Förslag från klimatriksdagen

Interpellationsdebatt 26 juni 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Svar på interpellationer

Herr talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av klimatriksdagens förslag och i så fall vilka. Han har också frågat mig vilka nya beslut och styrmedel som jag avser att ta initiativ till för att Sverige som land ska ta ansvar för att uppnå våra nationella klimatmål samt vårt åtagande i enlighet med Parisavtalet.

Jag vill inledningsvis tacka för interpellationen. Klimatriksdagen är en viktig mötesplats för att lyfta och diskutera klimatfrågan och förslag på hur vi kan minska våra utsläpp. Jag tycker att de förslag som kom från klimatriksdagen är intressanta. När det gäller flera av förslagen pågår redan ett arbete, och det är utmärkt att klimatriksdagen bekräftar att vi är på rätt väg.

Om vi ska klara klimatutmaningen måste alla delar av samhället vara med på omställningen. Regeringen har under mandatperioden varit mån om att engagera olika aktörer i samhället för att inhämta ny kunskap och förslag på hur vi ska förstärka vårt klimatarbete. Ett exempel på detta är Fossilfritt Sverige som involverar en stor mängd aktörer. Nyss har nio branscher inom näringslivet tagit fram och till regeringen överlämnat sina egna färdplaner för att nå fossilfrihet samtidigt som de stärker sin konkurrenskraft.

I april överlämnade regeringen en skrivelse med en klimatstrategi för Sverige till riksdagen. Skrivelsen tog sin utgångspunkt i den strategi som den parlamentariska miljömålsberedningen har föreslagit. Klimatstrategin pekar ut inriktningen för det fortsatta klimatarbetet för hur vi ska kunna nå våra ambitiösa, nya klimatmål. Det är glädjande att se att ett flertal av klimatriksdagens vinnande motioner rör sådana åtgärder och insatsområden som regeringen lyfter fram i sin klimatstrategi.

Precis som Jens Holm påtalar behöver utsläppen av växthusgaser minska snabbare. För att nå etappmålet till år 2030 för de verksamheter som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, behöver utsläppen minska med drygt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att nå transportmålet måste utsläppen minska med drygt 10 miljoner ton. Regeringen har redan tagit viktiga steg för att minska utsläppen genom nya och förstärkta styrmedel såsom Klimatklivet, bonus-malus-systemet och bränslebytet.

I fjol höst presenterade Naturvårdsverket en första uppföljning av de nya etappmålen. Enligt denna bidrar de här tre satsningarna till att minska gapet för att nå ESR-målet till ungefär 2-4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030. För att nå målen till 2030 för inrikes transporter beräknas gapet till ungefär 1-3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ytterligare insatser behövs, vilket regeringen även har lyft fram i sin klimatstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den klimatlag som infördes vid årsskiftet, med brett stöd i riksdagen, kräver att varje regering årligen ska presentera en klimatredovisning till riksdagen och året efter ordinarie riksdagsval redovisa en klimathandlingsplan. Tack vare den nya klimatlagen kommer därför den regering som styr efter valet att senast under nästa år behöva redovisa sina planerade åtgärder för att minska utsläppen och i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom även andra utgiftsområden påverkar möjligheten att nå nationella och globala klimatmål. Jag är övertygad om att detta kommer att sätta press på regeringen att leverera ytterligare åtgärder för att skynda på klimatomställningen.


Anf. 2 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vill tacka klimatminister Isabella Lövin för svaret på min interpellation. Jag välkomnar att klimatministern tillstår att det behövs många fler beslut och åtgärder för att minska utsläppen i Sverige. Vi ser att utsläppen i Sverige inte minskar i den takt som de borde göra för att vi ska kunna hålla oss inom hållbara ramar. Vi vet också att vi i Sverige, som är ett industrialiserat land, har ett större ansvar för klimatförändringen. Vi borde gå före och minska våra utsläpp snabbare än utvecklingsländer som ju faktiskt har rätt till utveckling och kanske för en tid också rätt till något ökade utsläpp.

