Fler reformer för att öka andelen ägt boende

Fru talman! Larry Söder har frågat mig om jag under 2020 kommer att lägga fram förslag som innebär att vi ser reformer som förmånligt bosparande och startlån förverkligas i Sverige.

Inledningsvis vill jag tydliggöra att den typen av reformer som interpellanten efterfrågar har budgetkonsekvenser. Reformer med budgetkonsekvenser behöver ställas mot andra möjliga reformer inom ramen för arbetet med budgetpropositionen. Således kan jag inte i nuläget ge några besked om vilka reformer som kommer att föreslås.

Jag vill betona att det är viktigt att tillsammans med kommunerna hjälpas åt att skapa en bostadsförsörjning som möter såväl behov som efterfrågan runt om i landet. Förutom fortsatt nyproduktion av bostäder med olika upplåtelseformer behöver rörligheten öka på bostadsmarknaden - detta för att det ska finnas en variation av bostäder och upplåtelseformer som passar alla. Fler bostäder behövs i hela Sverige, inte minst för att underlätta för unga vuxna att få sin första bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utmaningarna kring etablering på bostadsmarknaden är komplexa. Det finns därför ett behov av att titta bredare på hur bostadsmarknaden kan fungera bättre, och regeringen har för avsikt att fortsätta att arbeta aktivt för att fler hushåll ska få sina behov tillgodosedda på bostadsmarknaden.

I enlighet med januariavtalet ska en omfattande skattereform genomföras som bland annat ska minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. I en sådan översyn är det naturligt att beakta ungas och andras möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden.

Möjligheterna att utveckla bostäder som passar för olika typer av hushåll ska öka. Ett steg på vägen för att förverkliga detta var att regeringen under hösten 2019 beslutade att införa ett startbidrag till så kallade byggemenskaper. Det är en boendeform som i dag är förhållandevis ovanlig, där människor planerar och bygger bostäder tillsammans.

För att göra det möjligt för fler att komma in på bostadsmarknaden infördes hösten 2016 investeringsstödet för hyresbostäder och studentbostäder. Sedan dess har stödet beviljats till mer än 29 000 nya bostäder med hyror som är relativt lägre än för andra nyproducerade bostäder.

I enlighet med januariavtalet har regeringen nyligen beslutat att investeringsstödet ska återinföras i en effektivare form från och med den 1 februari 2020. Ett effektivare stöd bidrar till en fortsatt hög byggtakt när det gäller bostäder med relativt lägre hyror i hela landet.

Fru talman! Vi har en alltför låg byggnationstakt i Sverige. Enligt Boverkets prognoser kommer 50 000 bostäder att påbörjas under 2020, vilket är betydligt lägre än de 65 000-70 000 som prognoserna säger att vi bör bygga. Samtidigt är byggnationen snedvriden i så måtto att hälften av dessa bostäder är hyreslägenheter, när vi samtidigt vet att sju av tio vill äga sitt eget boende.

Samtidigt vet vi att de reformer som regeringen gjorde under den förra mandatperioden och som nu redovisas i svaret nästan uteslutande är inriktade på att öka byggnationen av hyreslägenheter och försvåra byggandet och ägandet av det egna boendet.

Jag skulle vilja fråga ministern: Finns det en ideologisk plan från regeringens sida som gör att man anser att det ägda boendet inte ska få samma möjligheter till reformer som hyreslägenheten?

Den skattereform som det hänvisas till i svaret har vi publikt inte sett någon aktivitet i. En skattereform borde rimligen ta tid och inbegripa en bred majoritet i riksdagen, vilket bör innebära att arbetet bör starta för att hinnas med under denna mandatperiod. När beräknar ministern att arbetet med skattereformen kommer igång på allvar?

Jag noterar även att ministern anser att investeringsstödet är en stor del av regeringens nya bostadspolitik, som ska öka antalet bostäder som byggs i Sverige. Jag kan bara konstatera att investeringsstödet inte är någon bostadspolitisk åtgärd, utan det är en företagspolitisk åtgärd eftersom stödet går direkt in i resultatbalansen för företagen.

