Ett tydligt och enkelt skattesystem

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Niklas Karlsson har frågat mig hur jag ser på behovet av en ny skattereform, hur jag ser på förutsättningarna för en sådan reform och om jag är beredd att ta initiativ för att inleda en översyn av hela skattesystemet.

Skattereformen som genomfördes i början av 90-talet var viktig för svensk ekonomi. Genom att skatten på arbete sänktes, kapitalbeskattningen förenklades och beskattningen blev mer likformig ökade Sveriges konkurrenskraft. Det bidrog till entreprenörskap, innovation och tillväxt, vilket har gjort Sverige rikare.

Sverige är i dag i ett annat läge. I grunden har vi ett väl fungerande skattesystem, och jag ser därför inte i nuläget ett behov av en stor skattereform. Däremot behövs en serie av skattereformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del. Regeringen har därför sänkt skatten på arbete genom flera förstärkta jobbskatteavdrag. Även framöver behöver skattebördan fortsätta att minska.

Regeringen har därtill formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Herr talman! Skattesystem kan låta lite tråkigt, men det handlar i huvudsak om att säkerställa att vi har tillräckliga skatteintäkter för att finansiera det som vi definierar som gemensamma angelägenheter, det vill säga vår välfärd.

För att bidra till legitimitet och rättvisa i skattesystemet är det viktigt att skattereglerna är generella, har breda skattebaser och är enhetliga. Dessutom ska ett skattesystem helst ha så få särregler och undantag som det bara är möjligt. Om man lever upp till kriterierna innebär det att vi bidrar till förståelse, skapar legitimitet för ett sådant skattesystem och dessutom minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Principerna var vägledande för den stora skattereform som Sverige genomförde i början av 90-talet. De byggde på principer och syften att utforma ett system som var samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. De bärande principerna var bredare skattebaser, att skapa en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och andra delar av den privata konsumtionen.

Nu är det ett tag sedan det var början av 90-talet. Sedan reformen infördes har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer. De har lett till att dagens skattesystem snarare kännetecknas av stora och allvarliga utmaningar. Alla de många avstegen från denna neutrala och likformiga beskattning har skapat smalare och instabilare skattebaser, som leder till brist på likformig beskattning och till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det allvarligaste problemet i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital. Jag menar att Sverige är i behov av en stor, genomgripande och bred skattereform som också måste ske i bred politisk enighet.

Grundbultarna för en sådan översyn ska vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansiering av gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och företag och dessutom bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.

Herr talman! Nu är det inte så att jag är ensam om uppfattningen, utan kritiken mot de många undantagen och att vi inte lever upp till de principer som var vägledande för skattereformen på 90-talet är omfattande. Kritiken kommer från flera håll, inte bara från socialdemokrater eller från den politiska vänstersidan. Den kommer från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, där Klas Eklund har skrivit en rapport. Ekonomiprofessor Lars Calmfors har pratat om detta, LO har pratat om detta, Riksrevisionen har pratat om detta och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har pratat om detta, och så vidare. De menar att vi inte lever upp till neutralitet och enhetlighet. Dessutom missar vi att skapa högre tillväxt, bättre innovationsmöjligheter, starkare entreprenörskap och starkare rättvisa genom att fortsätta att lappa och laga och tillåta ytterligare undantag i det skattesystem som vi lever med i dag.

Herr talman! Behovet av en stor skattereform är påtagligt. Ska man lyckas med det måste det ske i förhandlingar, brett tillsammans med de olika partier som finns i Sveriges riksdag så att vi orkar och förmår att leva över tid. Ser inte finansministern detta?

Herr talman! Jag vill också tacka Niklas Karlsson för den här diskussionen. Det är uppfriskande att lyfta blicken och titta på de system som finns. Nu har både riksdagen och regeringen ansvar för att se över skattesystemen, och jag uppskattar därför verkligen diskussionen.

Frågan väcks titt som tätt, och jag har också tänkt på den vid många tillfällen. Precis som interpellanten sa finns många starka tankar och åsikter om att det behövs en ny stor skattereform.

Jag har ändå landat i att när den stora skattereformen genomfördes på 90-talet var läget annorlunda jämfört med hur läget är i dag. Dåvarande skattesystem var extremt komplicerat. Det fanns komplicerade undantag i systemet. Dessutom var nivåerna höga, och de hämmade investeringar, företagande och arbete. Där är vi inte riktigt i dag.

Jag kan hålla med Niklas Karlsson om att man ibland kan uppleva att efter skattereformen med de förändringar som gjordes har det uppstått något av en schweizerost, att vissa delar av skattesystemet inte riktigt håller ihop. Ärligt talat brukar jag tänka att Centerpartiet och Socialdemokraterna har hjälpts åt med detta, kanske mest det mindre partiet med många avdrag genom åren. Många av oss andra har väl varit med på den resan. Men visst finns det luckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför ser jag inte behovet av en stor skattereform? Först och främst tror jag att vi har olika utgångspunkter. Det har vi också hört i en tidigare debatt i dag. Men jag anser att det behövs en serie av mindre skattereformer.

Vi behöver sänka skatten på arbete, så att den som jobbar får mer i plånboken och så att det lönar sig att plugga. Vi måste fortsätta att förenkla skattesystemet för företagare, och vi ska fortsätta att sänka de högsta marginalskatterna därför att vi ska uppmuntra det som jag var inne på tidigare, nämligen utbildning och entreprenörskap.

