Företag som agerar i israeliska bosättningar

Fru talman! har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att leva upp till Internationella domstolens rådgivande yttrande vad gäller att inte bidra till en förlängning av ockupationen samt hur jag och regeringen avser att agera mot de företag och finansinstitut som är verksamma i bosättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Den regelbaserade världsordningen är mer angelägen än någonsin att upprätthålla.

Yttrandet sammanfaller i avgörande delar med EU:s politik. Bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Regeringen är tydlig med att bosättarvåldet, bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra och agerar för ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen eller annekteringen av östra Jerusalem som laglig.

Alla stater har ett ansvar att respektera och agera i linje med folkrätten, vilket också bekräftades av domstolen. EU har redan en omfattande politik för att differentiera mellan Israel och de ockuperade områdena. Utgångspunkten för vår handel med Israel är WTO:s grundläggande regler och överenskommelser, samt associeringsavtalet mellan EU och Israel, där EU har klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser. Det innebär att varor tillverkade på ockuperat område, exempelvis i bosättningarna, ej får ursprungsmärkas som varor från Israel och att dessa varor därmed inte åtnjuter samma tullförmåner som varor från Israel.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Den 19 juli förra året konstaterade Internationella domstolen att Israels ockupation av det palestinska territoriet är olaglig och måste upphöra samt att alla israeliska bosättare måste lämna det ockuperade området. Det här är vad som är nytt och spännande i uttalandet. Vidare måste Israel betala ett skadestånd till palestinierna.

Domstolen säger samtidigt att samtliga stater har en skyldighet att inte erkänna ockupationen som laglig samt att inte ge stöd som kan innebära att ockupationen fortsätter.

En rapport från organisationen Don´t Buy into Occupation kom i slutet av året. Organisationen består av 25 olika internationella civilsamhällesorganisationer som har sammanställt vilka bolag och finansiella institut som agerar i de ockuperade områdena. Då pratar vi inte om israeliska bolag utan om internationella bolag. Rapporten visar bland annat att alla fyra svenska storbanker samt fem av AP-fonderna har investeringar i bolag som agerar i de israeliska bosättningarna.

Det var utifrån detta som jag ställde frågan till utrikesministern om hur regeringen ämnar agera för att leva upp till Internationella domstolens rådgivande yttrande för att inte förlänga ockupationen och hur man avser att agera gentemot de företag och institut som är verksamma i bosättningar.

Jag vill tacka utrikesministern för svaret, men jag tror också att det råder någon form av missförstånd om frågan, eller så har regeringen över huvud taget inte någon form av politik på området. Det utrikesministern tar upp i sitt svar handlar framför allt om handeln med varor från bosättningar och det associeringsavtal som EU har med Israel. Min fråga handlar snarare om de svenska bolag, eller internationella bolag, och svenska institut som agerar på ockuperat område och inne i bosättningar. Det handlar inte om handeln med Israel, utan det handlar om till exempel byggande av bosättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet exempelvis att Atlas Copco har byggt den järnvägslinje som går mellan Tel Aviv och Jerusalem, som bland annat löper inne på ockuperat området inne på Västbanken utan att palestinier som bor där har tillgång till järnvägslinjen. Vi vet också att Volvo Group säljer en hel del maskiner som används i bland annat rivandet av palestinska bosättningar.

Det finns även en hel del andra bolag som är aktiva i de israeliska illegala bosättningarna.

Jag pratar såklart gärna om handel eftersom det finns en hel del att prata om där - och även om associeringsavtalet. Men det jag vill veta är hur regeringen ämnar agera gentemot de svenska företag som är aktiva inne i ockuperat område. Förs det någon dialog med företagen om att de inte borde göra detta? De bidrar ju de facto till en förlängning av ockupationen.

