Forskningsfinansiering under covid-19

Fru talman! har frågat mig vad regeringen gör för att underlätta för forskare att under rådande läge kunna fullgöra sin forskning med relevant finansiering.

Jag vill inledningsvis konstatera att regeringen nära följer hur forskningen och forskningsfinansieringen påverkas av den pandemi som orsakats av det nya coronaviruset. Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet vad gäller beslut och insatser som vidtagits med anledning av den pågående pandemin. I det arbetet följer UKÄ bland annat upp hur forskningsfinansieringen påverkats. En rapport om detta ska lämnas inom kort.

I budgetpropositionen för 2021 bedömde regeringen att den pågående pandemin påverkar den privata finansieringen av forskningen och att FoU-intensiva företag kan minska sina investeringar i forskning. I budgetpropositionen föreslog regeringen därför ökade forskningsanslag, vilket presenterades närmare i propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60), som lämnades till riksdagen i december 2020.

Regeringen anser att investeringarna i forskning och innovation ska öka markant med en kraftig höjning av de statliga satsningarna på forskning och innovation med 3,4 miljarder 2021. Till skillnad från många tidigare forskningspolitiska propositioner görs nästan hela nivåhöjningen redan det första året i fyraårsperioden. En anledning är pandemins effekter, som bland annat gör att finansiering från stiftelser och näringsliv förväntas minska.

Bland de åtgärder som regeringen vidtagit ingår en ökning av lärosätenas forskningsanslag med nästan 1,3 miljarder kronor för 2021. Av detta är 500 miljoner kronor en tillfällig ökning av lärosätenas forskningsanslag, som syftar till att motverka effekterna av minskad medfinansiering från näringsliv och privata stiftelser på grund av pandemin.

Regeringen har också vidtagit särskilda åtgärder med syftet att säkerställa att angelägen medicinsk forskning genomförs. Som interpellanten konstaterar har coronapandemin inneburit att klinisk forskning inte kunnat genomföras som planerat, och betydande forskningsmedel riskerar att inte nyttjas. Till det så kallade ALF-avtalet mellan staten och vissa landsting har det därför gjorts ett tillägg som möjliggör att förra årets oförbrukade medel till regionerna för klinisk forskning kan användas i år i stället. Regeringen har också avsatt 100 miljoner kronor till forskning om covidvaccination och 50 miljoner kronor till forskning om långtidscovid.

Forskning är avgörande för att möta framtida samhällsutmaningar och för att kunna möta den akuta situation som pandemin ställt oss inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Staten tar ansvar för att upprätthålla satsningarna på svensk forskning och innovation vid en tidpunkt när såväl samhället och ekonomin som forsknings- och innovationssystemet utsätts för särskilda påfrestningar.

(forts.)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret för en stund sedan!

En mycket stor del av den medicinska och naturvetenskapliga forskningen på landets universitet och högskolor sker med ekonomiskt stöd från externa anslagsgivare, både statliga och privata. Bland de förstnämnda kan nämnas Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova. Bland de senare finns ett stort antal stiftelser och fonder av varierande storlek, såsom Hjärnfonden, Cancerfonden, Wallenberg, Söderberg, Crafoord med flera. Dessa fonder är bekanta i forskningsvärlden och avlönar både forskare och teknisk personal anställda vid universiteten.

Fru talman! Forskare lever i en situation mycket lik artisters och konstnärers. Deras fortsatta anställning och verksamhet är beroende av inkomster som kommer av anslag, vilka i sin tur beror på forskarnas egna prestationer. Nu fyller covid-19-pandemin ett år. Pandemin har på många ställen inneburit att man har stängt ned all patientnära forskning och skickat hem personal som sysslat med experimentell forskning. Då minskar också forskarens möjlighet att konkurrera om nya anslag.

Vidare är många av de fonder som ger dessa anslag beroende av aktieutdelningar, vanligen i större svenska företag. När nu dessa utdelningar dragits in minskar också mängden medel som kan komma att delas ut. Det innebär att forskarna sitter med forskningsuppgifter som det finns anslag för men där man inte kan utföra arbetet. Men man har fortfarande samma utgifter. Forskarna får fortsatt betala dyra lokalkostnader till universitet och regioner och har fortsatt fulla lönekostnader till exempelvis teknisk personal som skickats hem.

