Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att förstärka kontrollverksamheten på väg för att begränsa de illegala cabotagetransporterna samt vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stävja fusket med kör- och vilotider och minska antalet drogpåverkade förare i tunga fordon.
Interpellanten lyfter viktiga frågor. Att skapa ordning och reda på vägarna har varit en prioriterad fråga för regeringen, och vi har därför vidtagit en rad åtgärder på området.
Den 16 juni remitterade Regeringskansliet ett förslag om höjda sanktionsavgifter vid otillåtna cabotagetransporter. I förslaget föreslås att sanktionsavgiften höjs från 40 000 kronor till 60 000 kronor. Förslaget innebär också en mer ändamålsenlig definition av cabotagetransporter och att beställaransvaret förstärks till att även omfatta transporter som vid kontroll inte är fullbordade utan pågående. Det här är kraftfulla förslag för att minska de illegala transporterna på våra vägar. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att stävja fusket med kör- och vilotider och beslutade under våren om nya sanktionsavgifter exempelvis när en förare tvingas tillbringa sin normala veckovila i fordonet. Sedan den 24 maj 2021 kan också en polisman eller en bilinspektör besluta om att ett utländskt transportföretag ska betala ett förskott för sanktionsavgifter för överträdelser av reglerna om kör- och vilotider.
Regeringen anser också att det finns skäl att kartlägga och analysera den nuvarande kontrollverksamheten på yrkestrafikområdet och har därför låtit en utredare ta fram förslag om detta. Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg har lämnat över sitt betänkande till regeringen. Utredaren föreslår bland annat att den befintliga kontrollstrukturen behålls men att den utvecklas genom en tydligare styrning av de olika myndigheterna. Betänkandet har remitterats, och därefter kommer ärendet att beredas inom Regeringskansliet.
Ett annat förslag i utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik är förslaget om en lag som möjliggör sållningsprov för narkotika i trafiken, det vill säga ett rutinmässigt prov utan misstanke om brott. I dag kan sållningsprov endast användas för att undersöka om en förare är alkoholpåverkad. Förslaget är angeläget inte minst mot bakgrund av det allt större problemet med narkotika i trafiken. Utredningens betänkande har skickats på remiss till berörda myndigheter och intresseorganisationer.
En annan utredare har i departementspromemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet m.m. bland annat föreslagit att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Förutom strängare straff innebär förslaget att den som kör utan körkort eller är påverkad av alkohol eller narkotika vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Utredaren har också föreslagit att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
Det är även viktigt med en tillgänglig polis för att förbättra situationen på vägarna. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en central del, och regeringen genomför en historisk satsning på myndigheten.
Målet är att från ingången av 2016 till utgången av 2024 öka antalet polisanställda med 10 000, och man har hittills kommit mer än halvvägs. Enligt Polismyndigheten är det möjligt att nå målet. Myndigheten har också gjort en satsning för att förbättra kontrollerna av den tunga yrkestrafiken, däribland cabotage. Antalet kontrolldagar har ökat och antalet personer som arbetar med kontrollen av yrkestrafiken har blivit större.
Men låt mig vara tydlig. Trots tillskjutna resurser och flera pågående initiativ sträcker sig regeringens ambitioner längre vad gäller situationen på vägarna. Vi har ett ambitiöst etappmål om att antalet omkomna i trafiken ska halveras till 2030, och arbetet för en rättvisare konkurrens och goda arbetsvillkor inom åkerinäringen utvecklas ständigt.