Om man hade haft ambitionen att bedriva bostadspolitik hade det varit stöd, bidrag och reformer som riktar sig till kunden gällande bostäder, det vill säga se möjligheterna till det som jag i min interpellation tar upp - att undersöka möjligheterna att införa bospar eller startlån, eller kanske, en bra dag, införa båda för att skapa lite bostadspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern har tidigare sagt sig vara positiv till bospar, och att i ett interpellationssvar hänvisa till budgetsvårigheter och avvägningar mellan olika poster har jag förståelse för. Men när bara ministern och jag är här och lyssnar borde vi väl kunna vara lite mer personliga och komma överens. Det där med bospar och startlån är väl ganska bra - vi kan väl köra med det?

Jag måste ändå säga att jag är positiv till anslaget i en del av svaret - att försöka titta på andra former för ägande och delaktighet utanför de traditionella. Vi måste, precis som ministern skriver, försöka hitta former som passar medborgaren och dess situation. Jag skulle vilja skicka med två former som jag har tittat på en del, som jag skulle vilja se betydligt mer i Sverige och som jag tror passar ganska många.

Jag tror att vi skulle kunna införa hyrköp, där en del av hyran går till att köpa bostaden. Den som undertecknar ett hyrköpsavtal undertecknar också avtal om egen förvaltning och renovering av bostaden för att kunna sänka sin hyra och öka avsättningarna till bostadsköpet. Den som flyttar innan bostaden är helt betald blir utköpt av hyresvärden eller av en ny köpare.

Vi kan också utveckla delägarmetoden. Med delägarboende möjliggörs ägande i ett hyreshus via avtal, och man kan kombinera fördelarna med hyresrätten och bostadsrätten. En del bostäder kan säljas direkt för att minska uppbundet kapital. Övriga lägenheter är hyresrätter, och alla boende betalar för den gemensamma förvaltningen över tid.

Förutom de frågor jag hade tidigare skulle jag vilja fråga bostadsministern: Varför ser inte ministern en möjlighet att införa bospar och startlån nu, när i princip alla partier i Sveriges riksdag kan tänka sig att titta närmare på detta?

Fru talman! Det blev ett ganska brett inlägg med många olika pusselbitar och fler än de två frågor som Larry Söder ställde i interpellationen.

Låt oss börja med byggandet. Vi kan gemensamt konstatera att byggandet nu är på ungefär den dubbla nivån jämfört med vad det var under de åtta år som Alliansen hade regeringsmakten och Kristdemokraterna hade ansvar för bostadspolitiken. Det är lätt att vara kritisk i opposition, men det gäller att visa att man kan göra skillnad i majoritet, när man har ansvaret. Jag är stolt över att vi har kunnat behålla en hög byggtakt under alla våra tidigare fyra år och att det fortsatt är så, jämfört med det historiska genomsnittet när det gäller byggande. Sedan är inte bostadsbyggande hela svaret på den bostadsbrist som finns, utan vi måste hitta många lösningar för att få till ett bra boende för alla, vilket är regeringens mål.

Jag måste starkt bemöta Larry Söders beskrivning av investeringsstödet. Den är helt enkelt felaktig. Att säga att investeringsstödet inte har en bostadspolitisk effekt tycker jag faktiskt är att inte lyssna till de många kommuner och kommunala bolag som använder investeringsstödet för att bygga och som säger att de utan investeringsstödet inte hade byggt så mycket, inte hade byggt till samma pris och inte hade åstadkommit det byggande de nu gör.

Jag tycker inte att man lyssnar till eller förstår alla dem som genom investeringsstödet nu får tillgång till en hyreslägenhet med en rimlig hyreskostnad. Jag är överlag bekymrad över att Kristdemokraterna i sin iver att prata för ägande på bostadsmarknaden pratar ned hyresrätten som boendeform. Detta tycker jag är något som Kristdemokraterna borde fundera över - vilket ansvar man tar. Det är ändå så, traditionellt, att för den som inte har en stor förmögenhet eller en stor inkomst är hyreslägenheten en bra boendeform, och det är många, inte minst unga, som gärna skulle ta en hyreslägenhet om de fick tillgång till en sådan. Därför är det svårt för mig att förstå hur man hela tiden kritiskt kan säga att insatser för att öka hyreslägenheter på marknaden skulle vara, som det låter, något negativt ur Kristdemokraternas synvinkel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också, vilket är en självklarhet för alla som följer bostadsmarknaden, att hyresmarknaden och den ägda marknaden hänger ihop. Om fler har möjlighet att flytta in i ett hyrt boende minskar trycket på det ägda boendet och priserna skenar inte så som de har gjort under lång tid, inte minst under de år som vi hade en borgerlig regering.

