag själv länge tänkte i de banorna. Jag har dock i någon mån fått ändra min uppfattning efter att ha varit ute och tittat och sett att det är en väldigt stor tillväxt av skarv. Problemen med skarv på Bohuskusten är långt mycket större än jag hade insett och förstått tidigare.

Herr talman! Jag begärde ordet i den här debatten efter att jag hade hört svaret från landsbygdsministern och hört Kenneth G Forslund i sitt debattinlägg konstatera att han är överens med landsbygdsministern om riktningen med politiken.

Landsbygdsministern och jag var ju också överens om riktningen i den tidigare debatten, som gällde vargfrågan - men det händer ju ingenting! Det är det som är så oroväckande med landsbygdsministern. "Vilka åtgärder som kommer att finnas med i myndigheternas regleringsbrev för 2025 kan jag ännu inte gå in på", svarade landsbygdsministern. Däremot förväntar han sig enligt svaret att den genomförda politiken kommer att få ett visst genomslag.

Det är en väldigt defensiv och försiktig hållning. Den svenska landsbygden skulle tjäna på om landsbygdsministern skulle kunna vara lite tydligare och lite mer kraftfull, arbeta lite hårdare och driva på frågorna lite mer. Då skulle vi inte bara vara överens om riktningen utan kanske till och med vara tillfreds med resultatet av politiken, för det är det som är det viktiga.

Men det är klart: Om vargjakten bara minskar och skarvjakten inte kommer igång, och om landsbygdsministern är så försiktig, så rädd för handlingar och har så svag handlingskraft, kommer vi inte att komma vidare i några frågor. Då kan vi vara hur mycket överens som helst om inriktningarna, men det kommer inte att bli några resultat, herr talman! Det oroar mig och människor på den svenska landsbygden.

Herr talman! Jag tackar för de inlägg som kommit från interpellanten och meddebattören.

Jag noterar också, som sagts, att vi har samsyn i riktningen. Jag tror också att vi har samsyn när det gäller vad som behöver göras för att vi ska kunna få till en mer effektiv förvaltning av säl och skarv.

Jag vill återigen säga att detta är ett område där vi har ett regelverk som vi inte enbart styr över nationellt. Därför är de insatser vi gör tillsammans med länder inom Europeiska unionen centrala. Den senaste aktiviteten var en övrig fråga just kring de här frågorna på rådsmötet, eller ministermötet, för någon månad sedan. Där visade vi på att det finns ett brett stöd bland medlemsländerna och uppmanade unisont kommissionen att ta tag i frågorna om säl och skarv.

Det behövs förändringar för att vi på riktigt ska kunna göra skillnad. Vi har också, vilket nämndes i svaret, tagit fram en havsmiljöproposition och riktat om politiken kring dessa frågor. Det är viktigt inte minst för att vi ska kunna säkerställa en bättre beståndsstruktur för en hel del av fiskarterna.

Jag kommer inte att kunna säga här i dag att detta är något vi ska göra, men självklart överväger vi många olika alternativ i både fast form och projektform när det gäller att hitta sätt att få evidens för hur en annan förvaltning av säl och skarv skulle påverka fiskbestånden. Många uppdrag ligger ute, som sagt, och jag ser fram emot att det ska få effekt redan under nästa år.

Herr talman! Man kan nog faktiskt hålla med Patrik Björck om att det tenderar att gå lite långsamt. Problemen med säl och skarv har ju funnits mycket länge här i Östersjöområdet.

Jag kan erkänna att vi längs Bohuskusten är lite ovana vid i alla fall skarvproblem, men jag vill ändå understryka att det finns kunskap och erfarenhet. Det finns också ett avgränsat område med de här 8-plus fjordarna. Det är ett utmärkt område att pröva vad man faktiskt kan göra, för det här handlar ju inte enbart om att få ned mängden säl och skarv utan också om vilka metoder som är rimliga och möjliga att använda.

Här finns alltså en utmärkt möjlighet att använda sig av för en regering som vill komma vidare i detta. Jag ser inte detta som någon socialdemokratisk eller kristdemokratisk fråga, utan jag ser det som en viktig fråga för Sverige. Det är uppenbart att vi är överens om riktningen, men vi måste få aktivitet i det.

