Formuleringar om det säkerhetspolitiska läget

Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om den politiska bedömning som görs i regeringens proposition om försvarspolitisk inriktning 2021-2025, som vilar på det Försvarsberedningen ställt sig bakom i bred politisk enighet, gäller. Vidare har Hans Wallmark frågat hur denna formulering förhåller sig till det som anförs i regeringens utrikespolitiska deklaration, framlagd den 24 februari 2021. Slutligen har Hans Wallmark frågat hur jag tänker verka för att regeringen framför enhetliga formuleringar vad gäller det bedömda säkerhetspolitiska läget för Sverige för att undvika osäkerhet och oklarhet.

Bakgrunden till frågan är följande uttalande av regeringen i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30 s. 26): "Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och Europa har över tid försämrats. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i Sveriges närområde." Regeringens utrikesdeklaration 2021 anger formuleringen: "Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och Europa har över tid försämrats. Som ett svar på utvecklingen sker en historisk satsning på totalförsvaret och ett fortsatt stärkande av våra internationella försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den säkerhetspolitiska bedömning som görs i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 gäller. Utrikesdeklarationen ger uttryck för regeringens utrikespolitiska mål och prioriteringar, där även säkerhetspolitiken är en del. Någon detaljerad redogörelse för det säkerhetspolitiska läget i sin helhet görs vanligen inte i utrikesdeklarationen.

Propositionen Totalförsvaret 2021-2025 och utrikesdeklarationen 2021 återger i likalydande ordalag bedömningen att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och Europa över tid har försämrats.

Propositionen, liksom utrikesdeklarationen, ger vidare uttryck för vikten av ett stärkt totalförsvar och att Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra, bland annat genom fördjupning av internationella försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

Fru talman! Försvarsministern! Det är gott att den säkerhetspolitiska bedömning som görs i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 gäller. Men det försvarsministern inte svarar på är varför man valde att ha en annan formulering i ett centralt dokument för en regering, nämligen den utrikespolitiska deklarationen.

Det som har försvunnit är dessutom inte vad som helst, utan det är framför allt åtta ganska centrala ord: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas." Det finns med i totalförsvarspropositionen men inte i utrikesdeklarationen.

Fru talman! De åtta orden var något av en hörnsten i Försvarsberedningens slutrapport och har också väckt en stor debatt. Det som är problemet för regeringen och Socialdemokraterna är att man har haft så svårt att förhålla sig till det som Försvarsberedningen i bred uppslutning ställde sig bakom.

Fru talman! Låt mig påminna om januari 2018, vid Folk och försvar i Sälen. Statsminister Stefan Löfven inledningstalade och ville plötsligt inte använda Försvarsberedningens formulering. Tvärtom markerade han emot den. Margot Wallström, dåvarande utrikesministern, gjorde på precis samma sätt och avfärdade dessutom Försvarsberedningen som "den där gruppen".

Både försvarsministern och undertecknad var ju i Sälen i januari 2018. Vi var några stycken som dels förvånades över agerandet från regeringens sida, dels gjorde vad vi kunde för att rädda Försvarsberedningens fortsatta arbete. Det skedde bland annat genom att försvarsminister Peter Hultqvist själv gick upp och tog parti för formuleringen, inklusive "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas."

I den efterföljande debatten sas från både statsminister Löfvens sida och från dåvarande utrikesminister Wallströms sida att man inte ville använda denna formulering eftersom den var alltför alarmistisk.

Jag återkommer till differensen mellan den försvarspolitiska inriktningen och den utrikespolitiska deklarationen. Varför är de olika? Det är inte underligt att oppositionen undrar. Regeringen har ju redan halkat fram mellan olika formuleringar, som man gjorde i Sälen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det nu är så oskyldigt som försvarsministern försöker göra gällande är min andra fråga: Varför utsätter ni er för det här problemet? Vad är det som gör att ni behöver en annan formulering i ett dokument i förhållande till det som det ändå finns en bred politisk och parlamentarisk uppslutning bakom? Det är onekligen en onödig risk ni utsätter landet för.