Fru talman! Även om en del arbetsuppgifter kan utföras hemifrån kan man inte fortlöpande göra studier på patienter. Detta får till följd att anslagen för många kommer att ta slut innan uppgiften har lösts. Det innebär att man löper risk att inte få nya anslag eftersom man inte har kunnat göra färdigt studier och få fram resultat och publikationer. När pengarna sedan är slut får man säga upp personalen och själv drabbas av medelsbrist och uppsägning med något års fördröjning. I bästa fall förlorar man bara sin forskarkarriär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är till stor nackdel både för individen och för Sverige som forskande nation, och därför har jag ställt frågan till utbildnings- och forskningsministern vad hon och regeringen avser att göra för att underlätta för forskare att hantera situationen.

Med anledning av svaret vill jag även ställa en mer specifik fråga. Kommer staten att tillskjuta särskilt destinerade medel till de universitet och högskolor som i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer sänt hem personal eller stängt ned studier så att personal- och lokalkostnader för dessa forskare kan täckas? Om inte, hur kommer regeringen att underlätta för forskare att kunna fortsätta trots rådande begränsningar?

Om inte detta sker kommer med stor sannolikhet en hel del uppsägningar och nedlagda projekt att inträffa under de kommande åren. Forskning är inte någonting som sker här och nu; det sker över en väl utdragen tid. Sverige skulle då förlora kompetenser som i vissa fall tagit decennier att bygga upp.

Fru talman! Tack för debatten om en mycket viktig fråga, nämligen hur vi upprätthåller investeringarna i svensk forskning och innovation inte minst under det som nu prövar oss som samhälle och hela världen - pandemin.

Jag vill upprepa en del av det som jag sa tidigare. Sveriges regering tar ansvar för investeringarna i svensk forskning och innovation. Vi har presenterat nya 13,6 miljarder som vi investerar i svensk forskning och innovation under de kommande fyra åren, och vi lägger mycket medvetet nästan hela nivåhöjningen redan i år - 3,4 miljarder.

Det har att göra med att vi vet vilka påfrestningar som våra forskare och forskningen utsätts för under denna pandemi. Vi vet också att det till viss del kan vara svårt för näringslivet att kunna ge lika mycket pengar till forskningen som man har gjort tidigare, även om jag i alla sammanhang försöker att säga att jag vet att också det svenska näringslivet och andra är mycket intresserade av att fortsätta att investera i svensk forskning. Jag vet att man gör sitt allra yttersta för att fortsätta att göra det också igenom pandemin.

Det här är viktiga satsningar. Forskningspropositionen innehåller alltså nio gånger mer pengar redan första året jämfört med den tidigare, och det finns en god anledning till detta.

Vi ger också direkta strategiska forskningsanslag på 1,3 miljarder till våra lärosäten redan i år, varav 500 miljoner för i år. Dessa har redan fördelats i regleringsbrev för att lärosätena med dessa pengar ska kunna bidra till att göra strategiska övervägningar så att man kan upprätthålla investeringarna i den så viktiga forskning som görs ute på universitet och lärosäten.

Jag tycker alltså att regeringen i mitten av svensk politik, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, försöker att ta ansvar också för de här delarna genom pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har även gett i uppdrag till Universitetskanslersämbetet, UKÄ, att följa hur pandemin påverkar högskolorna, både utbildning och forskning. Jag kommer inom kort att få en första delredovisning från UKÄ som rör just forskningsfinansieringen. Det är klart att det kommer att vara ett viktigt underlag också för framtiden för att få en ännu bättre bild av hur det ser ut och vad det är för åtgärder som pandemin kan komma att kräva att vi gemensamt tar ansvar för.

Fru talman! Det här kan verka som ett litet covidproblem, men det är väl så viktigt. Det här är en verksamhet som är väldigt avancerad. Den väcker inte de stora rubrikerna förrän den dagen forskningsrönen når excellens och världsrenommé.