Det här var också det klara budskapet, nämligen att vi måste öka takten i Sverige, från Sveriges klimatriksdag som lämnade över de här tolv vinnande motionerna, som jag nu håller i min hand, till mig och representanter för de andra riksdagspartierna. Bland de här motionerna finns en mängd konkreta förslag på hur vi i Sverige skulle kunna öka tempot i klimatarbetet. En motion tar upp att det behövs ett stoppdatum för fossila bränslen. En annan motion rör finanssektorn och att våra pensionspengar och annat kapital inte borde placeras i sådant som ökar utsläppen. Det finns också en motion som berör vikten av en långsiktig strategi för att minska flygets utsläpp. En annan motion rör vikten av en global livsmedelsstrategi så att vi kan fortsätta producera livsmedel men utan ökade utsläpp. Det finns också en motion som är rubricerad Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för tvågradersåtagandet.

Jag tycker att det här är väldigt viktiga medskick från den kanske nu snabbast växande och mest intressanta klimatrörelse som vi har i Sverige, nämligen klimatriksdagen.

Herr talman! Det som jag saknar lite i klimatministerns svar är att relatera konkret till de här motionerna som både klimatministern och jag har fått, till exempel motionen som rör vikten av en fossilfri finanssektor. Vi vet ju att våra pensionspengar i AP-fonderna finns placerade i hälften av världens 100 största fossilbolag - jag talar om Shell, Texaco, Lundin Petroleum, Gazprom, Chevron och så vidare. Där har regeringen tillsammans med de borgerliga partierna lagt fram nya placeringskriterier, men det finns fortfarande inget krav på divestering, alltså att man ska avinvestera från det fossila. Är ministern beredd att ta ett sådant initiativ?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I motionen som rör en koldioxidbudget inom tvågradersmålets ramar talar man inte om utsläppsminskningar på 1 procent, där vi lägger dem nu, utan om att Sverige borde minska utsläppen med 10-15 procent varje år. Man berör även konsumtionens utsläpp. Där har vi inga konkreta mål och styrmedel. Hur ser Isabella Lövin på det?

När det gäller flygets utsläpp är det bra med flygskatter, men mycket mer behöver göras. Eller hur, Isabella Lövin?


Anf. 3 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack för frågorna, Jens Holm!

Tyvärr var det tomt i lådorna på Miljödepartementet när regeringen tillträdde hösten 2014. Det fanns inga utredningar och inget progressivt arbete på gång för hur vi ska nå Parisavtalets mål och minska utsläppen i Sverige. Jag instämmer i att utsläppen minskar alldeles för långsamt som det är nu. De minskade med 1,3 procent förra året. Vi behöver öka takten.

Naturvårdsverket har tittat på de genomgripande reformer som vi har genomfört under den här mandatperioden. Jag är glad över att de ser att vi kommer att nå klimatmålen till 2020, och vi är ganska nära att nå målen till 2030 också. Men om vi tittar på jordens klimat och de behov som finns av att minska utsläppen snabbare - precis som Jens Holm säger är vi ett rikt land och har ett större ansvar - ser vi att vi behöver öka takten. Och vi ska öka takten ytterligare. Jag är helt enig med både klimatriksdagen och Jens Holm om att vi behöver göra det.

Det är också viktigt att säga att den klimatlag som vi har antagit den här mandatperioden antagligen är den mest ambitiösa klimatlagen i världen. Den tvingar kommande regeringar att redovisa för riksdagen hur man går fram i det här arbetet. Det ska inte kunna vara tomt på förslag i lådorna, utan varje regering behöver göra mer.

Den här regeringen har gjort oerhört mycket på de flesta av de områden som klimatriksdagen har föreslagit. Vi har antagit mål om 100 procent förnybar energi. Vi har antagit en flygskatt. Vi har också tillsatt en utredning om hur flygets utsläpp ska minska med andra metoder, exempelvis med inblandning av biodrivmedel - det är Maria Wetterstrand som leder den utredningen. Vi har dubblerat stödet till skyddet av skog och skyddsvärd natur. Vi har stadsmiljöavtal och klimatkliv. Vi satsar på järnvägen, och vi har ökat investeringarna i både underhåll och nyinvestering av järnväg väsentligt under den här tiden. Vi har också aviserat en utredning om negativa utsläpp så småningom och många fler saker.