Här finns en god möjlighet.

Jag tycker att det är positivt när landsbygdsministern säger att han självklart överväger olika alternativ. Jag hoppas att vi kan komma lite längre än så, att det kan komma in i regleringsbrev att dessa myndigheter ska starta försök med att arbeta med dessa frågor i detta avgränsade och väldigt lämpliga område.

Vi kommer då att kunna lära oss mycket av det. Vi kommer också att kunna se om detta har de effekter som vi hoppas på - att stora fiskar kommer tillbaka, att exempelvis torsken kommer tillbaka längs Bohuskusten. Gör den inte det efter dessa åtgärder måste vi nog, ärligt talat, sätta oss ned och fundera väldigt noga på vad det är för problem som vi inte har förstått och som har skapat den här situationen. Då har vi nog en väldigt allvarlig situation.

Jag vill verkligen vädja till landsbygdsministern: Överväg detta! Ta möjligheten! Här finns ett utmärkt område att genomföra ett sådant här försök i.

Herr talman! Ja, det finns många studier som pekar på att ökad jakt på predatorer kan komma att få en tämligen stor betydelse för fiskbeståndsåterhämtning, men det finns också svårigheter som vi behöver övervinna innan vi kan ha en ordentlig beståndsreglerande jakt på säl och skarv på alla platser där behov finns.

Fågeldirektivet och förordningen om förbud mot handel med sälprodukter försvårar, som nämnts, dessa möjligheter. Vi har också den mellanstatliga rekommendationen i Helcom, som har en målsättning om att sälen ska uppnå sitt ekologiska maximum utan hänsyn till påverkan på sina bytesdjur eller att det innebär svält för sälarna själva. Den behöver verkligen ses över och omarbetas.

Vi arbetar aktivt med dessa frågor, men det tar tid och krävs hårt arbete för att genomdriva författningsändringarna, inte minst i det internationella regelverket.

Som nämndes förut är påverkansarbetet igång. Det var i oktober som jag tog initiativ till den här övriga frågan, som undertecknades av Estland, Lettland och Finland tillsammans med Sverige. Vi fick ett brett stöd - från många medlemsländer, även stora. Det vi begärde där var att kommissionen skulle ta fram ett förslag så att skarven blir jaktbar i våra fyra länder - genom att den listas i bilaga II del b i fågeldirektivet.

Det är verkligen alarmerande att fiskbestånden i de områden som nämns i interpellationen inte återhämtar sig trots det långvariga fiskeförbudet - det gäller både fritidsfiske och yrkesfiske. Det är oerhört centralt för mig och regeringen att vi gör vad som krävs för att rädda dessa sårbara bestånd. Då gäller det också att man hela tiden försöker hitta nya åtgärder.

I väldigt många år har inte åtgärden att öka jakten på predatorer varit aktuell i Sverige. Jag tror inte att vi ser så på saken längre - det pekar vi också tydligt ut i havsmiljöpropositionen. Det är självklart att vi måste arbeta med detta.

Jag kommer att återkomma, och gör det gärna, med mer nationella åtgärder för att minska predationen av både säl och skarv.

Herr talman! Jag får än en gång tacka för svaren och den inriktning som landsbygdsministern pekar på. Jag önskar verkligen framgång i detta arbete, både i det svenska arbetet och i EU-arbetet. Jag ser fram emot att tempot kan öka i detta.

Jag hoppas att jag har bidragit till att inspirera till att vi kanske kan ha ett försöksområde på västkusten. Jag tror att det skulle finnas många nyttor med det.

Framför allt är det långsiktiga målet naturligtvis att vi ska få balans i våra hav, så att vi kan få tillbaka all fisk, inte bara viss fisk. Vattnet är bättre. Bottenmiljön är bättre. Lekmöjligheterna är bättre. Alla förutsättningar finns. Det handlar bara om att hitta balansen igen, så att vi kan få tillbaka all fisk.

Herr talman! Jag vill tacka Kenneth G Forslund för en bra debatt och en bra interpellation, som visar på kreativa förslag för att komma till rätta med problem.

Utan att föregripa den pågående beredningen inom Regeringskansliet kan jag konstatera att 2025 blir ett intressant år att följa när det gäller förvaltning av predatorer som säl och skarv.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.