Falsklarm med VMA i Stockholms län

Fru talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ett falsklarm med VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, aldrig mer ska kunna gå ut, vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa funktionen i anläggningen för VMA, vilka åtgärder jag avser att vidta för att viktiga hemsidor och telefonväxlar hos statliga myndigheter ska klara pressen i ett krisläge av såväl större som mindre art och vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att information går ut på ett snabbt och effektivt sätt till allmänheten när tekniska fel likt det som uppstod den 9 juli 2017 inträffar.

Systemet för Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är en grundläggande förutsättning för att kunna varna, informera och skydda allmänheten vid olyckor och allvarliga händelser både i fredstid och under höjd beredskap. Allmänheten måste alltid kunna lita på och ha stort förtroende för systemet. Jag och regeringen ser därför med stort allvar på det felaktiga VMA-larmet i Stockholm den 9 juli 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med anledning av det inträffade har regeringen den 13 juli 2017 gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att redovisa och utvärdera omständigheterna kring det felaktiga VMA-larmet. Myndigheten ska föreslå åtgärder för att säkerställa en hög funktionalitet och säkerhet i VMA-systemet. Vidare ska MSB redovisa och utvärdera informationsgivningen till allmänheten om det felaktiga VMA-larmet. Myndigheten ska utifrån resultatet av utvärderingen föreslå åtgärder för att allmänheten med hög kvalitet och säkerhet ska kunna varnas och informeras genom de befintliga kanalerna för informationsgivning till allmänheten i samband med att ett VMA-larm skickas ut. MSB ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2017.

Jag följer noga utvecklingen på området och avser att återkomma närmare i frågan när MSB har redovisat sitt uppdrag till regeringen.

Fru talman! Tack, justitie- och inrikesministern, för svaret! Jag tror att vi var många som ställde oss frågande inför när larmet ljöd över Stockholm och undrade vad det var som hände. Vi var nog många som stängde fönster och ventilation och inväntade information, och så kom den inte. Faran-över-larmet kom inte heller.

Det har visat sig att det i andra delar av landet också sker märkliga saker med just det här systemet. Larmet har ljudit helt i sin ordning på en plats, men när faran-över-larmet ska ljuda går det inte att få det att ljuda bara på den platsen utan det ljuder även över andra, intilliggande områden.

Det finns otaliga saker som gör att man börjar fundera över hur modernt det här larmet egentligen är och om det kanske finns skäl för någon form av uppgradering. Men det är såklart inte ställt bortom rimligt tvivel ännu.

Det ska bli intressant att höra vad MSB kommer att återrapportera till ministern i frågan. Det blir avgörande för hur man eventuellt kan gå vidare och utveckla detta.

Jag vill ställa några följdfrågor till ministern. Det gäller hur man ska säkra robustheten och driften av viktiga hemsidor och telefonväxlar. Jag frågade om det i min interpellation också.

Det gick helt enkelt inte att komma in på flera hemsidor som kan kännas naturliga att gå in på i ett sådant läge för att söka information. Belastningen blev för stor. Man har inte kapacitet att hantera den mängd trafik som kommer i ett sådant läge. Likadant var det med flera telefonväxlar.

Information hade svårt att nå ut också till vanliga nyhetskanaler, som Sveriges Radio och SVT. Sveriges Radio har dessutom en roll i systemet kring VMA. Man ska vara en informationskanal, men hade svårt att få korrekt information när det inträffade.

Jag vill gärna höra ministerns syn och reflektioner på detta. Man får väl ändå säga att det är särdeles otillfredsställande att andra delar av VMA-systemet har svårt att få reda på vad som pågår när larmet går ut. Sveriges Radio visste inte hur de skulle informera allmänheten, om det var ett falsklarm eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi kan lita på larmet Viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Grundproblemet är att vi inte kunde det den 9 juli. Det begicks flera fel, som Erik Ottoson har pekat på. Ett helt uppenbart fel var att det som var menat som ett tyst test - som det handlade om - gick ut skarpt. Det var ett av misstagen.

Ett annat fel var att det sedan aldrig kom någon faran-över-signal. Ett tredje fel som jag vill lägga till, och som jag tror att Erik Ottoson var inne på, var att det tog tio minuter innan Sveriges Radio P4 fick veta att larmet var falskt. Sveriges Radio P4 är den kanal som ska informera allmänheten om vad som hänt. Det grundläggande är att om man hör VMA utomhus ska man söka sig till de informationskanalerna. Tio minuter är en alldeles för lång tidsperiod.

Vi ser allvarligt på det som inträffade. Just därför agerade regeringen väldigt snabbt. Den 9 juli begicks misstaget, och redan den 13 juli gav vi MSB det här uppdraget. De ska som sagt rapportera till mig den 15 december.

