Flygskattens effekt på sysselsättning, ekonomi och tillgänglighet

Svar på interpellationer

Fru talman! Edward Riedl har frågat statsrådet Anna Johansson om hon anser att det finns någon lärdom att dra från de länder som infört en flygskatt för att sedan ta bort den. Vidare har han frågat om statsrådet tror att ett införande av en flygskatt totalt sett kommer att innebära minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige och om ministern har övervägt om det finns andra, effektivare sätt att uppnå en lika stor eller större utsläppsminskning. Vidare har han frågat om statsrådet har tagit initiativ till en analys för att granska effekterna av införande av en flygskatt för sysselsättning, ekonomi och tillgänglighet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på dessa interpellationer. Avslutningsvis har han frågat mig om det är fördelningspolitiskt rimligt och rättvist att intäkterna från flygskatten, som i större utsträckning kommer att belasta norra Sverige, ska finansiera utbyggnaden av höghastighetståg i södra Sverige.

Regeringen bedömer att det inför framtiden är en viktig utmaning att minska transportsektorns klimatpåverkan. I detta arbete spelar skatter en viktig roll. Ett av syftena med skatter inom transportsektorn, som en eventuell flygskatt, är att ge konsumenterna incitament för ett effektivare resande och för att välja mer miljövänliga alternativ.

De exempel som nämns i interpellationen kring internationella erfarenheter är ensidiga. Ett större antal länder har infört flygskatt, med olika typer av utformning och resultat. Vid sidan av de länder som nämns i interpellationen har bland annat Tyskland, Frankrike, Österrike och Storbritannien sedan flera år någon typ av flygskatt.

I budgetpropositionen för 2015 framförde regeringen att en utredning bör tillsättas för att utreda hur en skatt på flygresor kan utformas så att flyget i högre utsträckning skulle bära sina egna klimatkostnader.

Regeringen har fortfarande ambitionen att tillsätta en utredning som kommer att hantera dessa frågor. En sådan utredning bör utvärdera såväl effekter på sysselsättning, ekonomi, tillgänglighet och miljö som hur en skatt på flygresor påverkar olika delar av Sverige. Utredningen bör också ta hänsyn till erfarenheterna från olika länder.

Regeringens mål är ett jämlikt Sverige som håller ihop. Människor ska kunna arbeta, bo och resa i hela landet. Genom innovation och effektivitet ska också hela transportsystemets klimatpåverkan minska. Regeringen kommer att återkomma i samband med infrastrukturpropositionen under 2016, som bland annat har detta som utgångspunkt.

Fru talman! Tack, ministern, för svaren på de fyra interpellationer om regeringens planerade flygskatt som jag har ställt!

Jag har ställt ett flertal frågor. Jag kommer att hålla mig till några, då tiden är knapp. Till att börja med skulle jag vilja veta: Tror ministern att en flygskatt kommer att innebära minskade utsläpp av växthusgaser? Andra länder har infört och sedan avskaffat flygskatten. De länderna konstaterar att miljövinsterna är obefintliga. Man får överflyttningseffekter. Det flyttas över till biltrafik eller till flygplatser i närliggande länder, om vi är nere på kontinenten i Europa, där avstånden inte är så långa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har lite speciella förhållanden. Det är ett avlångt land. Det är stora avstånd att överbrygga. Sannolikt kommer vi inte att få överflyttning till flygplatser i andra länder. Däremot kommer mycket av trafiken att styras om till bilar.

Svenskt Flyg har räknat på vad en svensk flygskatt skulle innebära i miljötermer för Sverige. Man konstaterar att de miljövinster man skulle kunna uppnå med en flygskatt rör sig i häradet 0,2 procent. Det är minimala effekter som man skulle uppnå när det gäller miljömässigheten. Det motsvarar ungefär utsläppen från biltrafiken i vårt land under 48 timmar. Det är väldigt små miljövinster.

Däremot konstaterar flygbolag som Malmö Aviation, som i dag är ett av de första i världen att flyga på biobränslen i det som ska bli kommersiell trafik: Skulle man införa en flygskatt som tar bort marginalerna kommer bolag som vill gå före och ta miljöansvar inte att ha de ekonomiska marginalerna att göra det.

