Försämrade livsvillkor för grisar

Fru talman! Jens Holm har ställt tre frågor till mig angående Statens jordbruksverks (Jordbruksverket) nya djurskyddsföreskrifter för gris. Han har frågat mig om jag avser att

verka för att myndigheten ska invänta det vetenskapliga rådets bedömning innan förslaget till nya föreskrifter för grisar får lov att träda i kraft

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

vidta några åtgärder för att säkerställa att föreskrifterna inte gör avsteg från djurskyddslagens förebyggande funktion

vidta några åtgärder för att försäkra mig om att förslag på föreskrifter inom djurskyddet vilar på vetenskaplig grund, så att producentintresset inte går före omsorgen om djurens hälsa och välfärd.

Inledningsvis vill jag säga att Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att utfärda föreskrifter om djurskydd och är i det konkreta föreskriftsarbetet självständigt i förhållande till regeringen.

Jordbruksverket beslutade nyligen om nya djurskyddsföreskrifter för lantbrukets djur som bland annat innebär möjlighet till tidigare avvänjning av smågrisar under särskilda villkor. I regeringens livsmedelsstrategi görs bedömningen att lönsamheten i animalieproduktionen behöver höjas, men inte på bekostnad av djurskyddet. I livsmedelsstrategin framhålls tvärtom att Sverige ska fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Det fastslås att produktionsökningen ska ske med bibehållen djurvälfärd och djurhälsa och att djurskyddsnivån inte ska sänkas.

Jordbruksverket har gjort bedömningen att de nya djurskyddsföreskrifterna kan tillämpas med ett bibehållet djurskydd, samtidigt som de bidrar till att öka grisproducenternas konkurrenskraft.

Regeringen anser att det är viktigt att föreskrifter baseras på aktuell vetenskaplig forskning om djurens välfärd och har därför gett SLU i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd. Genom rådet säkerställer vi att Jordbruksverket som en viktig del i bland annat föreskriftsarbetet får tillgång till uppdaterade vetenskapliga rön. Jordbruksverket ser löpande över sina föreskrifter, och det arbetet kan inte avstanna i väntan på att rådet inrättas.

Det är av högsta prioritet att upprätthålla en hög standard i den svenska djuromsorgen när det gäller djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Jag är övertygad om att våra myndigheters arbete för att åstadkomma detta fungerar.

Fru talman! Jag vill tacka Sven-Erik Bucht för svaret på min interpellation.

Omsorg om djur är en fråga som engagerar många i Sverige. Det är en otroligt viktig fråga. I djurskyddslagen står det exempelvis i 4 § att djur ska ha möjlighet till ett naturligt beteende. God djuromsorg är också en konkurrensfördel för dem som producerar livsmedel som är baserade på djur om man kan peka på att djur har behandlats väl i Sverige. Vi vet också att användningen av mediciner, till exempel antibiotika, är väldigt låg i Sverige jämfört med andra länder. Jag hoppas att vi är överens om att vi ska fortsätta på detta sätt.

Jag och många andra blev därför väldigt förvånade och även upprörda när vi såg Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för grisuppfödning. I dessa föreskrifter föreslår verket att griskultingar ska kunna separeras tidigare från suggan - hela en vecka tidigare än vad som nu gäller. Man ska komma ihåg att närhet mellan suggan och hennes avkomma är otroligt viktigt. Då djuren diar förebygger man sjukdomar och minimerar antibiotikaanvändning. Det här handlar om nyfödda grisindivider som behöver närhet och trygghet från suggan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att avvänja grisarna tidigare än nu är något som avstyrks av i princip all expertis på området. Sven-Erik Bucht får gärna berätta om han har hittat någon oberoende vetenskapsman eller vetenskapskvinna eller några oberoende vetenskapliga rapporter som pekar på att man kan stärka djurskyddet genom att plocka bort kultingarna tidigare från suggan.

Jordbruksverket säger att förslaget har skickats ut på samråd. Det har visserligen gjorts, men frågan är om man har lyssnat på den helt och hållet öronbedövande kritik som har kommit mot förslagen. Mer än 70 procent av remissinstanserna är kritiska och avstyrker detta förslag. Det handlar om i princip alla länsstyrelser, Sveriges Veterinärförbund, forskare och djurrätts- och djurskyddsorganisationer. På kort tid har mer än 60 000 namnunderskrifter samlats in i protest mot förslaget och har lämnats över till dig, Sven-Erik Bucht.