Jag tycker att det finns en fara i att förenkla resonemangen och, som Larry Söder tenderar att göra i sina interpellationer, bara beskriva det som att ägande är en källa till rikedom och lycka. Det har varit en tioårsperiod bakåt där det har varit väldigt snabbt ökande priser, särskilt i våra storstadsområden, och där det i princip har varit så att man har tjänat pengar bara på att bo, vilket inte är något som ska tas för givet - att det kommer att vara så för all framtid och heller inte att det har sett ut så tidigare.

Låt oss komma ihåg att på 90-talet, när vi också hade en borgerlig regering, fick vi en svår ekonomisk kris i Sverige där bostadspriserna sjönk, arbetslösheten steg och människor var tvungna att lämna sina bostäder. De hade höga lån, priset på bostaden sjönk kraftigt och de var tvungna att sälja men ha kvar lånen. Fortfarande i dag finns det människor som lever med skulder från 90-talet som de inte har lyckats arbeta av.

Låt oss se till att vi inte förenklar. På Larry Söder låter det som att alla ska ha möjlighet att ta lån för att flytta in i ett ägt boende, oavsett vilka inkomster man har. Vi har sett väldigt svåra situationer som har uppstått genom den typen av tänkande. Låt oss inte gå tillbaka till det spåret igen. Detta är ett område som inte förtjänar att förenklas, utan vi behöver jobba med en bredd av åtgärder när det gäller bostadspolitiken. Att se till att vi får en bra hyresmarknad är en viktig del av en fungerande bostadsmarknad.

Fru talman! Bostadsministern och jag har olika sätt att se på investeringsstödet. Det är solklart. Jag hävdar med bestämdhet att stödet inte har några bostadspolitiska effekter när det gäller att fler bostäder de facto byggs. Givetvis byggs bostäder - hyreslägenheter. Det byggs hyreslägenheter som är billigare därför att företagen får ett stöd. Men om man tittar på fakta från Boverket ser man att bostadsbyggandet och antalet färdiga bostäder minskade 2018 och 2019. Prognoserna för 2020 är att de fortsätter att minska. De prognoser som finns för 2021 visar också att de minskar, detta trots att vi har ett investeringsstöd.

Vi kan också vara överens om hur lång tid det tar att planera och bygga en bostad. Det tar mellan fem och sju år. När det gäller det stora bostadsbyggandet som skedde i början av förra mandatperioden kan man alltså på något sätt hänvisa till den dåvarande alliansregeringen. De siffror för byggandet som nu sjunker är enbart den regering som satt under den förra mandatperioden och som nu sitter ansvarig för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan också diskutera om det ägda boendet är bäst eller inte. Men fakta visar en sak, nämligen att det ägda boendet över tid är mest ekonomiskt fördelaktigt för alla människor. Att äga en bostad ett antal år framåt är mycket billigare för den enskilde, även för ungdomar, än att bo i hyresrätt. När man bor i hyresrätt betalar man de facto någon annans vinst, förutom alla investeringar som görs i hyresfastigheten.

Därför är jag mån om att människor ska kunna välja mellan hyresrätt och ägt boende. Sedan kan man ha hyresrätt och ägt boende i olika former, precis som jag försökte tala om i mitt förra inlägg. Men människor ska ha möjlighet att välja det ägda boendet om de vill.

Min fråga till ministern var därför: Väljer man av ideologiska skäl att göra reformer som bara gynnar hyresrätterna i Sverige, eller ser man också möjligheter att göra reformer som gäller det ägda boendet? Då tänker jag på till exempel bosparande och startlån. Ministern och jag har varit överens om att bosparande faktiskt kan vara ett bra koncept för Sverige. Men jag ser inte att det tas några steg framåt för att detta ska kunna göras.

Det kan inte bara vara finansministern som bestämmer vilken bostadspolitik som vi ska ha i Sverige. Jag tror faktiskt att bostadsministern har en möjlighet att vara med och styra bostadspolitiken i Sverige. Jag har tilltro till att bostadsministern kan se de reformer och de möjligheter som både bosparande och startlån har. Men det krävs att vi också får ta ställning till sådana förslag i kammaren.