En flygskatt skulle sannolikt innebära små miljövinster i det korta perspektivet. Dessutom skulle det engagemang som de här bolagen i dag har när det gäller att flytta över till miljövänliga alternativ gå om intet, och det vore olyckligt.

Sedan, fru talman, menar ministern att jag och de som påstår detta har fel. Då skulle jag vilja fråga ministern om hon har sett några positiva erfarenheter från de andra länderna. Hon räknar upp några länder i sitt svar. Då är frågan: Finns det några positiva erfarenheter av de här flygskatterna när det gäller miljö eller ekonomi?

Som jag sa: Miljövinsterna är obefintliga. Men de ekonomiska konsekvenserna av införande av flygskatt är desto mer kännbara. Det är också skälet till att ett land som Nederländerna tog bort flygskatten året efter att man infört den. Man kunde inte påvisa några miljövinster. Samtidigt förlorade man 11 miljarder i bnp. Det är enorma pengar, stora belopp, som går om intet utan att man vinner någonting när det gäller miljön. Man avskaffade flygskatten, som sagt, redan efter ett år.

Storbritannien är ett annat land som ministern räknar upp. Konsultföretaget PWC har räknat fram att Storbritannien förlorar i häradet 178 miljarder under åren 2013-2015, de år de har granskat, på att man har en nationell flygskatt.

Fru talman! Kan ministern berätta om något land där flygskatt införts utan att allvarligt skada ekonomin? Man borde ha kommit relativt långt i det arbetet.

Fru talman! Det är roligt med entusiasm. Så måste man väl ändå beskriva det när Edward Riedl har skrivit fyra interpellationer på samma tema till den här debatten. Men det är intressant med moderater och miljö när det handlar om entusiasm. Det är alltid entusiasm i fråga om att vara emot.

Det är också väldigt förvirrande när det gäller Moderaterna och miljöpolitik i största allmänhet. Vad vill de egentligen? Moderaterna brukar säga att de tycker att det är angeläget att vi ska nå klimatmålen. De brukar också räkna sig som anhängare av ekonomiska styrmedel och anhängare av principen att förorenaren ska betala - polluter pays principle. Men Moderaterna är alltid, med några få undantag, emot att använda ekonomiska styrmedel när det kommer förslag som just handlar om att tillämpa principen att förorenaren ska betala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man jobbar med klimatfrågan behöver man titta på de olika sektorernas klimatpåverkan. Då går det inte att ignorera att flyget har en relativt stor klimatpåverkan när det gäller inrikes resor men framför allt när det gäller svenskars utrikes resor. Det är någonting som vi behöver hantera.

Kostnaderna för flygtrafiken har minskat ganska drastiskt över tid. Men motsvarande när det gäller tågtrafik är det omvända. Där har kostnaderna ökat.

När man tittar på hur Moderaterna förhåller sig till denna situation ser man att de säger nej till att göra saker som skulle öka kostnaderna för flyget eller se till att flyget får betala mer av sina miljökostnader. Men under den förra mandatperioden och dessförinnan kunde vi se hur man lade extra banavgifter på tågtrafiken för att göra den dyrare. Är det ett rimligt sätt att hantera klimatfrågan om man säger sig vilja uppnå klimatmålen och säger sig vara en anhängare av principen att förorenaren ska betala? Är det rimligt att lämna flygsektorn utan det omställningstryck som krävs för att ta fram ny teknik och få effekter för klimatet?

Edward Riedl frågar i en av dessa interpellationer om regeringen har gjort någon analys av alternativ till en flygskatt eller att på olika vis sätta ett omställningstryck på flygsektorn. Jag tycker att det skulle vara intressant att höra om Edward Riedl har någon idé om vad man skulle kunna göra där. Om man ska undanta flygsektorn från klimatpolitiken och inte sätta ett omställningstyck på den kommer man att behöva göra mer på något annat ställe.