Vi var som sagt många som blev förvånade över förslaget. På Jordbruksverket säger man att förslaget om försämrade uppfödningsregler för grisar måste läggas fram för det är vad livsmedelsstrategin kräver. Det tycker jag är märkligt. Alla partier står ju bakom livsmedelsstrategin. Precis som ministern sa ska vi producera mer livsmedel i Sverige, men det ska inte ske till priset av ett försämrat djurskydd.

Jag anser att ett politiskt fastslaget mål, Sven-Erik Bucht, nu allvarligt naggas i kanten. Då måste regeringen agera, och regeringen kan agera. Det kan man göra genom att ge instruktioner till sina myndigheter om vad som gäller. Det är detta jag vill att Sven-Erik Bucht ska göra.

Sven-Erik Bucht skulle kunna säga att man får avvakta med föreskrifterna tills det vetenskapliga rådet för djurskydd har inrättats. Detta råds uppgift ska just vara att väga olika intressen mot varandra. När kommer det vetenskapliga rådet för djurskydd att inrättas, Sven-Erik Bucht?

Fru talman! Statsrådet Bucht! Jag delar mycket av den kritik som Jens Holm framför mot förslaget från Jordbruksverket. Vi ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet, men den studie som säger att detta går bra är inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Vad gäller beprövad erfarenhet har enstaka prov gjorts, och det är inte beprövat och innehåller inte någon vidare erfarenhet.

Det finns däremot stor erfarenhet av fyra veckor, vilket till och med Efsa, som inte brukar vara en radikal djurförkämpe, tycker är lagom tid. Det finns en trend i Danmark och Tyskland där man går mot förlängd tid. I dag har vi i Sverige en medeltid på 33 dagar före avvänjning. I andra EU-länder är det ungefär 26 dagar före avvänjning. Att vi ska röra oss mot detta snitt i stället för att de rör sig uppåt är fel väg att gå.

Jag blir precis lika oroad som Jens Holm över att en ansvarig divisionsdirektör på Jordbruksverket tolkar livsmedelsstrategin så här för att vi ska öka produktionen. I livsmedelsstrategin står det ju också att vi ska ha ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd samt ett tydligt fokus på förebyggande djurhälsoarbete. Det är här förslaget strider mot både lagstiftningen och livsmedelsstrategin. För om man tar bort kultingarna tidigare upptäcker man problemen i efterhand, och då går man ifrån den princip som vi alltid har haft om förebyggande arbete.

Dessutom har varje djur rätt till en individuell bedömning. Man ska titta på varje enskilt djur. Om man undantar 10 procent i en grupp och ger dem sämre villkor strider det också mot hur vi hittills har tolkat lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas nu att regeringen kan tydliggöra hela innebörden av livsmedelsstrategin för Jordbruksverket och inte bara utvalda delar. Detta hoppas jag särskilt med tanke på att remissinstanserna var väldigt kritiska och det finns så mycket vetenskapligt underlag för att det här skulle påverka antibiotikaanvändningen med mera.

Vi vet att om man avvänjer tidigare ökar man sjukligheten och stressen. Då behövs ökad antibiotikaanvändning, vilket gör att djuren drabbas mer av diarréer och andra problem.

Om man ska gå ifrån råden från SLU och många remissinstanser måste man verkligen ha tungt på fötterna. Om vi bibehåller dagens regler på detta område kan man gå vidare med sina förslag, tycker jag. Men om man försvagar regelverket är det enda rätta att man inväntar det vetenskapliga rådets prövning, för vi vill ha på fötterna, så att vi säkerställer att vi inte frångår vår djurlagstiftning och vår livsmedelsstrategi om vi gör förändringar som har mött så mycket motstånd. Då vill vi verkligen ha på fötterna, och det skulle vara mycket tryggare att invänta beskedet från det vetenskapliga rådet i det fallet.

Fru talman! Landsbygdsministern! Jens Holm, Carl Schlyter och olika djurskyddsföreningar med flera motsätter sig något mer flexibla regler för smågrisuppfödning och gör en stor sak av detta. En del av motståndarna vill nog inte ha någon svensk smågrisuppfödning alls utan rekommenderar i stället att man inte alls äter griskött.