Avslutningsvis: Vad svarar försvarsministern de utländska företrädare, vänligt sinnade eller med sämre förhållningssätt till Sverige, som frågar om det är dokumentet som säger att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas eller utrikespolitiska deklarationen som gäller? Det här är ju centrala signaler som också sänds till omvärlden av en försvarsminister som brukar vara ganska angelägen om att sända signaler.

Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att Hans Wallmarks interpellation är mycket angelägen.

Formuleringarna om ett lands säkerhetspolitiska linje utgör ju själva grunden för maktutövandet, och om dessa formuleringar är otydliga eller tvetydliga är det allvarligt. Jag upplever att regeringen här tyvärr under lång tid har slirat.

Sverige har en lång tradition av att fatta beslut om säkerhets- och försvarspolitiska frågor i bred parlamentarisk samsyn, och det organ som regeringen disponerar för detta är Försvarsberedningen. Från Moderaternas håll brukar vi säga att Försvarsberedningen därför ska värnas både i form och i innehåll, det vill säga man ska använda Försvarsberedningen för att utarbeta kompromisser med oppositionen och man ska hålla sig till de rapporter vi kommer överens om där.

Jag upplever ibland att regeringens entusiasm för att använda Försvarsberedningen och följa den både i de försvarspolitiska överenskommelserna och i den säkerhetspolitiska linjen har varit dämpad. Ett symtom på det, även om det inte ska överdrivas, är att det på regeringens hemsida står att Björn von Sydow är ordförande för Försvarsberedningen. Här nämns också fem ledamöter som numera lämnat Försvarsberedningen.

Fru talman! En säkerhetspolitisk linje måste bygga på två komponenter, dels Sveriges sårbarheter och vilka hot och risker vi står inför, dels vilka säkerhetspolitiska vägval vi har.

I de två rapporter som Försvarsberedningen har presenterat står det tydligt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Punkt. Det kan låta trivialt, men försvarsministern vet också att det förr i tiden stod att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas men är osannolikt inom överskådlig tid. Det är något helt annat, för då har man en lägre ambition.

Vad vi gör när vi sätter punkt efter att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas är att vi klart och tydligt signalerar att det är här och nu som gäller för försvarsförmågan, inte någon form av utbildningsreserver eller återtagande eller vidmakthållande förmåga.

Det är alltså en mycket central och helt bärande del i denna försvarsreform att ett väpnat angrepp helt enkelt inte kan uteslutas.

Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att denna formulering inte ingår i regeringens utrikesdeklaration. Den är ju själva husbibeln för regeringens utrikes- och säkerhetspolitik, så precis som Hans Wallmark sa borde detta också ingå i utrikesdeklarationen.

Det andra är givetvis kopplat till hur regeringen själv har valt att formulera sin utrikespolitiska linje. Det har man gjort på ett antal olika sätt sedan man tillträdde 2014. Det enda dessa formuleringar har gemensamt är att ingen har varit förankrad i Försvarsberedningen, utan det står till exempel att den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i närområdet. Så kan det stå ibland i utrikesdeklarationen medan det i totalförsvarspropositionen kan stå bara att Sverige inte ingår i någon militär allians.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att regeringen har olika formuleringar i två så centrala dokument om den säkerhetspolitiska inriktningen som utrikesdeklarationen och totalförsvarspropositionen. Det skapar en otydlighet som Sverige inte är betjänt av.

Fru talman! Det är konstigt att ni ska prata ned värdet av det som står i totalförsvarspropositionen och som vi har varit överens om. Det som står där gäller. Det är inte tu tal om annat. Det finns inget svaj eller konstigt på den punkten. Om man vill konstruera motsättningar av olika politiska skäl får man leva med det. Men det är inget konstigt.

Det talas om möten med den ena och andra internationella representanten. Jag har möt representanter för andra länder och Nato i snart sju år, och det har inte funnits några tvivel om den svenska linjen. Vi utgår från militär alliansfrihet, samarbetar med andra, fördjupar samarbetet med andra, är aktiva på det internationella planet och är väldigt tydliga med hur vi ser på den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Samtidigt uppgraderar vi vår nationella förmåga, dels för att kunna försvara vårt land, dels för att kunna bidra i internationella samarbeten.