Det skulle vara oerhört intressant att höra om Moderaterna har något förslag på något område inom klimatpolitiken där man skulle vilja göra mer.

Fru talman! Det går alltid att dela upp utsläpp som sker globalt i tillräckligt små enheter för att man ska tycka att var och en av dem är försumbar. Det är ju inte en enskild liter bränd olja som förändrar klimatet, utan det är väldigt många liter över väldigt lång tid.

Men om vi ska kunna hejda de förändringar som sker måste vi ställa om på många olika sätt. Vi måste ändra produktionssätt, och vi måste i möjligaste mån gå ifrån ett oljesamhälle. Det gäller att hitta alternativa drivmedel och att hushålla bättre med de resurser som vi har.

Moderaternas track record i miljöpolitiken är inget vidare. Detta är inget nytt utan någonting som har hängt med både de gamla och de nya Moderaterna. Ibland kan Moderaterna på ett övergripande plan erkänna att klimatförändringarna och annan miljöförstöring är ett problem. I Klimatberedningen som var klar 2009 var partierna överens. Men när faktiska åtgärder ska vidtas finns det sällan någon invändning som är tillräckligt liten för att vara moderat gångbar när det handlar om åtgärder för att minska utsläppen rent konkret.

Sverige har ambitiösa mål på klimatområdet. Men för att målen ska nås krävs det åtgärder, som inte alla partier som sluter upp bakom målen har konkretiserat. Om vi ska ha nollutsläpp av klimatförändrande gaser till 2050 är det ganska bråttom att ställa om eftersom omställningen tar tid. Vi har också mål som ligger närmare i tiden, till 2020 och till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Edward Riedl skriver i sin interpellation att det svenska inrikesflyget står för 1 procent av koldioxidutsläppen, vilket han tycker är försumbart eller lite, medan övriga transportsektorn står för 38 procent. Han räknar inte in utrikesflyget, som också har sin del i detta. Men dessa utrikes flygresor kan vara svårare att ersätta än inrikes flygresor.

Jag tycker, precis som Sara Karlsson, att Edward Riedl hade varit mer trovärdig om han också hade visat någon entusiasm för att begränsa även den övriga trafiksektorns klimatpåverkan. Jag har i alla fall inte sett något sådant engagemang, snarare tvärtom i olika debatter i denna kammare tidigare.

Jag skulle vilja ställa följande fråga: Varför ska det transportslag som har de största klimatavtrycken per personkilometer vara det som är mest gynnsamt skattemässigt? Det är en fråga som jag skulle vilja ha svar på från Moderaterna.

Fru talman! Interpellanten menar att en flygskatt kraftigt skadar ekonomin. Här känns Moderaterna igen. Jag har haft många interpellationsdebatter med moderater som är emot alla skatteförändringar och menar att de allvarligt skadar ekonomin. Ibland låter det som om Moderaterna menar att en ekonomi utan skatter är allra bäst för ekonomin. Men om vi tittar runt om i världen ser vi att det faktiskt inte är så utan snarare tvärtom. Det är de länder som har ett uttag av skatter, som sedan kan användas för att investera i skola, utbildning för våra ungdomar, i fungerande infrastruktur, sjukvård och äldreomsorg, som har en bättre tillväxt, en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Det är dessa modeller som har visat sig fungera i den globala ekonomin. Men då behöver vi också skatter.

Det är en av anledningarna till att vi tittar på ett införande av en skatt på flyget. Det ska nu utredas.

Interpellanten frågar vilka effekter det får på miljön och om det finns några länder som är nöjda med sin utformning av skatten. Det är naturligtvis frågor som utredaren ska titta på. Bland annat ska man titta på vilka effekter en skatt kan ha på miljön. Man ska naturligtvis också se på hur skatten ska utformas för att man ska kunna få effekter på miljön. Men man ska också titta på de internationella erfarenheter som finns. Det finns nämligen flera länder som har flygskatt. En del länder har haft en sådan och tagit bort den. Men flera länder har infört den och har den kvar. Utredningen ska naturligtvis titta på de internationella erfarenheter som finns kring en skatt.