När det gäller finanssektorn stämmer det att det är viktigt att ställa om investeringar så att vi går från investeringar i fossilt till investeringar i förnybart och hållbart. I fråga om AP-fonderna är ca 1 procent av det totala marknadsvärdet i Första-Fjärde-AP-fonden fortfarande i fossilbolagen. Det är 13 miljarder, vilket är väldigt stora belopp. Men med tanke på helheten är det ändå en mycket liten del av kapitalet.

Den här regeringen har sett till att det för första gången är tydligt uttryckt i lagstiftningen för AP-fonderna att de ska förvalta sina pengar hållbart i linje med internationella avtal, det vill säga Parisavtalet, Agenda 2030 och andra bindande åtaganden vi har, till exempel när det gäller mänskliga rättigheter. Det är första gången det sker.

Under mandatperioden har vi dessutom gjort en rad andra saker för att kräva en standard för redovisning av koldioxidavtryck med olika branschaktörer. Även på EU-nivå har vi tillsammans med Frankrike tagit initiativ till ett EU-direktiv om hållbarhetsrapportering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Klimatrisker är ett nytt tillsynsområde för Finansinspektionen, vilket vi har drivit igenom. Vi har också ett förslag på remiss om att endast fonder med hållbarhetsarbete ska tillåtas inom premiepensionen. Och en utredning om gröna obligationer har överlämnats.

Det har gjorts väldigt mycket, och vi behöver göra mer.


Anf. 4 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tackar för de svaren.

Om vi börjar med flyget välkomnade jag och Vänsterpartiet verkligen flygskatten. Den blev visserligen något lägre än vad som föreslagits från början, men det är bra att vi har den på plats. Nu går det ju att skruva på den. Det är mycket sannolikt att det kommer att behövas. Och det är precis vad som föreslås i en av de här motionerna.

Det krävs hårdare tag mot flygets utsläpp helt enkelt. Det handlar inte bara om flygskatten utan om att flygplatser i vårt land subventioneras med skattepengar. Det handlar om att flygets bränsle är helt skattebefriat. Där vill jag ställa en direkt fråga till klimatministern: Har regeringen tagit initiativ på internationell nivå för att ta bort skattebefrielsen för flygbränsle?

Utrikesflyget är också helt momsbefriat här i Sverige, och inrikesflyget har den lägsta momssatsen. Det är saker som regeringen skulle kunna ändra på här och nu. Är några sådana initiativ på gång?

Vad gäller finanssektorn är det sant att det står i de nya placeringskriterierna att placeringar ska göras i linje med internationella avtal. Men det står inte att det ska göras i enlighet med Parisavtalet. Det avtalet nämns inte över huvud taget i de nya placeringsdirektiven. Det är synd. Det borde man ändra på.

Jag är lite förvånad över att klimatministern inte tycker att det handlar om särskilt stora pengar som är bundna i det fossila. Vi kan vända på det och fråga oss hur mycket av AP-fondernas kapital som aktivt har placerats i förnybara placeringar, alltså i företag som placerar i vindenergi, solenergi och så vidare. Jag ställde den frågan till riksdagens utredningstjänst och fick svaret att det är så små placeringar att det inte går att kvantifiera.

Regeringen skulle kunna ge AP-fonderna ett konkret uppdrag, att aktivt placera i miljöbolag och andra verksamheter som ställer om. Något sådant förslag har inte kommit. Men det kanske är på gång. Klimatministern får gärna berätta.

Herr talman! Infrastrukturen och planeringen av den tas också upp i en av motionerna. Klimatministern nämner att vi nu har en klimatlag och att alla politikområden måste hålla sig inom de ramarna eller relatera till klimatmålen så att de inte överskrids. Det är jättebra. Men samtidigt har den här regeringen, i strid med Naturvårdsverkets rekommendationer, gett klartecken till bygget av Förbifart Stockholm, som är Sveriges dyraste motorvägsbygge. Naturvårdsverket varnar för att det kommer att leda till ökade utsläpp.

I regeringens förslag till infrastrukturplanering kunde jag se att man ökar järnvägsinvesteringarna, vilket är bra, men det finns också ett antal namngivna vägprojekt, till exempel Tvärförbindelse Södertörn här i Stockholm. Även det är ett storskaligt motorvägsprojekt som Naturvårdsverket avråder från att bygga eftersom det kommer att öka våra utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur rimmar de infrastrukturprojekten med vår klimatlag, Isabella Lövin?