Sveriges grisuppfödning är i världsklass vad gäller höga djurskyddskrav. I andra länder, till exempel på kontinenten i EU, är reglerna inte lika stränga. Antibiotikaanvändningen är mycket högre, och användningen av halm mycket lägre eller ingen. De av oss människor som är allätare och äter griskött samt gillar djurskydd bör alltså köpa svenskt griskött. Det ger också förutsättningar för ett bättre kretslopp och mindre transporter.

Man skulle kunna sätta ribban ännu högre än vad svensk djurskyddslagstiftning gör i dag. En del vill att man bara ska köpa ekologiskt griskött. Det kostar dock dubbelt så mycket och har en marknadsandel på kanske 2 procent. Om till exempel Miljöpartiet eller kanske Vänsterpartiet skulle få med Socialdemokraterna på den bogen skulle tvivelsutan importen av griskött, som redan har ökat kraftigt i många år, explodera och öka mycket kraftigt. Svensk grisproduktion skulle då minska mycket kraftigt. Då har vi gjort bocken till trädgårdsmästare, och de grisar vi äter har fått det mycket sämre. Det är det man måste ha med i bilden när man diskuterar de här frågorna. Import innebär nämligen att de grisar som vi äter har levt under lägre djurskydd än det som vi har i dag och som ligger i världstäten.

Det är bra att livsmedelsstrategin finns och är beslutad. Strategin ska ge förutsättningar för att öka svensk livsmedelsproduktion, så att djuren får det bättre. Utan ökad lönsamhet och konkurrenskraft kommer detta inte att vara möjligt. Därför är det i grunden bra och nödvändigt att se över svenska regelverk, sänka svenska skatter och kanske göra regelverken lite mer flexibla på ett och annat ställe där de i dag kanske är lite fyrkantiga.

Vi är alltså överens om ett fortsatt gott djurskydd. Vi ska se till att svensk grisnäring står starkare, och det är det som jag uppfattar att staten, Jordbruksverket och näringen i dialog med andra nu möjliggör. Det är ingen stor dramatik. Huvudregeln är 28 dagar för avvänjning av smågrisar, och den ligger kvar. Men om grisgården är mycket väl skött och uppfyller elva villkor för god djurhälsa och djurvälfärd kan av praktiska skäl en liten del av smågrisarna i någon kull vara yngre. Det är det den här debatten handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här kan bidra något till att svensk grisnäring kan stå emot den ökande importen av griskött från andra länder med lägre djurskydd, vilket är nödvändigt. Grisar får det inte bättre om importen av griskött till Sverige ökar.

Vi är stolta över svensk livsmedelsproduktion och vill ha ett fortsatt gott djurskydd. Det är vi överens om. Vi vill att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Ska detta ske måste man kunna förenkla regelverken och göra det lite mer flexibelt. Låt oss inte överdramatisera detta!

Fru talman! Jag måste rätta några påståenden. De namnunderskrifter som det hänvisas till har inte överlämnats till mig som statsråd, utan till Jordbruksverket. SLU har som ambition att införa rådet vid årsskiftet, men vi vet inte om de klarar av det.

Den nationella livsmedelsstrategin slår fast att vi måste öka konkurrenskraften, inte minst för svensk primärproduktion. Utan primärproduktion kommer vi inte att ha en livsmedelsindustri heller. Det här är nödvändigt. Men strategin är också väldigt tydlig med att vi ska bibehålla djurhälsan och djurvälfärden. Jag påstår att djurvälfärden och djurhälsan i Sverige är i världsklass. Den är oslagbar.

Jag har fullt förtroende för Jordbruksverket som expertmyndighet. Det är en självständig myndighet som jobbar med det konkreta föreskriftsarbetet och gör bedömningar genom sina experter. Det är inte någonting som jag som statsråd ska gå in och styra. Verket har alltså gjort de här bedömningarna och gjort det väldigt tydligt att man bedömer att man kan bibehålla djurvälfärden och djurhälsan.

Staffan Danielsson nämnde de elva villkoren. Detta är väldigt uppstyrt, och det finns alltså särskilda villkor för att få göra det här. Jag ska nämna några av villkoren.

Besättningen måste vara ansluten till en frivilligt organiserad hälsokontroll. Besättningen måste vara ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet, som gäller smittsäkring för besättningar av gris. Smågrisarna måste födas upp i omgångar. När stall tömts måste de vara tomma ett antal dagar och vara rengjorda och desinficerade innan en ny omgång kan sättas in. Det behövs speciellt anpassat tillskottsfoder. Högst 10 procent av smågrisarna får ha en avvänjningsperiod som understiger 26 dygn.