Det är naturligtvis så att om vi ska ha ett välfärdssamhälle med hög sysselsättning och hög tillväxt samt höga ambitioner vad gäller våra barns och ungdomars möjligheter att leva ett gott liv, då behöver vi också ta ut skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar övriga debattörer som har anmält sig till denna debatt.

Jag tycker att det är bra att människor reser, och jag tycker att det är bra att vi förminskar avstånden inom Sverige så att man kan bo i Norrland och jobba i Stockholm samt resa och överbrygga långa avstånd. Det är bra att människor flyger, och det är bra att människor i vårt land har så god ekonomi att de kan åka på semester till olika delar av världen. Jag tycker att det är bra.

Det som inte är bra är utsläppen, och vi ska jobba för att minska dem. Där kan man som svensk vara mycket stolt eftersom det är svenska ingenjörer och svenska företag som är med och bidrar till att flygplansmotorer släpper ut allt mindre per passagerarkilometer. Det har varit en fantastisk utveckling de senaste åren.

Vi har ett svenskt företag, Malmö Aviation, som är först ut kommersiellt och tänker flyga på biobränsle. Den flygskatt som den här regeringen vill införa kommer att slå sönder möjligheterna för Sverige att ligga i framkant och ta just det miljöansvar som en del debattörer har sagt sig vara rädda om och vilja värna.

Vi ska alltså inte sluta resa. Vi i Sverige ska göra det som vi alltid har gjort. Vi ska fortsätta att se till att vi släpper ut så lite som möjligt när vi reser. Det är rätt väg att gå.

Fru talman! Finansministern säger att Moderaterna känns igen på att de är emot skattehöjningar. Låt mig då bara påminna alla som lyssnar på den här debatten om att finansministern själv var emot denna flygskatt av samma skäl som jag, men det var före valet. Men den här regeringen har faktiskt blivit svensk mästare i att bryta sina vallöften. Löftesbrott på löftesbrott radas upp. Det är väldigt lätt att efter valet ha ett annat ljud i skällan.

Eftersom jag är från Umeå i norra Sverige ser jag ett annat problem med denna flygskatt. Kom ihåg att denna flygskatt ska bekosta infrastruktur i södra Sverige. Man ska bygga snabbjärnväg i södra Sverige. Det är i grunden bra. Men om man ska finansiera det genom att ta in en flygskatt som till största delen belastar människor i norra Sverige för att investera i södra Sverige får man en fördelningspolitisk effekt som inte alls är bra. Men det har finansministern uppenbarligen inget problem med. Jag tycker inte att det är ett bra sätt att lösa det hela på.

Fru talman! Den här regeringen är som sagt svensk mästare i att bryta sina vallöften. Både finansministern och statsministern var emot flygskatten före valet. Nu ansluter andra debattörer från Socialdemokraterna och förklarar med frenesi att man tycker att en flygskatt är bra för miljön. Före valet var ni emot. Det är inte så länge sedan.

Trots att så många löften har brutits blir man nästan indignerad när jag tar upp det faktum att löftena har brutits. Jag skulle ändå vilja veta vad som har hänt som gör att finansministern efter valet tycker att flygskatten är så mycket bättre än vad den var före valet. Vad har hänt?

Finansministern pratar om att flygskatten ska gå till skola och sjukvård. Låt mig då påminna om en debatt för några månader sedan när finansministern skulle använda flygskatten till något helt annat. Då skulle järnväg byggas i södra Sverige. I dag låter det annorlunda. Man måste bestämma sig för vad man ska använda pengarna till innan man börjar ta in dem. Det verkar inte finnas någon genomtänkt strategi från Socialdemokraterna. Det är nästan så att det anas ytterligare en seger för Miljöpartiet i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att varje politiker som erkänner klimatfrågan och känner ett ansvar för framtiden måste ställa sig frågan vad vi kan göra på olika områden. Det går inte att ignorera flygets miljöeffekter.

Precis som Edward Riedl tycker jag att det är bra med resor. Det är bra att vi kan röra oss och spränga gränser. Det är viktigt för vår frihet och utveckling.