Min fråga till utrikesministern kvarstår: Hur avser ministern och regeringen att agera mot de företag och finansinstitut som är verksamma i bosättningarna?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Jacob Risberg för den viktiga interpellationen. Men jag vill också rikta ett tack till utrikesminister Maria Malmer Stenergard för tydligheten när hon säger att Sverige står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Det är i grunden bra politik från den svenska regeringens sida. Jag tycker inte att det har varit så tydligt tidigare. När det var en omröstning i generalförsamlingen i FN den 18 september förra året var Sverige nämligen inte ett av länderna som röstade för den resolutionen. Det var också den första resolutionen Palestina som stat lade fram tillsammans med andra stater i FN:s generalförsamling sedan man blev fullvärdig medlem.

Det leder vidare till det som Jacob Risberg var inne på i sitt inlägg. Nu har Internationella domstolens rådgivande yttrande, som Sverige står bakom, kommit. Och generalförsamlingen har antagit en resolution som uppmanar medlemsstaterna i FN att följa domstolens ställningstagande. Det faller på att man som tredje land ska motverka Israels ockupation av Palestina. Enligt resolutionen i generalförsamlingen ska den till och med avslutas inom ett år efter resolutionens antagande.

Det här kräver analys av regeringen. Vad innebär ICJ:s dom för Sverige? Vad kan man nu göra? Här har vi inte sett tillräckligt från regeringens sida. Utrikesutskottet har i dag haft sammanträde och pratat om det associeringsråd där EU och Israel kommer att ha samtal. Vi har länge undrat när det rådet kommer att vara. Nu är det klart att det blir någon gång i februari; det är lite oklart exakt när.

Då kommer nästa fråga: Vad kommer Sverige att driva på i de samtalen gentemot Israel i fråga om tydligheten om bosättningarna, som vi nu ser expandera? Vi ser ökande bosättarvåld, och vi ser att israeliska myndigheter, polis, militär och andra inte ingriper mot de bosättare som bedriver våld. Som en konsekvens av det har ett antal palestinska byar tömts under det senaste året, och en hel del palestinska liv har gått förlorade på Västbanken.

Till det kommer de här svenska företagen och alla typer av internationella företag som agerar där. Det är känt att det har varit fusk med postnummer. I stället för att använda ett postnummer som tillhör en bosättning stämplar man om någonstans under resan, och på det sättet kommer produkterna till exportmarknader i Europa. Då gör det här associeringsavtalet det väldigt förmånligt att handla mellan Israel och EU. Man får lägre tullsatser, och man får bättre marknadstillträde. Det gör det attraktivt att märka produkter som att de inte kom från en bosättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här måste Sverige och EU verkligen motverka med fokus. Sverige måste också mycket tydligare än i dag analysera domen och föra en politik som leder till att man får stopp på den typen av fusk.

Fru talman! Som jag redan konstaterat sammanfaller yttrandet till stora delar med EU:s politik och bedömning.

När det gäller handel och företagsverksamhet i det ockuperade territoriet uttalar Internationella domstolen att alla stater har en skyldighet att i sina kontakter med Israel göra åtskillnad mellan det israeliska och det palestinska territoriet. Det innebär bland annat att stater ska avstå från att ingå handelsåtagande med Israel rörande det ockuperade palestinska territoriet som kan befästa Israels närvaro där. Stater ska även ta steg för att förebygga handels- och investeringsrelationer som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i det ockuperade territoriet.

EU:s handel med Israel regleras av WTO:s regler och det associeringsavtal mellan EU och Israel som trädde i kraft 2022 och som har nämnts här tidigare. Vi fäster stor vikt vid den differentiering mellan Israel och de ockuperade områdena som EU:s associeringsavtal med Israel också fastställer. Tullfriheten för varor som omfattas av avtalet gäller därför inte varor från Västbanken inklusive östra Jerusalem, Gaza eller Golanhöjderna.

Bosättningsprodukter omfattas inte av rätt till tullfrihet eller andra tullförmåner. Enligt EU:s lagstiftning krävs det att varor från bosättningar ska vara ursprungsmärkta, så att det är tydligt också för konsumenten om en vara kommer från Israel eller från en bosättning.