Jag har inte upplevt att det finns någon djupgående otydlighet eller ett behov av att vara övertydlig.

Jag har själv i oerhört många internationella sammanhang varit väldigt tydlig med hur det här med Ryssland och närområdet utvecklar sig. Det har jag gjort bland annat med utgångspunkt i det som står i totalförsvarsbesluten 2015 och 2020. Det är den linje både jag och regeringen har följt.

Visst finns det lite olika uppfattningar om den militära alliansfriheten och Natomedlemskap, och det har vi diskuterat i många sammanhang.

En formulering lyder så här: Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi ska bidra till långsiktig stabilitet och säkerhet i vår del av Europa.

Det finns också formuleringar om Nato och transatlantisk länk och så vidare.

Denna tydliga formulering har funnits med 2017-2020, alltså fyra år i rad.

Jag tror inte att det har funnits någon otydlighet i var regeringen står politiskt eller i de säkerhetspolitiska signalerna.

Prata inte ned det beslut riksdagen har tagit. Jag och regeringen är beredd att stå för varenda stavelse.

Utrikesdeklarationen är ingen detaljerad redogörelse för alla moment i det säkerhetspolitikiska läget, utan den behandlar hela det utrikespolitiska fältet, som handlar om olika saker i olika delar av världen beroende på hur läget ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är olika dokument med lite olika inriktning och betydelse. Men det ena förtar inte det andra, och vi står också helt bakom det som står i totalförsvarsbeslutet - därom råder inget tvivel.

Fru talman! Försvarsministern säger att det är konstigt att vi ska tala ned det som står i den försvarspolitiska propositionen. Problemet är att det inte är vi som talar ned det utan utrikesminister Ann Linde.

Försvarsministern undviker att besvara frågan varför regeringen väljer att ha olika formuleringar. Det är viktigt av det skälet att det finns en formulering som är framtagen av Försvarsberedningen i bred politisk enighet och som försvarsministern själv står bakom i sin egen proposition - och som han har upprepat, vilket i grunden är bra. Men den använder man inte när man tänker sända en utrikes- och säkerhetspolitisk signal från riksdagen, utan man tar något hemkokt i stället. Det är dessutom ännu allvarligare därför att regeringen är en ganska svag, liten minoritetsregering.

Man kan använda en formulering som det finns en bred parlamentarisk uppslutning kring, men man gör det inte utan väljer något som två partier - i bästa fall två partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet - har förhandlat fram. Då måste man ställa sig frågan: Varför utsätter man sig för detta problem när man kunde ha gjort det enkelt, klart och tydligt?

Dessutom innehåller den formulering som vi diskuterar flera centrala budskap som går förlorade genom att man inte upprepar dem. Först och främst kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Det är en förändring i förhållande till tidigare. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Det är också en ganska allvarlig formulering, och det var sannolikt den som Stefan Löfven och Margot Wallström 2018 tyckte var "alarmistisk".

Avslutningsvis: Sverige blir oundvikligen påverkat av en säkerhetspolitisk kris eller om väpnad konflikt uppstår i Sveriges närområde. Tydligare än så kan det inte bli, fru talman. Genom den formuleringen säger Sverige tydligt att om någon av våra grannar runt Östersjön eller i Nordeuropa blir anfallna, attackerade eller skändade kommer det oundvikligen att bli en häxkittel runt Östersjön. Då måste man återkomma till frågorna: Varför inte använda det som det finns en bred uppslutning kring i stället för att gå på något som två partier, utan inblandning av andra, har kokat ihop själva?

Fru talman! Det tvetydiga är det otydliga. Därför är min starka rekommendation och uppmaning till Sveriges regering, här företrädd av försvarsminister Peter Hultqvist, när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken att det är en styrka att välja klarhetens väg och tydlighetens väg och att ha ordning och reda på formuleringarna. Jag uppskattar, fru talman, att försvarsministern i sin försvarspolitiska inriktning hade med de centrala formuleringarna, men jag beklagar att samma regering inte orkade upprepa dem i sin utrikespolitiska deklaration.