Jag har en son hemma, och jag vill att han i framtiden också ska kunna resa och spränga gränser. Hans eventuella barn och barnbarn ska kunna göra detsamma. Då behöver vi hitta en hållbarhet i vårt transportsystem om det ska kunna göras. Vi måste klara klimatet. Vidare måste vi se till att även flygbranschen kan ställa om. Vi vet av erfarenhet från alla andra sektorer att det krävs ett omställningstryck och en politisk vilja att åstadkomma detta.

Edward Riedl lade en rätt stor del av sitt förra inlägg på att prata om eventuella överflyttningseffekter som skulle göra att man inte åstadkommer något med sådan beskattning. Till att börja med måste jag instämma i vad finansministern sa, nämligen att det såklart beror på hur en sådan beskattning utformas. Det beror också på vad man gör på andra områden. Edward Riedl hänvisar till en överflyttning till biltrafik. Men jag vill påminna om att vi faktiskt vill ställa om hela transportsystemet. Man måste göra insatser på alla möjliga områden. Så kan man åstadkomma en effektiv klimatpolitik där målen nås.

Jag vill återigen ställa de frågor till Edward Riedl som både jag och Rasmus Ling ställde men som han inte svarade på. Vad tänker sig Edward Riedl att man ska göra i stället? Vilka förslag har han för att transportsystemet ska ställas om? Det vore intressant att få höra.

Fru talman! Jag hade gärna sett en opposition i Sveriges riksdag som har en aktiv och konstruktiv röst i klimat- och miljöfrågor. En opposition som inte motsatte sig alla förslag på områdena utan i stället gick offensivt fram med vad man vill göra för att hejda utsläppen och klimatförändringarna hade varit bra.

Edward Riedl säger att han är nöjd med Sveriges insatser och att svenskarna reser alltmer. Sara Karlsson tar upp att det är viktigt att framtidens barn och vuxna kan ta sig runt på samma sätt som i dag, men det är också viktigt att tänka på att vi ska kunna göra detta globalt i alla länder. Det påstås ofta att Sverige är ett exceptionellt föredöme i dessa frågor, men om alla medborgare i andra länder på jorden skulle ha samma resmönster skulle problemen vara ännu värre. Vi är inte alltid bäst i klassen.

Edward Riedl försöker också göra en koppling mellan flygskatten som ska utredas och infrastruktursatsningar. Det är självklart att regeringen ska göra infrastruktursatsningar i hela Sverige. Vi ska börja prioritera järnvägen bättre. Vi gör det i närtid med underhållet, och i den nationella planen kommer det att göras satsningar på nya objekt.

Fru talman! Jag fick inte svar på min fråga: Varför ska det transportslag som ger störst klimatavtryck per personkilometer vara det som är mest gynnat skattemässigt? Jag vill gärna ha ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Edward Riedl säger att vi ska jobba för att minska utsläppen. Det är precis vad vi föreslår nu, och det är Edward Riedl emot. Då undrar jag, precis som de andra som har gått upp i debatten, på vilket sätt Edward Riedl vill jobba för att minska utsläppen när det här förslaget är så dåligt. Vilka andra förslag har Moderaterna för att minska utsläppen från flyget?

Edward Riedl menar att förslaget skulle slå mot företag som utvecklar miljövänligare drivmedel för flyg, men det handlar naturligtvis om hur skatten ska utformas. Hur skatten utformas på ett lämpligt sätt är något som utredaren ska titta på.

Edward Riedl värnar norra Sverige. Då hoppas jag att vi socialdemokrater kan få stöd från Moderaterna för att bygga Norrbotniabanan. Det vore intressant.