Uppdraget är ganska brett. MSB ska tillsammans med aktörerna, framför allt SOS Alarm men också kommuner i det här fallet, undersöka vad som gick fel, varför det inte gick ut någon faran-över-signal, varför det tog tio minuter innan P4 fick veta och hur man kan förebygga det. I uppdraget ingår också att se över informationsgivningen till allmänheten.

De problem som Erik Ottoson pekar på, till exempel när det gäller hemsidor som belastas så hårt att det inte längre går att komma in på dem, måste också tas med i den analysen för att se vad som kan göras för att förstärka de systemen.

Sammantaget ser regeringen som sagt allvarligt på detta. Därför agerade vi snabbt och gav MSB uppdraget.

Vi får följa det här. Resultatet kommer den 15 december. Då informerar jag gärna Erik Ottoson och har en dialog med riksdagen om hur vi kan gå vidare för att förebygga och minska riskerna för att hamna i samma situation igen.

Fru talman! Det är tillfredsställande att regeringen har agerat snabbt med uppdraget till MSB. Morgan Johansson kan räkna med en skriftlig fråga från undertecknad någon gång runt den 16 december. Vi får se om han hinner svara på den före jul. Det är väl möjligt att svaret kommer efter nyår.

Jag tror att många upplevde allvaret i detta. Det skapar oro och rädsla och som sagt misstro i fråga om man kan lita på larmet eller inte. Nu har det skett vid ett tillfälle. Därför är det viktigt att ministern skickar de politiska signalerna, som han nu gör, om att detta inte ska hända igen, att det är oacceptabelt och att man ska vidta de åtgärder som krävs.

Vissa av sakerna man skulle behöva göra är ganska lättanalyserade, till exempel vad gäller kapaciteten på hemsidor. Det gäller de berörda myndigheterna och informationskanalerna. Vi behöver kanske inte ens invänta resultatet från MSB:s utredning för att tala om för dem att de har för låg kapacitet i krislägen. Den slutsatsen tror jag att man kan dra relativt fort. Jag föreställer mig också att en och annan myndighet redan har dragit den slutsatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här återspeglar kanske en flera decennier lång syn på arbetet med svenskt civilförsvar och krisberedskap. Vi har trott att det är lite tryggare och säkrare och att allt är lite bättre än det kanske egentligen har varit. De senaste åren har vi börjat öppna ögonen för vad som behöver göras, och det är i allt väsentligt bra.

Jag vill fråga ministern om man inom ramen för annan krisberedskapsverksamhet redan nu har börjat dra slutsatser av framför allt överbelastningsfrågan. Det gäller inte bara när det går ut ett VMA. Det kan vara även i andra situationer när folk söker information.

Vi hade ett andra terrordåd på Drottninggatan för inte alltför länge sedan. Då var informationskanalerna också hårt belastade. Det finns en rad andra situationer som skulle kunna inträffa, då det kanske till och med är på riktigt, och folk behöver söka information men upplever att de inte får den.

Jag upplevde att informationen genom medierna och från polisen under terrordådet var god nog, om än inte väldigt bra. En massa felaktig information snurrade också runt i olika sammanhang, till exempel om skottlossning på fel ställen. Även där tror jag att just den här formen av information spelar en viktig roll.

När det gäller information tror jag att man behöver ta ett större grepp vad gäller just kapacitetsfrågan, så att man ser till att de riktiga informationskanalerna alltid finns tillgängliga. De oriktiga informationskanalerna, ryktesspridning på sociala medier och ryktesspridning genom medierna, ska alltid ha en faktabaserad motpart som inte klappar ihop i ett krisläge.

Fru talman! Det finns flera pusselbitar och delar här. Det är problematiken med VMA den 9 juli när det gick ut ett felaktigt meddelande. Det har sitt särskilda spår. MSB tittar på det specifikt, för att se vad som gick fel och hur det kan förebyggas. De kommer som sagt tillbaka till mig den 15 december, och jag svarar gärna på en skriftlig fråga efter det. Det är en del av det.

Vi har också terrordådet på Drottninggatan den 7 april. I fråga om det har vi också gett en särskild utredare i uppdrag att titta på vad som hände och utvärdera insatsen, hur man agerade. Den allmänna bilden jag har är trots allt att vi hade en sådan beredskap att när det hände i Sverige agerade myndigheterna väldigt snabbt, framför allt polis och sjukvård. De var snabbt på plats, kunde gripa gärningsmannen och ta hand om de skadade på ett bra sätt. Sjukvården i Stockholms län gick snabbt upp i den beredskap som behövs i sådana situationer.