Det pågår otroligt mycket forskning i dag, och framför allt den medicinska forskningen är kopplad just till den patientnära verksamheten. Nu skickar specialister på alla universitet hem personal eftersom man inte vill ha folk på laboratorier eller sjukhus. Det här motsvarar ofta permitteringar. Hittills har vi dock inte sett att detta har passat in i de stöd som funnits under coronapandemin.

I ministerns svar talas det om 500 miljoner kronor i nya forskningsbidrag, men jag hör ändå inte att de är specialdestinerade för att säkert stödja de grupper som råkat mest illa ut. Vi har även den nya utlysningsproceduren, som kommer att göra att pengarna inte kommer forskningen till handa förrän om två tre år. Men det är ju just nu som många forskare sitter i belägenheten att man har höga kostnader och personal som kanske rent av har försvunnit. Det är medel som med all sannolikhet kommer att utlysas för ny sökning, vilket i sig innebär att de som drabbas hårdast av corona, det vill säga de som tagit störst ansvar och ställt upp mest i sjukvården, kan komma att vara de som gjort minst forskningsframsteg under 2021 och därmed också får minst utdelning.

Jag skulle önska att ministern kunde precisera ytterligare att pengarna landar just på dem som i dag sitter på kostnader men inte kan driva sina projekt och därmed riskerar att forskningsprojekten faller åt sidan och inte går att genomföra.

Det finns många som har gått in i vården. Forskningssköterskor och biomedicinska analytiker har försvunnit till iva. Därmed har forskningsprojekten påverkats. Det ena goda har lett till det andra onda. Vad jag önskar med debatten är att få klarhet i hur regeringen kommer att vara tydlig med att ersätta uteblivna framsteg inom exempelvis neurologisk forskning eller äldreforskning utifrån dessa premisser. Hur ska detta gå till?

Fru talman! Det vi ska komma ihåg är att forskare och ofta flertalet av doktoranderna är anställda vid högskolor och universitet. Högskolor och universitet har också ett arbetsgivaransvar för deras arbetssituation. Det är utmanande för lärosätena att planera och hantera de problem som uppkommer på grund av pandemin. Jag har mycket nära kontakt med rektorerna på våra universitet och högskolor, och jag känner ett starkt förtroende för det arbete som görs för att upprätthålla utbildningen, så att både individer och samhälle kan stå starkare och fortsätta att utbilda läkare, sjuksköterskor, lärare och så vidare under denna pandemi. Det är ett oerhört viktigt arbete som görs, och studenterna tar ett stort ansvar. De har under ett helt år skött studierna på distans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansvaret gäller också forskningen och forskarna. Lärosätena arbetar hårt med att lösa dessa problem. Regeringen bidrar också, i mitten av svensk politik, med 3,4 miljarder redan i år. Det är nio gånger mer pengar än vad som kom ut av förra forskningspropositionen. Det sker en speciell satsning riktad till våra lärosäten, det vill säga anslagen om 500 miljoner till strategisk forskning. Karolinska institutet har fått 80 miljoner, Göteborgs universitet har fått 35 miljoner, Uppsala universitet har fått 55 miljoner, och så vidare. De är fördelade dels utifrån hur mycket extern finansiering som lärosätena har haft, dels en bedömning av hur de olika lärosätena ser ut. En del har större möjligheter att parera de olika fluktuationerna på grund av pandemin, och andra har mindre möjligheter.

Jag tycker verkligen att regeringen försöker att ta ansvar, och jag har inte mött något annat än att det snarare är en utmaning för sektorn att hantera så mycket pengar på så kort tid. Det måste ändå vara ett gott betyg över hur vi gemensamt försöker ta oss an och visa vårt engagemang och vår investeringsvilja i svensk forskning och innovation.

Jag värnar starkt om den fria forskningen och inte minst den akademiska friheten. Det är också en anledning till att regeringen har lagt på riksdagens bord - och jag hoppas verkligen att riksdagen röstar igenom detta - ett förslag om att i högskolelagen skriva in att den akademiska friheten ska värnas som ett komplement till forskningens frihet, som redan finns inskriven i grundlagen. Där finns kopplingar till grundlagen.

