Extra medel till kulturskolorna

Herr talman! Isabella Hökmark har frågat mig om jag anser att fördelningen av extra medel till kulturskolorna har gett avsedd effekt och hur jag avser att följa upp hur de extra medlen används till sänkta kulturskoleavgifter.

När regeringen förra året gick in med ett stöd till den kommunala kulturskolan var det ett historiskt beslut. Kulturskolan har funnits under lång tid och överlevt många förändringar i vårt samhälle. Det är lätt att imponeras av vittnesmål om vad kulturskolan betytt för många av våra framgångsrika artister, men än mer berörs man av de berättelser om hur kulturskolan var och är en plats för barn och unga att utvecklas och upptäcka något nytt, och ett fält att uttrycka sig inom. Det är så många som har en relation till kulturskolan. Regeringen menar att kulturskolan är en omistlig del av samhällsbygget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den kommunala kulturskolans verksamhet är viktig för många barn och unga. Kulturskolan står dock inför utmaningar såsom tillgänglighet och lärarförsörjning. Den utredning som regeringen tillsatt om en nationell strategi för den kommunala kulturskolan, vars betänkande nu remitterats, utgör inte bara ett kunskapsunderlag utan lämnar också flera förslag på olika områden. Regeringen kommer nu att väga samman dessa med remissvaren och avser sedan att återkomma i frågan.

Regeringen har beslutat om en förordning enligt vilken kommunerna kan ansöka om medel utifrån de behov som föreligger, till exempel för att sänka avgifterna, om kvalitetshöjande åtgärder vidtagits, eller att ansöka om medel för att kunna behålla en låg avgift, eller ingen avgift alls, då kvalitetshöjande insatser vidtagits. De statliga medel som Isabella Hökmark frågar om har fördelats av Statens kulturråd i enlighet med denna förordning.

Det stämmer att relativt få kommuner ansökt om medel för att enbart sänka elevavgiften. I stället har många kommuner ansökt om medel för viktig utveckling av kulturskolans verksamhet, som att nå nya målgrupper, bredda utbudet eller utöka befintlig verksamhet, samtidigt som den låga elevavgiften behålls.

Det stora söktrycket både i antal ansökningar och de medel som man ansökt om visar att detta är ett område med stora behov, men också att kommunerna ser stora utvecklingsmöjligheter i kulturskolan och vill satsa på den. Varje kommun känner dock sina egna förutsättningar och är bäst skickad att själv avgöra hur satsningarna bör genomföras.

Jag känner mig helt trygg med att de pengar som nu fördelats till den kommunala kulturskolan kommer att användas i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner. Redovisningen från kommunerna lämnas i november. Därefter kommer Statens kulturråd att redovisa bidragets användning till regeringen.

Herr talman! Kulturministern och jag har olika syn på huruvida man ska peta i kommunal verksamhet. För mig är kultur- och musikskolan en kommunal verksamhet och en fritidsaktivitet bland andra i kommunerna. Det är en viktig verksamhet med musik, dans och allt vad det inbegriper. Vill man nå alla gör man det i skolan. Musik och bild är obligatoriskt i skolan. Den förra regeringen införde också Skapande skola. Det var en väldigt bra reform, och man fick in mer kultur i skolan.

Kulturministern väljer att lägga 100 miljoner till på kulturskolan. Jag har statistik från Kulturskolerådet från 2015. Det läggs väldigt mycket pengar redan i kommunerna. Det är 2,2 miljarder som går till kultur- och musikskolor runt om i landet. År 2012-2015 ökade tilldelningen av pengar med 16 procent. Eleverna ökade 2012-2015 med 11 procent för ämneskurser och 58 procent för elevplatser i uppdrag. Det känns inte som att det skulle vara någon kris i kultur- och musikskolan ute i kommunerna. Jag är väldigt frågande till varför man över huvud taget ska lägga mer skattepengar på den kommunala musikskolan.