Regeringen stöder inte bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog ger bättre förutsättningar för att uppnå resultat. Det rådgivande yttrandet är riktat mot stater och inte mot privata aktörer, såsom företag eller banker.

Regeringen har dock en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning där de är verksamma. Företagen ska följa rådande lagar och beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Jag utgår från att de svenska företag som det eventuellt skulle röra sig om tar detta ansvar även i förhållande till Västbanken.

Slutligen: När det gäller Håkan Svennelings anmärkning om omröstningen i FN i september vill jag framhålla att regeringen står bakom Internationella domstolen. Den aktuella resolutionen gick utöver domstolens yttrande och lade till ytterligare saker. De står inte på något sätt i kontrast till varandra. Det var av den anledningen som vi valde att lägga ned vår röst. Men vi står alltså helt och fullt bakom domstolens utlåtande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utrikesministern, för det eventuellt lite klargörande svaret!

Jag håller med utrikesministern om tolkningen av det som Internationella domstolen säger. Det handlar bland annat om handel med bosättningar men även investeringar i bosättningar. Och det är den punkten jag vill återkomma till.

Precis som utrikesministern säger vänder sig Internationella domstolen till stater och inte till privata företag. Det är stater som måste följa det som FN beslutar och så vidare. Men det är här vi har ett problem.

Vi har ju bland annat investeringar från våra svenska pensionsfonder, AP-fonderna. Fem av AP-fonderna investerar i bolag som är aktiva i bosättningar. Tycker utrikesministern att det är ett problem, eller är det inte ett problem? Bör staten investera i bolag som bidrar till att upprätthålla bosättningarna?

Jag förstår att styrningen av AP-fonderna kanske inte ligger direkt hos utrikesministern, men det här är ändå en utrikespolitisk fråga. Därför tycker jag att regeringen bör ha en syn på saken. Tycker utrikesministern att det är problematiskt att svenska företag bidrar till rivningen av palestinska hus och till att på ockuperat område bygga infrastruktur som inte kommer palestinska invånare till del?

Det är det jag vill komma tillbaka till. Handeln pratar jag jättegärna om vid ett annat tillfälle. Det finns massor med saker att säga om associeringsavtalet och alla de kryphål som finns för varor från bosättningar. Men jag vill veta lite grann hur den svenska regeringen förhåller sig till att svenska staten investerar i bolag som är aktiva på ockuperat område.

Nu har jag bara nämnt de svenska företagen. Det finns också en hel del andra, internationella företag som är väldigt aktiva i bosättningar där AP-fonderna också har investeringar. Är det hållbara investeringar? Är det någonting som vi bör stå bakom, eller bör vi uppmana AP-fonderna att sluta investera i just dessa bolag?

Det vill jag gärna komma tillbaka till, och jag vill gärna höra vad utrikesministern har att säga om det.

Fru talman! Utrikesministern lyfter fram vad som gäller och konstaterar att det är till regeringen eller till stater och inte till företag och andra organisationer som domstolens yttrande riktar sig. Då kan man tänka att de väl inte har något ansvar, att de inte kan göra någonting och att handlingsutrymmet är totalt borta.

Men det som vi snarare vill se från regeringens sida är att man analyserar domen och tittar på vad regeringen kan göra, också för att hjälpa företag att göra rätt. Jag tror och hoppas att väldigt många svenska företag i grunden skulle vilja uppnå en tvåstatslösning. De tycker att bosättningarna är illegala och ser dem som ett hinder för att nå tvåstatslösningen.