Vi måste hålla på att ge den friheten till akademin och forskningen, att inte vara där som politiker och försöka styra vilka kurser som ska läggas ut, vilken forskning som ska bedrivas eller hur man från politikens håll exakt med precision ska tycka vad som är rätt och riktigt. Jag tycker inte så, och jag hoppas att Hans Rothenberg inte heller tycker så - även om hans utbildningspolitiska talesperson kanske har rört sig lite i farliga sektioner här.

För mig är det viktigt att stötta forskningen och utifrån tydliga kriterier fördela mängden extern finansiering och hantering av eget myndighetskapital men med frihet för våra universitet och högskolor att ta hand om forskningssatsningar på ett klokt sätt.

Fru talman! Det här blev en frihetsdebatt, och den känner jag mig mycket hemma i.

Frihet är något som fungerar när man är både fri från tvång och kan skapa möjligheter, göra något kreativt. Frihet bygger också på att man tar ansvar och att andra ger ansvar. Frihet och ansvar i det här sammanhanget handlar också om att regeringen som det högsta organet i Sverige fördelar oerhört stora pengar till den svenska forskningen. Regeringen ska ta ett ansvar och se till att pengarna landar där de hör hemma.

Ja, man ska ha förtroende för universiteten och högskolorna, men det ser olika ut på framför allt medicinska fakulteter, som jag har landat på i den här debatten. Till exempel har Uppsala universitet och Karolinska institutet varit excessiva och inte reducerat sin verksamhet. Det kan tyda på ett riskbeteende. Andra har agerat på annat sätt, det vill säga att alla universitet och högskolor agerar inte på samma sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men en minister och en regering har ett ansvar för att den svenska forskningen ska fungera också under den här typen av dramatiska tider. Vi kunde inte för ett år sedan veta att i vi i dag skulle stå i riksdagens kammare med munskydd och handsprit. Det var en utveckling som var fullkomligt oförutsägbar. Och det var inte heller möjligt för alla universitet och högskolor att i den stunden fatta exakt rätt beslut som skulle passa för den 9 mars 2021.

Jag tar mig friheten att tolka ministerns svar som att forskarna inte behöver vara oroliga för att deras forskning ska stupa på grund av bristande finansiering. Säg emot mig om jag har fel.

Fru talman! Vi är verkligen i en tid där forskning och ny kunskap finns på allas läppar. Det har väl sällan varit så tydligt hur viktigt det är att vi investerar i forskning, innovation och ny kunskap för att ta oss an den pandemi vi är uppe i och möta kommande pandemier och andra samhällsutmaningar.

Utifrån hur pandemin utvecklas kommer regeringen att ta ställning till om ytterligare åtgärder är nödvändiga. Jag har regelbundna kontakter med rektorer och andra myndigheter. UKÄ kommer att lämna en delrapport när det gäller forskningsfinansieringen, som ska utgöra ett underlag också för framtiden.

Vi gör en mycket stor satsning på svensk forskning och innovation med en tyngdpunkt redan i år med nio gånger mer pengar jämfört med den förra forskningspropositionen.

Regeringen har gett möjlighet till att använda medlen inom ALF-avtalet som inte kunde nyttjas under förra året. Den kliniska forskningen har naturligtvis påverkats av pandemin. Personal i form av forskningssjuksköterskor och läkare har behövts i vården och har inte kunnat genomföra sin forskning på samma sätt. Regeringen har gjort det möjligt för de pengarna att användas också i år. Det är ett sätt att försöka bidra. Regeringen har förstärkt forskningen när det gäller vaccinuppföljningen och långtidscovid, och vi gör en stor satsning generellt på life science-sektorn.

Vi ska ha respekt för att vi befinner oss i en pandemi, och vi kan inte förutse allt som ligger framför oss. Men jag tycker att man ska ha respekt för det vi gemensamt i mitten av svensk politik försöker göra för svensk forskning och innovation.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.