Fru talman! Jag tycker att man ska akta sig för att göra förenklade historiebeskrivningar och påstå att man har en kristallkula och därmed kan se vilken utveckling det har blivit med olika alternativ. Att säga att det är på grund av investeringsstödet som bostadsbyggandet minskar eller att säga att bostadsbyggandet skulle ha minskat mer om vi inte hade haft investeringsstödet eller liknande är någonting som varken Larry Söder eller jag kan svara på. Det som vi vet är att när de kommuner och de kommunala bolag som faktiskt bygger bostäder i Sverige svarar på frågan säger de att investeringsstödet gör skillnad och att de bygger mer med investeringsstödet än vad de annars skulle ha gjort. Larry Söder borde lyssna på dessa röster också.

Jag tycker att det ägda boendet har en mycket viktig roll att fylla på svensk bostadsmarknad. Jag tycker att det i grunden ska vara så att individen själv ska bestämma vilket boende som passar just hans eller hennes preferenser. Jag känner många som tycker att hyreslägenheter passar alldeles utmärkt för deras preferenser. De har inte stor lust att ta hand om allt som det innebär att äga och sköta en fastighet. Många andra tycker att det ägda boendet passar deras villkor mycket bra. Låt oss inte stå här i riksdagen och bestämma vilket boende som människor ska ha.

Däremot tycker jag att det är ansvarslöst om man försöker driva en linje där man säger att alla människor ska ha möjlighet att köpa ett boende där de har lust och som passar dem bra och att staten då ska ha som uppgift att alltid se till att människor kan ta lån, oavsett om de har de ekonomiska förutsättningarna att bära dessa lån. En sådan politik har vi sett effekterna av. Vi har sett effekterna av den i Sverige, då den ledde till ekonomisk kris. Den har också lett till att väldigt många har hamnat i en enormt svår skuldsättningsproblematik, till exempel många unga. Låt oss inte, Larry Söder, sätta fler unga i denna situation. Det borde vara ett ansvar som vi kan ta tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett vilka effekter ett sådant tänkande kan få på både nationell och internationell nivå. Jag vill påminna Larry Söder om att hela den finanskris som startade i USA hade sin bakgrund i det som kallades subprimelån, det vill säga att bostadsmarknaden och framför allt lånesektorn gav bostadslån till personer som inte hade kapacitet att bära kostnaderna för lånen. Det ledde till att många människor i USA blev vräkta från sina fastigheter. De förlorade sitt boende som de tagit stora lån för. Det ledde dessutom till att vi fick en internationell finanskris som också har skadat våra ekonomier och väldigt många medborgare i våra länder mycket svårt.

Förenkla inte denna problematik! Låtsas inte som att man kan vara alla goda gåvors givare och att man kan ge lån till alla människor oavsett om de har den ekonomiska bärkraften att faktiskt betala tillbaka dessa lån! Det är inte en tjänst, vare sig till bostadsmarknaden, till ekonomin eller till den enskilda medborgaren.

Självklart ska vi göra vad vi kan för att ge människor möjlighet att få ett bra boende. Vi gör det genom ett stort antal åtgärder som finns med i januariavtalet. Vi gör det genom reformer i budgeten, till exempel det startstöd som nu finns för byggemenskaper som gör att människor, inte minst unga, kan gå tillsammans och starta upp planeringen för ett bostadsbyggande - ett projekt som passar för deras förhållanden. Det är ett fenomen som vi ser i andra länder, till exempel i Tyskland, som har tagit en stor del av nybyggnationen på de lokala marknaderna. Det är någonting som vi också tror har en stor potential även för Sverige. Det skapar en ny kanal för bostadsbyggande som Sverige verkligen behöver.

Men det är också viktigt att se till att vi inte knuffar över den ekonomiska risken på de enskilda människorna och sätter människorna i en ekonomisk situation som de i slutändan inte klarar av att ta ansvar för. Det är inte ett sätt att lösa människors problem. Det kan i värsta fall faktiskt vara ett sätt att skapa problem för människor, där de i slutändan blir sittande utan bostad men med en fullständigt ohållbar ekonomisk situation.