Man kan ge företagen rekommendationer om hur de ska agera. Hur gör man då det? Man kan till exempel titta på den norska regeringen, som för ett år sedan kom med tydliga rekommendationer till norska företag. Bland annat i skriftliga rekommendationer från deras utrikesdepartement men också i form av lagstiftning var de tydliga med vilka typer av företag som omfattas, på vilket sätt de tycker att företagen ska vägledas och vilka principer som de presenterar. De försöker hitta ett sätt för att följa domstolens beslut men också för att Norge inte ska bidra till Israels ockupation av Palestina. Jag tycker att utrikesministern gör det lite för lätt för sig när hon försöker komma undan det man kan göra som stat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är väldigt allvarligt att vi fortfarande inte har sett någon form av analys av den här domen från regeringens sida. En fråga som vi följer men som den här interpellationen inte gäller är vapenhandel med Israel som kan anses direkt kopplad till ockupationen. Det finns idéer om att man ska importera vapen till Sverige från Israel, och det är en fråga som vi från oppositionens sida kommer att fortsätta hålla koll på.

Fru talman! Internationella domstolens yttrande av den 19 juli är en utförlig redogörelse för folkrättsliga förhållanden rörande det ockuperade palestinska territoriet. Domstolen konstaterar i yttrandet att Israel bryter mot flera centrala folkrättsliga regler och principer. Domstolen uttalar bland annat att Israels ockupation av det palestinska territoriet är olaglig.

EU och dess medlemsstater erkänner inte någon förändring av 1967 års gränser som parterna inte kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande. Även i andra avgörande delar sammanfaller det rådgivande yttrandet med EU:s politik, till exempel när det gäller att illegala bosättningar strider mot folkrätten.

Alla stater har ett ansvar att respektera och agera i linje med folkrätten, vilket också bekräftades av domstolen. EU har redan en omfattande politik för att differentiera mellan Israel och de ockuperade områdena. EU och Israel har som sagt kommit överens om att hålla ett möte i associeringsrådet. Det blir ett viktigt tillfälle att föra en dialog om bland annat de folkrättsliga principer som EU:s politik i förhållande till den israelisk-palestinska konflikten bygger på.

I interpellationsdebatten har det kommit många frågor om AP-fondernas olika investeringar. Det faller inom finansmarknadsministerns ansvarsområde. Jag har i mitt tidigare svar konstaterat att domstolens avgörande träffar stater. Jag har redogjort för vår folkrättsliga analys av följderna av domstolens avgörande för vår del och den möjlighet vi har att agera folkrättsligt. Det handlar framför allt om att agera genom EU, vilket som bekant är vår främsta utrikespolitiska plattform. Där kommer vi naturligtvis att fortsätta att vara väldigt tydliga. Men om man vill ha detaljsvar på frågor om etiska riktlinjer och annat vad gäller placering av AP-fondernas tillgångar tror jag att det är bättre att ställa dem till det statsråd som ansvarar för det.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det sägs mycket bra saker här i kammaren, och jag håller med om det som sägs kring Internationella domstolens yttrande och så vidare.

Jag förstår att det är lätt att slå ifrån sig och säga att detta är en fråga för finansmarknadsministern. Absolut - AP-fonderna ligger på hans bord. Men synen på folkrätt och synen på Sveriges förhållande till andra stater är frågor som ligger hos utrikesministern.

Jag är lite grann inne på samma sak som min meddebattör Håkan Svenneling vad gäller det här med dialog och rekommendationer till företag och till våra svenska banker, som investerar mycket i detta. Det är inte bara en fråga för finansmarknadsministern, utan det är också en fråga om hur svenska företag ska förhålla sig i olika typer av länder, framför allt de länder där det finns så tydliga rekommendationer som det gör här från Internationella domstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om utrikesministern tycker att det är bra att vi har svenska företag som agerar i ockuperat område och stöder bosättningarna. Jag undrar om utrikesministern är beredd att börja ta en dialog med dem och förklara att det här folkrättsligt inte är speciellt lämpligt.

Fru talman! Jag tror att jag egentligen har gett mitt svar i tidigare inlägg. EU:s handel med Israel regleras av WTO:s regler jämte det associeringsavtal mellan EU och Israel som trädde i kraft 2022. Privata aktörer omfattas inte av domstolens utlåtande. Men företagen ska följa rådande lagar och beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Det finns naturligtvis höga förväntningar på att våra svenska företag ska agera i enlighet med detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.