Man kan jämföra med EU-reglerna, enligt vilka 100 procent av smågrisarna kan avvänjas vid 21 dagar. I Sverige har vi i dag en snittavvänjning på 30 dagar. Det här förslaget ger en snittavvänjning på 28 dagar. Men observera att endast 10 procent av smågrisarna får avvänjas under mindre än 26 dagar, plus att de andra villkoren måste ha uppfyllts för att man över huvud taget ska få gå in i systemet.

Jag vet att våra svenska grisproducenter har väldigt stor kunskap och också är väldigt engagerade i god djuromsorg. De vill ju behålla Sveriges världsledande position. Det är inte någonting som producenterna vill tumma på och slarva bort. De vet att vi är världsledande på det här området och att vi därmed har en konkurrenskraft som gör att de svenska konsumenterna men också konsumenter i andra länder vill köpa de svenska produkterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(forts.)

Fru talman! Sven-Erik Bucht nämnde livsmedelsstrategin tidigare och att syftet med den är att vi måste öka konkurrenskraften i svensk livsmedelsindustri och öka produktionen av livsmedel i Sverige. Detta är något som alla partier står bakom, men jag undrar om ministern inte ser det som ett problem när livsmedelsstrategin används av till exempel chefer på Jordbruksverket för att lägga fram förslaget om försämrade livsvillkor för grisar.

Jordbruksverket säger att de måste lägga fram ett förslag som ökar konkurrenskraften för svensk grisproduktion. Därför har de lagt fram dessa föreskrifter som innebär att man kommer att ta bort kultingar från suggan tidigare än vad man gör i dag. Om det är på det sättet, Sven-Erik Bucht, har väl du ett ansvar för att upplysa ansvarig myndighet om att djurskyddet inte på något vis får försämras i Sverige? Vi borde i stället verka för att stärka djurskyddet.

Som jag sa i mitt tidigare anförande, fru talman, finns det inte en enda vetenskaplig rapport som stärker påståendet att det skulle vara bättre för griskultingarna att tas bort tidigare från suggan, vilket är hela idén med förslaget.

Regeringen styr våra myndigheter - detta tycker jag är viktigt att komma ihåg. Ifall regeringen ser att politiska ändamål håller på att förfelas, som i det här fallet då djurskyddet håller på att urholkas, är det regeringens plikt att agera. Där tycker jag att ministern gömmer sig bakom att detta är ett förslag från en myndighet och att ministern inte kan göra något alls. Jo, ministern kan visst agera. Sveriges regering agerar varje dag, ger instruktioner åt våra myndigheter, går in och förtydligar vad som står i lagar och regler och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker på den debatt om LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, som hölls här för några timmar sedan. I förra veckan gick regeringen ut och sa till ansvarig myndighet - Försäkringskassan - att tvåårsregeln ska frysas och att det inte ska bli några försämringar längre för de funktionshindrade. Detta tycker jag är ett jättebra förslag och ett konkret exempel på att regeringen visst går in och agerar då man ser att det finns behov av det.

Jag skulle vilja fråga Sven-Erik Bucht om det vetenskapliga rådet för djurskydd. Nu fick vi veta att det i bästa fall, om jag förstod rätt, kommer att tillsättas före årsskiftet. Jag tycker att vi har väntat länge nog på djurskyddsrådet. Syftet med rådet är att det ska kunna vara rådgivande och komma med vetenskapliga inspel om hur djurskyddet kan stärkas i Sverige.

Sven-Erik Bucht! Eftersom Jordbruksverkets förslag har fått monumental kritik från nästan alla remissinstanser som har svarat - en unison kritik från vetenskap, forskare och olika lärosäten - undrar jag varför man inte väntar med förskrifterna tills det vetenskapliga rådet finns på plats, så att vi kan lyssna på deras synpunkter om dessa försämringar, som det är i mina ögon, för grisarna?

Fru talman! Sverige har under mycket lång tid legat i världstopp när det gäller djuromsorg och djurhälsa. Detta ska vi vårda, och där är livsmedelsstrategin väldigt tydlig. Där sägs tydligt att vi måste stärka konkurrenskraften, men det är också tydligt att det inte får ske på bekostnad av djuromsorgen och djurhälsan.