Vi ska göra vad vi kan för att ge människor möjlighet att skapa det boende som de själva vill ha. Om människor vill välja en hyreslägenhet ska vi skapa möjligheter för människor att göra det. Men vi ska inte heller sätta människor i risker som de inte klarar av.

Fru talman! Jag vill påstå att jag inte har någon kristallkula utan jag använder de fakta som finns, bland annat från Boverket, som visar hur utvecklingen har varit när det gäller bostadsbyggandet i Sverige. Då kan man läsa om hur det varit 2018 och 2019 och prognoserna för 2020 och 2021. Det behövs ingen kristallkula för det. Det är bara att läsa vad Boverket skriver och de siffror som finns.

Jag håller med ministern om att riksdagen inte ska stå och bestämma vilken typ av boende svenska medborgare ska ha. Men vi måste också ge människor förutsättningar att välja boende.

Ministern påstår att jag skulle vilja att alla ska kunna ta lån för ett boende. Det är inte det jag säger. Men de kreditrestriktioner som har införts av er regering har gjort att allt fler människor får avslag på sina låneansökningar. Det betyder att kreditrestriktionerna gör att allt färre ungdomar kan köpa sin egen bostad. Det måste även ministern kunna se. Det finns siffror på det. Jag tror att vi måste ta detta på allvar och se över kreditrestriktionerna. Vi säger inte att kreditrestriktionerna ska försvinna, men de måste ses över på ett eller annat sätt. Om man ser över kreditrestriktionerna tillsammans med bosparande och startlån blir det en rörlighet på bostadsmarknaden. De som vill ha hyresrätter ska givetvis kunna få det. Men faktum är att undersökningar visar att sju av tio vill äga sitt boende. Men det byggs inte så att sju av tio kan ha ett eget boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De reformer som ministern talar om är inriktade på att det ska byggas fler hyresrätter i Sverige, och detta har ministern inte motsagt. Därför ställer jag samma fråga som jag ställde från början: Är det av ideologiska skäl som denna regering inte gör några reformer för att skapa fler bostäder för ägt boende utan bara inriktar sig på hyresrätter?

Fru talman! Det sista är en rent felaktig beskrivning. Det är inte så att vi bara gör reformer som gäller hyresboende. Vi ser nu också att byggandet på bostadsmarknaden faktiskt ligger på en nivå som är mycket långt ifrån vad som klarades av under åtta år med borgerligt styre. Det ligger på ungefär den dubbla nivån. Det är någonting som vi båda borde tycka är en positiv utveckling snarare än en negativ utveckling.

Jag bekymrar mig också över att Kristdemokraterna inte klarar av att ta ansvar för gemensamma reformer. Det första amorteringskravet infördes med bred samsyn i Sveriges riksdag. Även Kristdemokraterna stod bakom detta förslag. Det berörde ungefär 50 procent av de nya bolåntagarna och innebar att man inte ska ta för stora risker i förhållande till värdet på den bostad man köper. Kristdemokraterna borde kunna ta ansvar för en reform som de själva var med och drev igenom. Det andra amorteringskravet som innebär att man inte ska ta för stora risker i förhållande till sin inkomst berör ungefär 10 procent av de nya bolåntagarna. Det är alltså en ganska liten grupp som över huvud taget berörs av denna reform. Att utmåla det som något slags dråpslag är överord som inte har fäste i verkligheten.

Vi kommer att fortsätta arbeta för att skapa en bättre bostadsmarknad. Vi kommer att fortsätta arbeta för att fler som vill ska kunna välja hyreslägenheter. Vi kommer också att fortsätta arbeta för att fler ska kunna köpa sin bostad, för vi tycker att det är viktigt.

De reformer som Larry Söder nämner är jag beredd att titta vidare på och arbeta vidare med. Men vi kommer inte att föregripa budgetprocessen. Men jag kan konstatera att om det vore så enkelt som Larry Söder nu ger sken av borde det kanske ha genomförts under de åtta år som Kristdemokraterna hade ansvar för bostadspolitiken. Men det gjordes inte. Uppenbarligen kanske det inte var så enkelt som det verkar i opposition.

Man kan lite spetsigt fråga om Kristdemokraterna kanske är bättre i opposition än i majoritet när det gäller bostadspolitiken.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.