Anf. 5 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! När det gäller flyget och den internationella dimensionen av flyget vet både jag och Jens Holm att det vilar på Chicagokonventionen, som är minst 50 år gammal. Då såg man inte flyget som ett miljöproblem, utan man såg till att flygbränsle inte skulle beskattas nationellt.

Här har vi nu tagit ett steg framåt i förhandlingarna inom ICAO för att flygets utsläpp ska stanna på 2023, tror jag att det är - jag minns inte exakt vilket årtal och reserverar mig för datumet. Det har i alla fall kommit ett steg framåt. Men det går alldeles för långsamt. Där är jag och Jens Holm helt eniga.

Vi har under den här mandatperioden tagit ett stort steg framåt nationellt genom att vi har infört en flygskatt. Det är beklämmande att det finns partier i den här riksdagen som var villiga att till och med hota med att avsätta ministrar om denna flygskatt skulle införas. Vi tog den striden och har genomfört en flygskatt. Det är helt nödvändigt att flyget bär något av sina klimatkostnader. Och det steget har vi tagit nu.

Jag är helt enig med Jens Holm och miljörörelsen i övrigt om att flyget steg för steg måste minska och bära sina klimatkostnader.

Vi måste också se till att helt enkelt få en annan typ av teknologi så att utsläppen från flyget minskar och inte ökar i samma takt som i dag.

Det måste också finnas alternativ. Det är därför vi driver på för höghastighetståg. Vi har tyvärr inte fått en blocköverskridande överenskommelse för att kunna gå vidare med detta före valet. Det beklagar jag. Men med höghastighetståg kan man ersätta mycket av det långväga resandet med ett mycket mer bekvämt och miljömässigt hållbart alternativ för framtiden. Det är en investering som behöver göras.

När det handlar om styrningen av AP-fonderna lyder de statliga myndigheter under regeringen, men fonderna styrs enbart genom lag. Vänsterpartiet har valt att inte vara med i Pensionsgruppen och har därför inte kunnat påverka. Det är Miljöpartiet som har drivit detta med hållbarhet, vilket var någonting som andra partier till att börja med inte var intresserade av.

Vad vi kan göra är att utse styrelseledamöter och utvärdera förvaltningen i efterhand. Men genom att för första gången införa i lag att man ska förhålla sig till internationella överenskommelser och att hållbarhet är ett uttalat mål, så förväntar sig regeringen att AP-fondernas styrelser och förvaltare kommer att förhålla sig till detta. Diskussionen om stranded assets och vinstmöjligheten om man fortsätter att investera i icke hållbara exempelvis energislag borde också vara en tillräcklig motivation för AP-fonderna att inte gå dit och att fortsätta att öka sina investeringar i förnybart.

I de svenska infrastrukturinvesteringarna ingår det en historiskt stor budget för investeringar i järnväg. Det gäller både underhåll och nyinvestering. Det är 77 procent av nyinvesteringarna i infrastrukturpropositionen som handlar om järnväg, och det är historiskt. Det gör det möjligt för en långsiktigt hållbar transportsektor.


Anf. 6 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När det gäller infrastrukturinvesteringarna delar jag inte riktigt Isabella Lövins positiva bild. Visst är det bra att det blir mer till järnvägen, men det blir också stora motorvägsinvesteringar. Det var därför som vi i Vänsterpartiet valde att inte stödja det förslaget.

Här finns det väldigt mycket att göra för att se till att hela infrastrukturpolitiken förhåller sig till klimatmålen, så att det inte blir tvärtom att vi bygger en massa ny motorväg och i efterhand försöker att fixa klimatmålen. Det fungerar ju inte.

När det gäller AP-fonderna efterlyser vi i Vänsterpartiet tydligare placeringskriterier och en mer aktiv politik från regeringen. Precis som ministern var inne på går det ändra placeringskriterierna, och det har regeringen gjort. Men problemet är att Parisavtalet inte uttryckligen nämns, att man inte uttryckligen har mål för investeringar i förnybart och annat som ställer om och att man inte uppmanar fonderna att aktivt avinvestera från det fossila.