Den fråga som klingar kvar i kammaren: Varför utsätter man sig för detta problem?

Fru talman! Låt mig inskärpa vad Hans Wallmark sa. Detta handlar inte om att tala ned något beslut. Vi har varit med om att ta ett totalförsvarsbeslut tillsammans, och där är också Moderaterna villiga att ställa sig bakom både inriktningen på krigsorganisationen och grundorganisationen och ekonomin fram till 2025. Sedan har vi större ekonomiska ramar, så vi har verkligen varit med och tagit ansvar, anser jag, kopplat till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att försvarsministern får förvänta sig att han ska kunna svara på frågor i denna kammare om centrala dokument som rör Sveriges säkerhetspolitiska linje, om det spretar mellan vad som står i utrikesdeklarationen om risken för ett väpnat angrepp och vad som står i totalförsvarspropositionen.

Jag upplever, fru talman, att denna debatt, men till en del också den föregående, pekar på att det är en hel del saker i regeringens säkerhetspolitiska linje som helt enkelt inte hänger ihop. Det kanske inte är så konstigt. Jag tycker inte att det som regeringen gör alltid är analogt med vad man säger. Till exempel säger man att den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i närområdet samtidigt som man gör precis allt man kan för att fördjupa samarbetet med viktiga Natoländer som USA, Storbritannien, Norge med flera.

Numera förlägger vi till och med regementena så att vi snabbt ska kunna få hjälp av USA, som är ett centralt Natoland, i händelse av ett väpnat angrepp. Därför tror jag att det är många som upplever det motsägelsefullt att man skruvar tillbaka klockan och pratar om att den militära alliansfriheten tjänar oss väl när man samtidigt fördjupar det internationella försvarssamarbetet med ett antal Natoländer.

Låt mig också säga att under regeringen Reinfeldt hade man en gemensam, framförhandlad säkerhetspolitisk linje som var förankrad i Försvarsberedningen till punkt och pricka. Regeringen har valt att inte köra den vägen, utan i stället väljer man en egen hemvävd modell.

Fru talman! I utrikesdeklarationen står det: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt."

Den var en oerhörd uppståndelse kring häxkittel och vad vi gör i en allvarlig krissituation, och jag vet inte om det var ett motiverat inlägg från Wallmarks sida. Jag har full insikt i dessa saker. Mycket av det som Wallmark argumenterar kring har jag sagt i snart tio år, i olika varianter och former. Det finns inget nyhetsvärde i dessa inlägg.

Sedan förmodar jag att Pål Jonson känner till att det är med den militära alliansfriheten som grund som vi samarbetar med alla de andra länderna. Det är inget konstigt med det, utan det är en brett förankrad linje i Sveriges riksdag som vi fullföljer. Vi är inte med i någon militär allians - det är liksom själva grundplåten. Det är likadant för Finland, som vi har det mest djupgående och långtgående samarbetet med, det vill säga bortom fredstida förhållanden.

Jag har svarat på frågan två eller tre gånger nu. En utrikesdeklaration är inte i sin helhet och i varje detalj en detaljerad redogörelse för det säkerhetspolitiska läget. Det har man normalt sett inte i en utrikesdeklaration.

I utrikesdeklarationen finns också en väldigt tydlig markering kring våra samarbeten i närområdet: transatlantisk länk, FN, OSSE, partnerskap med Nato och alltihop. Utrikesdeklarationen vilar på hela det grundfundament som riksdagen har ställt sig bakom. När jag säger att jag tycker att man talar ned värdet av totalförsvarsbeslutet bygger det på att det inte skulle vara gällande bara för att det inte ordagrant, i varenda detalj, återges i utrikesdeklarationen eller att det skulle ha ett mindre värde. Det har inte mindre värde, utan det är en viktig hörnpelare i hela den politik som vi bedriver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inget som är konstigt för mig där. Hela regeringen står bakom. Det är inte en proposition som bara jag har lagt fram, utan den bygger faktiskt på ett regeringsbeslut. Den har passerat genom Sveriges riksdag, och det som står där är mandatet för de åtgärder som regeringen nu vidtar, bland annat när det gäller den förhandlingsverksamhet som vi just nu bedriver med Storbritannien och bland annat när det gäller att bygga den viktiga transatlantiska länken, som vi har utvecklat väldigt långt.