Låt mig säga något om löftesbrott. Jag har besvarat många interpellationer från moderater om löftesbrott. Vi har lyckats reda ut vad Moderaterna menar är ett löftesbrott. Moderaterna har tydligt deklarerat i riksdagsdebatter att det är ett löftesbrott om det står i valmanifestet att man ska göra eller inte göra något. Så menar Moderaterna att det inte var ett löftesbrott när de höjde bensinskatten under sin första mandatperiod. Det är bra att vi har lyckats tydliggöra den definitionen. Då vill jag påpeka att det inte står i Socialdemokraternas valmanifest att vi inte ska införa en flygskatt. Då är det enligt den moderata definitionen inte ett löftesbrott. Däremot bröt den förra moderatledda regeringen tydligt mot sitt valmanifest när de valde att genomföra det femte jobbskatteavdraget i underskottstider trots att det mycket tydligt i valmanifestet stod att de bara skulle genomföra skattesänkningar om de kunde säkra ett överskott. Det var ett tydligt löftesbrott enligt Moderaternas definition av löftesbrott, medan vår flygskatt enligt Moderaternas definition av löftesbrott inte är ett löftesbrott.

Fru talman! Sara Karlsson och Rasmus Ling - riksdagskollegor - samt finansministern ställer en fråga. Jag avser att besvara den eftersom jag tycker att det är så man ska göra i en debatt. Jag har också en fråga som jag sannolikt inte kommer att få något svar på, men jag kommer att ställa den ändå.

Jag börjar med att ge svar till er som har ställt frågor. Ni frågade vad alternativet till en nationell flygskatt är om man vill åstadkomma något positivt för miljön. Svaret är att det finns många olika saker man kan göra som är betydligt mycket bättre än en flygskatt, som i de länder där man infört den inte har lett till bättre miljö utan i stället har slagit sönder stora delar av ekonomin med enorma kostnader som följd.

Man kan fortsätta det arbete som alliansregeringen påbörjade tillsammans med de övriga länderna i Europa, det vill säga se till att det blir en beskattning av flygbränslet på global nivå. Det handlar om att komma överens om det som låg i Chicagokonventionen, där man inte fick beskatta flygbränslen. Det handlar om att ta ett globalt ansvar för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska företag konkurrerar med företag från resten av världen. Det är en bättre väg att gå. Vi har kommit långt i Europa och har också fått saker på plats. Vi ska uppmuntra privata initiativ likt det Malmö Aviation gör, det vill säga att flyga på biobränslen. Trots att det är dyrare väljer privata företag för att ha en bra miljöprofil att göra bra saker. Det ska vi inte slå sönder. Det ska vi uppmuntra. En flygskatt slår tyvärr sönder sådant.

Vi ska fortsätta utvecklingen av miljövänliga bränslen med forskningssatsningar eftersom mycket av det som ligger i framkant när det gäller utvecklingen av nya och bättre motorer finns i Sverige.

Var, finansministern, har flygskatt lyckats? Tycker finansministern att den fördelningspolitiska effekten är bra när norra Sverige ska betala för södra Sverige?

Med det vill jag tacka finansministern och mina riksdagskollegor för debatten.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att inte gå händelserna i förväg. Vi kommer att tillsätta en utredning som ska titta på flygskatt och på hur man skulle kunna utforma en flygskatt. Då bör man naturligtvis ta med sig de erfarenheter som finns från andra länder i fråga om hur flygskatten är utformad för att se vad som har fungerat bättre och vad som har fungerat sämre.

Man ska ha med sig aspekter på hur det påverkar olika delar av Sverige, och man ska naturligtvis också titta på hur det kan stödjas och uppmuntras att det drivs på för en bättre klimatpåverkan när man flyger. Det är centrala aspekter som utredningen ska titta på och som det säkert finns möjligheter för oss att debattera när utredningen har lagt sitt förslag på bordet.

Vad gäller norra Sverige uppskattar jag verkligen Edward Riedls engagemang. Jag fick inte svar på frågan, men det kommer jag nog att kunna få i nästa debatt. Moderaterna har ju bytt ståndpunkt vad gäller infrastruktursatsningar på en rad områden. Tidigare tyckte man att vi hade överinvesterat i järnväg och att bygga snabbtåg var science fiction. Nu har Moderaterna sansat sig och tycker också de att det kan finnas poänger med att bygga ut järnvägsnätet. Men jag saknar fortfarande Moderaternas stöd för att bygga ut Norrbotniabanan. Det hoppas jag att vi kan tala om i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.