Kollektivtrafiken agerade också, för att förhindra gärningsmannens flykt och andra eventuella dåd. Vi visste ju inte vid det tillfället om det var en enskild händelse eller om det skulle bli fler attacker på andra platser i staden.

Men den allmänna bilden är att det fungerar förhållandevis bra. Men ingenting fungerar så bra att det inte kan bli bättre. Om två veckor tar jag emot en utvärderingsanalys av den utredare som har tittat på detta.

Sedan har vi hela den stora frågan om det civila försvaret. Efter den andra stora försvarsuppgörelsen tidigare i höst gör vi nu en stor insats. Under tre år - 2018, 2019 och 2020 - går vi in med sammanlagt 1,3 miljarder kronor. Det blir alltså 430 miljoner om året för att lyfta beredskapen hos det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är första gången på åtminstone 15 år som vi har det perspektivet. Detta har legat för fäfot under många år. Om det militära försvaret handlar om att slå tillbaka en angripare, handlar det civila försvaret om att skydda civilbefolkningen och understödja det militära försvaret.

I försvarsbeslutet 2015 om det civila försvaret beslutades att man skulle återupprätta det, men det kom aldrig några pengar. De pengarna kommer nu från och med nästa år. Det är otroligt spännande och roligt att få vara med om att bygga upp den beredskapen igen.

En del av de 430 miljoner kronorna handlar bland annat om att stärka informationssäkerheten och hela it-frågan. Det har gått ut ett antal uppdrag till olika myndigheter.

En av aktörerna här är SOS Alarm som ju har en viktig funktion för oss när det gäller både telefonnumret 112 och generellt. Vi förstärker SOS Alarm med 111 miljoner kronor från och med nästa år. I och med det tillskottet har vi ökat statens andel med 50 procent för nästa år. De pengarna behövs för att förbättra också SOS Alarm.

Fru talman! Tack, statsrådet, för det informativa svaret! Jag tycker att det är bra att vi kan ha en samsyn i de här frågorna och att vi kan träffa överenskommelser som leder oss rätt. Precis som ministern säger har man under många år haft en annan syn på detta. Det är bra att vi nu har en samsyn om hur vi ska framåt.

När man pratar om civilförsvar är det viktigt för sinnebilden att förstå att det inte handlar om den gamla tidens civilförsvar, utan det handlar om något mer modernt. Det handlar inte om betongbunkrar som man nuförtiden inte ens vet var de ligger. Man kan springa på dem när man ska bygga annat. Man hittade bland annat en igenfylld betongbunker när man skulle bygga ut tvärbanan genom Sundbyberg; den var det ingen som visste fanns. Det finns massor av sådant som ligger kvar, men som inte ska återupplivas. Både jag och ministern är inne på att det finns mycket viktigare saker att göra, till exempel informationsinsatser. Nu finns det en helt annan sorts hotbild med terrordåd och olyckor som kan inträffa. Det gör att åtgärderna blir annorlunda.

Det känns bra att vi nu kommer vidare i detta. Jag ser fram emot att få ta del av slutsatserna från utvärderingen om terrordådet på Drottninggatan och från rapporten om falsklarmet den 9 juli.

Men detta tackar jag för debatten!

Fru talman! Jag tror inte att det finns några stora partipolitiska meningsskiljaktigheter i detta. Vi vill alla ha system som är robusta när det verkligen behövs och som inte går fel.

Som sagt, den 15 december får jag rapporten från MSB när det gäller VMA, den felaktiga signalen den 9 juli. Om ett par veckor får jag utvärderingen av den 7 april. Vi går vidare med de satsningar som vi kommer att göra på det civila försvaret, satsningar som backas upp av en bred majoritet i riksdagen inom ramen för försvarsuppgörelsen i höstas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det civila försvaret har, som jag sa, legat för fäfot under många år. Det återupprättar vi nu. Ett av de första tecknen som jag tror att medborgarna kommer att märka av det är att de till våren ska få en skrift som skickas ut till alla hushåll i Sverige. Skriften handlar om vad man ska tänka på i händelse av olika kriser eller i värsta fall höjd beredskap. Alla hushåll kommer att få den informationen.

Det känner man kanske igen från gamla tider. Under hela efterkrigstiden gick det ut en skrift i fyra eller fem upplagor med rubriken Om kriget kommer där det stod vad man skulle tänka på. Någon liknande detta, men i mer moderniserad form, kommer MSB att skicka ut till alla hushåll under våren. Det måste vara en trycksak, för man måste också ta höjd för att våra it-system kan bli utslagna.

Vi kommer att göra mycket inom ramen för det civila försvaret och för höjningen av beredskapen under de kommande åren. Vi har också rejält med pengar avsatta för detta ändamål.

Överläggningen var härmed avslutad.