Jag tycker inte att vi ska konstruera motsättningar och problem som jag egentligen betraktar som obefintliga. Det gäller snarare att jobba framåt och försöka göra något konkret av de beslut som vi har fattat. Det är där mitt fokus ligger. Jag tror att vi kan återrapportera stegvis här, bara coronan mattas av och ytterligare positiva framsteg sker.

Fru talman! Jag måste ändå beundra försvarsministern för hans ihärdighet i att undvika frågan varför man utsätter sig för att ha en formulering i det viktiga dokumentet, den försvarspolitiska inriktningspropositionen, och en annan i den utrikespolitiska deklarationen.

Fru talman! Försvarsministern hävdar att det inte finns något nyhetsvärde i min beskrivning av situationen runt Östersjön. Det är möjligt. Men det finns ett nyhetsvärde i att utrikesminister Ann Linde har en formulering och försvarsminister Peter Hultqvist har en annan. Varför gör man på det viset?

Fru talman! Jag står på Peter Hultqvists sida. Jag tycker att det är den formulering som han hänvisar till och som är framtagen av en försvarsberedning med bred politisk och parlamentarisk uppslutning som är den centrala. Jag talar inte ned någon formulering. Problemet är att Peter Hultqvists egen regeringskollega Ann Linde medvetet och utstuderat väljer att inte använda denna formulering. Då är frågan: Varför gör man så? Man utsätter sig ju för ett onödigt problem. Man kunde, fru talman, ha hänvisat till någonting som inte bara Peter Hultqvist tycker är bra, utan som också Hans Wallmark och Pål Jonson tycker är bra - till någonting som moderater, centerpartister, kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister tycker är bra.

Fru talman! Precis som Pål Jonson var inne på finns det nu flera stora frågor: Sveriges förhållande till Storbritannien, Sveriges långsiktiga förhållande till Finland bortom det fredstida, den säkerhetspolitiska linjen, där det råder viss oklarhet i regeringens olika styrdokument, och en Nato-option, som det finns en riksdagsmajoritet för. Allt detta borde landa i en och samma slutsats: Bjud in till breda parlamentariska samtal mellan riksdagens alla åtta partier!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att Wallmark och Jonson i stort sett konstruerar ett problem som egentligen inte finns. Jag har inget problem med att vi har en utrikesdeklaration som spänner över de problem som vi har att hantera på världsarenan på ett bredare sätt än vad som är fallet i totalförsvarsbeslutet. De här dokumenten har olika syften. Hela grundpaketet med inriktningen när det gäller upprustning av den nationella förmågan och fördjupande av de internationella samarbetena finns med i utrikesdeklarationen. Det beslut som vi har fattat när det gäller totalförsvarspropositionen och de formuleringarna gäller. Men bara det förhållandet att ni för diskussionen som ni gör leder på något vis till att det känns som att de plötsligen inte var lika mycket värda som det beslut som riksdagen har fattat, och detta är definitivt inte regeringens synpunkt.

Det här med Ann Linde och "medvetet och utstuderat" är ju bara dumheter. Hon har precis samma ståndpunkt som jag har. Det där blir lite för dåligt, Wallmark. Det handlar inte alls om att det skulle vara "medvetet och utstuderat", utan det är två dokument med delvis olika syften.

Vad gäller förhållandet till Finland bortom det fredstida handlar det om en hemlig operativ planering som stegvis har byggts upp. Normalt sett hanterar man väl den typen av saker i andra sammanhang.

Vi får återkomma till den här debatten vid fler tillfällen, antar jag. Det är väl bra att detta får ventileras med jämna mellanrum. Men det handlar inte om att vi skulle ha kokat ihop något eller på något vis uppfunnit något. Det som riksdagen har beslutat gäller, och det som står i utrikesdeklarationen gäller. Det är inte saker som står i motsats till varandra, utan det som står där bygger på inriktningen i totalförsvarsbeslutet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.