Ministern har själv sagt att det var angeläget att man sänkte avgiften i musikskolan. Nu har det kommit en redovisning från Statens kulturråd över hur man har fördelat pengarna. Det var 97 miljoner som fördelades förra året. Av 178 ansökningar var det 11 som inte beviljades. Det var fyra som gick till avgiftssänkningar. Det var fyra kommuner som valde att sänka avgifterna. Det verkar inte som det heller är något stort problem i kommunerna med avgiften. Snittet på avgiften ligger på 644 kronor per termin. Den är kanske inte så hög. Min fråga är igen om kulturministern fortfarande tycker att det är en viktig uppgift att sänka avgifterna och prioriterat från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en annan väldigt konstig sak i hur pengarna ska fördelas. Man kan få pengar för att öka kvaliteten, få in nya målgrupper eller utöka kurserna. För de eleverna ska det vara avgiftsfritt. Det innebär att det kan gå barn på samma kurs i dans eller media, och de som kommit in senast betalar ingenting och de andra betalar sin terminsavgift. Det känns väldigt konstigt för mig. Tycker kulturministern att det är ett bra sätt att ha elevavgifter på det viset?

Herr talman! Jag förutsätter att Isabella Hökmark har läst Kulturskoleutredningen. Om man gör det får man en bild av kulturskolan som till dels skiljer sig från den bild som riksdagsledamot Hökmark beskriver. Det finns i dag tyvärr alltför stora ojämlikheter med kulturskolan.

Inte minst handlar en av de stora ojämlikheterna om vilka barn det är som tar del av kulturskolans utbud. I alltför stor utsträckning är det inte alla barn från alla olika socioekonomiska bakgrunder. Det är en övervikt av barn med föräldrar som själva har kulturintresse och är en del av ett etablissemang.

Vi är övertygade om att alla barn mår bra av kulturskoleverksamhet. Därför är utredningen och de 100 miljoner kronor som vi satsar varje år en del i att vi vill kunna erbjuda alla barn som vill den möjligheten. Då behöver vi riva de hinder som står i vägen för barn.

Avgiften kan vara ett sådant hinder. Därför är det bra om man väljer att sänka avgiften. Jag har varit tydlig under en längre tid när vi har debatterat frågan att det också handlar om väldigt många andra saker. Det kan handla om att nå nya målgrupper. Det kan handla om att funktionsvariationsanpassa lokaler eller på andra sätt stärka och bredda verksamheten - allt för att nå många fler.

Ett annat område som beskrivs i utredningen är just breddningen. Det handlar om vikten av att utveckla fler erbjudanden som barnen kan speglas mot. Det är inte så att alla barn vill lära sig spela gitarr eller piano. Om utbudet stannar vid det förlorar vi möjligheten att exponera mer kultur för ännu fler barn.

Vi har till viss del läst Kulturskoleutredningen olika och gör olika tolkningar utifrån den. Regeringen är övertygad om att vi ska fortsätta att investera i den fantastiska kommunala verksamheten och att vi ska använda våra gemensamma medel för att göra det. Det gläder mig också att jag haft alldeles särskilda samtal med SKL. Det är så oerhört viktigt att vi gör det hand i hand med Sveriges kommuner så att vi inte från statlig nivå investerar i satsningar som inte välkomnas. Då är det helt meningslöst.

Det viktiga är att kommunerna känner att de får ett stöd i sitt viktiga arbete som de har bedrivit med kraft och engagemang runt om i hela landet men som de själva också vittnar om kan utvecklas än mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har absolut inte förringat musik- och kulturskolan. Jag tycker att det är en jättebra verksamhet, och jag tycker att den ska komma alla barn till del. Men det är också därför det är så viktigt med reformen Skapande skola i skolan. Där är alla barn, och där kommer mer kulturverksamhet alla till del. Det tycker jag är bra.

Däremot undrar jag varför ni tycker att just kultur ska vara avgiftsfri. Det finns andra saker som jag ser som lika viktiga för barn och ungdomar och som har stora hälsoeffekter, till exempel idrott. Om kulturministern hela tiden vill sänka avgiften i musikskolan medan det kostar pengar att spela fotboll blir konsekvensen att barn får välja att spela musik. Lika viktigt och riktigt som att alla säkert inte vill spela samma instrument är det att alla inte heller vill spela instrument eller sjunga.

Det tas gärna fram i debatten som att det är de bra kommunerna som inte har några, eller väldigt låga, avgifter. Men om man ser på skattesubventionen i alla kommuner märker man att den är hög på kultur- och musikskolan oavsett vilken avgift kommunen har. Man kan snarare se en relation när det gäller de som inte har någon avgift och högre skatt. Jag tycker att kommunerna får välja. I de kommuner som vill ha avgiftsfritt har kommuninvånarna valt att rösta fram de företrädare som gör så. I andra, ofta mer borgerliga kommuner, har man valt att ha en högre avgift men också att ha lägre skatt.