När det gäller ICAO-överenskommelsen är det tyvärr lite av en chimär att tro att överenskommelsen, som är helt och hållet frivillig och som bygger på att länderna köper utsläppskrediter, ska leda till att man får bort skattebefrielsen på flygbränsle. Jag tycker att det är viktigt att vi säger som det är i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka för den här debatten och återigen trycka på hur viktiga de tolv motionerna från klimatriksdagen är. De har hjälpt till att trycka på mitt parti, och jag hoppas verkligen att regeringen studerar alla tolv motioner noggrant och använder dem som aktiva redskap i omställningsarbetet av Sverige, för det behövs.


Anf. 7 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack Jens Holm! Jag vill återigen understryka att av investeringsramen för infrastruktur som vi har lagt fram till 2029 går 77 procent till järnväg och en mycket liten del till vägar. Det är ett paradigmskifte att vi ökar investeringarna i järnväg så mycket. Ökningen uppgår till 32 procent jämfört med föregående planperiod, och det är bra.

Det är naturligtvis inte tillräckligt, och det är därför klimatlagen finns. Varje år måste varje regering redovisa sitt klimatarbete. Vi har ett klimatpolitiskt råd som är en självständig myndighet som har till uppgift att granska, kritisera och ge förslag till hur vi ska uppnå klimatmålen. Det kommer att behövas.

När IPCC kommer med sin 1,5-gradersrapport i år kommer alla världens länder att inse att man behöver gå fram ännu snabbare. Även om Sverige har världens mest ambitiösa klimatlag i dag kan den behöva uppdateras med ännu mer ambitiösa mål utifrån 1,5-gradersmålet.

Det klimatpolitiska rådet är en garant för en transparent klimatpolitik även framöver. Klimatlagen är också en garant för att alla departement, alla ministrar och hela regeringen har ett ansvar för att minska utsläppen i den takt som vi gemensamt i den här riksdagen satt upp som mål för att få ned utsläppen till netto noll 2045. Så det hoppas jag verkligen att alla kommer att ta ansvar för.

Jag håller helt med Jens Holm om att klimatriksdagen är en fantastisk folkrörelse. Jag och regeringen tittar på förslagen, och det finns många där vi redan är på gång och andra förslag som vi behöver analysera ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:577 Förslag från klimatriksdagen

av Jens Holm (V)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Nyligen avslutades klimatriksdagen i Stockholm. Under flera månaders tid har hundratals personer skrivit och debatterat förslag på hur Sverige snabbt ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser och slå in på en hållbar utveckling. Vid klimatriksdagen den 4–6 maj behandlades över 200 motioner och 12 stycken blev sedan de vinnande förslagen. De motionerna var:

  • Stoppdatum för fossila bränslen
  • För en fossilfri finanssektor
  • Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
  • Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
  • Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål
  • Samordnad tågtrafik inom EU
  • En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp
  • En global livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer
  • Skydda kollagret i de svenska skogarna
  • Återinför formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen
  • Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för tvågradersåtagandet
  • Riksomfattande folkbildningskampanj

Klimatriksdagen är kanske Sveriges nu intressantaste miljöföreteelse. Personer från olika bakgrunder – gamla som unga, såväl slipade aktivister som aldrig tidigare föreningsaktiva, såväl svenskar som utlandsfödda – har aktiverat sig i klimatriksdagen med det gemensamma syftet att se till att klimatfrågan får en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Klimatriksdagen vill att vi politiker ska inspireras av deras förslag.

Nyligen kom Naturvårdsverkets statistik över de svenska utsläppen av växthusgaser. I fjol minskade de svenska utsläppen med 1,4 procent. Det är långt ifrån tillräckligt för att nå våra svenska klimatmål och våra åtaganden i enlighet med Parisavtalet. Mycket mer behöver göras. Klimatriksdagens förslag kan därmed vara viktiga inspel för regeringen och riksdagen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

  1. Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av klimatriksdagens förslag och i så fall vilka?
  2. Vilka nya beslut och styrmedel avser statsrådet att ta initiativ till för att Sverige som land ska ta ansvar för att uppnå våra nationella klimatmål samt vårt åtagande i enlighet med Parisavtalet?