Det var bra att interpellanten nämnde att det är en försämring i hans ögon, för det är det kanske inte i allas ögon. Djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen och för mig, och jag har stort förtroende för att Jordbruksverket har gjort noggranna avvägningar innan de lade fram förordningsförändringen.

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg är det en massa villkor som ställs för att tidigare avvänjning ska kunna användas - elva väldigt tuffa villkor. Villkoren syftar till att kunna säkerställa djurhälsa och djurvälfärd. Dessutom måste en djurhälsoveterinär regelbundet följa smågrisarnas hälsa och välfärd.

Det ställs höga krav på smittskydd och att smågrisarna ska hållas i en god miljö. Vi har jobbat långsiktigt med detta, och det har gjort att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen inom EU. Det är en konsekvens av att vi har vårdat detta, och vi ska fortsätta att vårda och bevaka det.

Den studie som ligger till grund för förordningsförändringen har granskats av forskare från SLU och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Detta har alltså granskats.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg är avvänjningstiden i dag i genomsnitt 30 dagar, och med detta förslag ändras den till 28 dagar. Men också där är det tydligt: Högst 10 procent av småkultingarna får avvänjas tidigare än 26 dagar. I EU-reglerna är det något helt annat. Där har man 21 dagar för samtliga. Vi har högst 10 procent under 26 dagar, så det är skillnad. Vi fortsätter att hålla en hög standard på både djurhälsa och djuromsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har fullt förtroende för att Jordbruksverket har gjort korrekta och bra avvägningar i detta sammanhang.

Fru talman! Jag tycker inte att jag riktigt fick svar på alla mina frågor. Jag understryker och upprepar att ministern och regeringen kan agera ifall man anser att viktiga politiska målsättningar håller på att förfelas här, och jag märker att ministern inte motsäger det. Då undrar jag, Sven-Erik Bucht: Varför agerar ni inte när det finns en monumental kritik mot förslaget att kultingar ska avvänjas från suggan tidigare än vad som gäller i dag?

Sven-Erik Bucht säger att det handlar om en begränsad del grisar, och det stämmer. Det är 10 procent av det totala antalet smågrisar i Sverige. Jag vet inte om det blir 100 000 eller 200 000, men det är väldigt många grisindivider som helt enkelt ska offras för att man ska öka effektiviteten och konkurrenskraften.

Det kanske största och allvarligaste problemet med förslaget är att det slår direkt mot det som Sven-Erik Bucht har inlett alla sina anföranden med denna kväll, nämligen det svenska världsberömda och omvittnade djurskyddet, som alla är så stolta över. Och vi är stolta över att vi använder så lite antibiotika och så vidare, men nu börjar man applicera metoder som mer liknar det som finns nere på kontinenten - i Danmark, Tyskland och så vidare.

Vad har vi egentligen att vara stolta över, Sven-Erik Bucht? Varför inte invänta det vetenskapliga rådet och låta det få ge sitt utlåtande om förslaget innan det träder i kraft? Det tycker jag är ett minimikrav.

Fru talman! Jordbruksverket gör fortlöpande förändringar i föreskrifter. Det är inte något konstigt att det gör det innan det vetenskapliga rådet är på plats. Det är inte alls något konstigt. Man kan inte stoppa allt jobb på Jordbruksverket i väntan på det.

Jordbruksverket är en självständig myndighet också i förhållande till regeringen när det gäller arbetet med föreskrifter och har ansvaret för det. Det har gjort dessa bedömningar. Rapporten är också granskad av forskare från såväl SLU som SVA. Den bild som interpellanten här försöker ge är att det bara är taget ur luften. Så är det inte.

Man har ett tydligt uppdrag enligt livsmedelsstrategin vad gäller både konkurrenskraft och att inte försämra djurhälsan eller djuromsorgen. Det har man tagit hänsyn till när man har satt upp väldigt tuffa villkor.

Förändringen gör också att konkurrenskraften kommer att öka inom grisuppfödningen. Det finns beräkningar som visar att det för ett företag med 200 suggor skulle ge ungefär plus 75 000 kronor per år. Det skulle också kosta betydligt mindre per plats för investeringar.

Det finns här en förbättring i konkurrensen. Men det finns också att man säkerställer att djurhälsa och djuromsorg fortsättningsvis håller världsklass.

Överläggningen var härmed avslutad.