Det finns dock till och med socialdemokrater som nu höjer sina röster och säger att kommunalskatterna har blivit alldeles för höga och att det därför blir problem för människor när de inte har något utrymme kvar själva.

Därför är mina frågor: Kan kulturministern se att det är ett problem när kommunalskatterna blir för höga genom att vi subventionerar vissa aktiviteter? Och varför ska just musik eller kulturaktiviteter ha låga avgifter men inte idrotten, som är lika viktig?

Herr talman! Jag är kultur- och demokratiminister. Min främsta uppgift är att försvara den fria konsten och skapa bättre förutsättningar för den. Det gör att det nog inte finns något jag lägger så mycket kraft på som mina diskussioner med finansministern. Jag lägger kraft på att argumentera för och kämpa för att vi får fler kronor till svensk kultur.

Det har resulterat i att vi sedan vi tillträdde som regering har ökat den svenska nationella kulturbudgeten med hela 767 miljoner kronor. Det är historiska summor, och det är jag väldigt stolt över.

Vi visar med handling, med kraft och med kronor att vi vill investera i sammanhang. Vi vill investera i människors möjligheter - i barns möjligheter - att utföra kultur och konst men också att ta del av andras kultur och konst. Kulturskolan är ett led i detta. Därför gör vi dessa investeringar. Prioriteringen att investera är helt synlig. Man ser den i och med att medlen pumpar ut just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när Isabella Hökmark ställer detta mot idrotten vill jag betona att det inte är antingen eller. Vi har råd. Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. Vi måste ha råd att tänka långsiktigt på vad som skapar sammanhang och också på vad som skapar hälsa och hopp. Under perioder när skolan kanske är jobbig eller när man lever under förhållanden där man inte blir sedd hemma är det fantastiskt att det finns både idrottsverksamheter och kulturverksamheter. Så länge vi sitter i regeringen ska det märkas att vi investerar i och utvecklar detta alltmer.

Herr talman! Det finns en stor ideologisk skillnad mellan oss. Konsekvenserna av kulturministerns syn är just att man snörper åt valmöjligheten.

Jag ska inte gå in på idrott, men vi kan ta ett annat exempel. Nu har kulturministern bestämt att det ska vara gratis att gå på statliga museer för alla familjer. Men så höjer ni biomomsen. Om man har begränsade resurser i en familj kan man ta med sig sina barn och gå på museum. Det är viktigt att göra det; det kan jag också tycka. Men man kanske inte alltid vill gå på museer, och ni snörper tillgången till att gå på en bioföreställning. Det blir mycket dyrare. Det är stor skillnad mellan att gå in gratis på ett museum och att betala biobiljetter för en familj på fyra eller fem personer.

Jag kommer aldrig att kunna tävla om utgifter. Jag vill inte heller göra det, för vi har en annan idé om vad vi ska göra med skattepengarna eller medborgarnas pengar - för det är ju inte våra pengar. Det är varje person som har jobbat ihop dem, och jag tycker att man ska få använda en större del själv.

Vår idé är i så fall att vi vill ge stöd där det verkligen behövs. Därför hade vi föreslagit den fritidspeng som man skulle kunna använda såväl till att betala musikskolan som till att betala en annan fritidsaktivitet. Det handlar om att sätta in stödet just till de familjer som behöver det. Det är bättre att rikta stödet än att ge det brett till alla, som kanske inte alltid behöver denna avgiftssänkning.

Varför är det ministern som ska bestämma vilken kulturaktivitet en familj ska gå på? Varför ska ministern bestämma att man ska gå på museum och inte på bio? Varför inte låta familjerna bestämma själva?

Herr talman! Det tål att påminnas om att det över tid inte finns någon korrelation mellan priset på en biobiljett och antalet biobesök, Isabella Hökmark. Jag har inte heller sett någon studie som visar att biljettpriserna har höjts radikalt sedan årsskiftet. Jag tror att vi ska vara försiktiga när vi slänger oss med vilken effekt som har vilka grundorsaker.

Som kulturpolitiker ska vi hellre satsa på mer kultur till fler. Vi ska skapa de möjligheter som gör att fler tar del av kultur, och våga prioritera det. Men precis som riksdagsledamoten sa har vi olika ideologiska ingångsvärden i diskussionen. Jag kommer att fortsätta att kämpa för kulturskolan och för att vi investerar i sammanhang, upplevelser och underhållning - sådant som skakar om och provocerar. Jag kommer att fortsätta att försvara den fria konsten.

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.