Här har vi redan levererat, som jag har nämnt tidigare. Vi har sänkt skatten på arbete i den här budgeten för i år och nästa år. En familj med en polis och en sjuksköterska får 23 000 mer 2025 jämfört med 2023. Vi sänker de allra högsta marginalskatterna. Vi sänker skatten på sparande, och vi har förenklat skattereglerna för företag. Samtidigt får fler experter sänkt skatt.

Alla dessa skatteförändringar leder till högre tillväxt på både kort och lång sikt - ofta på mellanlång och lång sikt. Till exempel ser vi nu också över 3:12-reglerna. Det är fråga om en serie av mindre skattereformer som jag tror är helt nödvändiga för att Sverige ska bli rikare framöver.

Herr talman! Det är klart att regeringen med sin nuvarande utformning av skattepolitiken bidrar till att öka undantagen snarare än till att upprätthålla neutralitet och enhetlighet.

Risken med alla de undantag vi fortsätter att skapa är att vi tappar i legitimitet och förtroende för skattesystemet. Dessutom tappar vi när det gäller tillväxtskapande åtgärder. Vi tappar innovationskraft och entreprenörskap, och ibland skapar vi kanske också större orättvisor än nödvändigt.

Finansministern har naturligtvis rätt i det avseendet att det var en annan tid när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Det fanns ett visst mått av omvandlingstryck, kan man kanske kalla det, som krävde att politiken satte sig ned och tog ett helhetsgrepp om skattesystemet. Det var nämligen ineffektivt, krångligt och svårt att förstå.

Det var bra då, men under de år som vi har levt med nuvarande skattesystem har särreglerna blivit fler. Undantagen har ökat, och vi börjar uppleva samma utmaningar som de vi hade i början av 90-talet. Det där kan man inte bara avfärda med att det var en annan tid och att det såg annorlunda ut, för till detta ska läggas att Sverige ännu inte var medlem i Europeiska unionen när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Digitaliseringen var i sin linda, och samhällsutmaningarna såg helt annorlunda ut än vad de gör i dag, 30 år senare. Nog är alltså behovet av en skattereform ändå ganska påträngande. Idén kommer inte bara från Socialdemokraterna, utan den kommer även från många andra håll.

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna en gång i tiden, för inte alltför länge sedan, hade precis samma uppfattning. Det är till och med så att Elisabeth Svantesson en gång, innan hon blev finansminister, skrev i Dagens Nyheter tillsammans med nuvarande statsminister Ulf Kristersson om hur påträngande behovet var av en övergripande skattereform. Tre år senare sa finansministerns nuvarande kollega Niklas Wykman i en intervju med revisionsfirman PWC precis samma sak som Elisabeth Svantesson gjorde 2019, nämligen att Moderaterna vill ha en skattereform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man såg behovet, och man tyckte att det var påträngande. Man såg möjligheten att göra någonting bättre. Men nu när vi två år in i mandatperioden lever med en borgerlig regering och Elisabeth Svantesson som finansminister är tanken helt borta. Det är möjligt att svaret på frågan varför finns i något som finansministern uttryckte i den förra interpellationsdebatten, herr talman. Där sa hon i ett inlägg att hon inte styrs av några principer.

Det är möjligt att det här har övergetts under de senaste två åren, men finansministern får gärna förklara för oss andra vad det är som har skett. Jag kan nämligen inte frigöra mig från känslan att det som finansministern nu ägnar sig åt bygger så smått på någon form av grälsjuka gentemot socialdemokratin. Om jag har fel hoppas jag att finansministern rättar mig.

Finansministern får alltså gärna redogöra för varför hon på så kort tid helt har ändrat politisk uppfattning vad gäller behovet av en ny, genomgripande skattereform.

(Applåder)

Herr talman! Jag har definitivt inte ändrat politisk inriktning. Jag hade precis samma politiska inriktning när jag skrev den där artikeln med nuvarande statsministern som jag har i dag, nämligen att vi behöver förändringar i skattesystemet för att öka företagandet och göra det mer lönsamt att jobba och plugga.

Saken är den att det är precis det vi gör nu. Det var också det jag sa i början, på tal om transparens. Jag sa att jag har haft olika tankar om detta men att det är de behov av förändringar vi ser - som vi även såg då och som delvis finns kvar - som vi vill ta tag i. Vi ser nämligen att skatten på arbete i Sverige fortfarande är hög, bland de högsta i Europa, och vi ser att vi behöver göra mer för att fler ska vilja driva företag och för att företag ska stanna i Sverige så att jobben finns här.

Jag skäms alltså inte för att jag i dag säger att jag nu ser behovet av mindre skattereformer, eftersom vi gör mycket av det som vi skrev om precis just då.

Man undrar ändå lite grann. Jag är väldigt transparent när det gäller att berätta vad jag tycker att vi behöver göra i skattesystemet; jag är så att säga en öppen bok. Men vad vill Socialdemokraterna om det skulle bli en förhandling om en stor skattereform?

När man läser både Socialdemokraternas och samarbetspartiernas budgetmotioner ser man att väldigt mycket handlar om höjda skatter både på arbete och sparande. Vänsterpartiet vill till exempel höja skatten på alla inkomster över 45 000 kronor i månaden, vilket vi vet skulle göra att många lärare och sjuksköterskor fick mindre pengar i plånboken. När det gäller marginalskatterna, som jag har hört mycket om i debatterna här tidigare, verkar det inte finnas någon som helst öppenhet för en sänkning av marginalskatterna.

Man ska alltså inte sänka skatten på jobb, man ska inte sänka skatten på företagande och man ska inte sänka marginalskatterna. Jag har också läst mig till att man gärna vill införa en bolåneskatt.

Jag är öppen med vad jag ser att vi behöver göra för att få ett rikare Sverige. Min fråga är vad det är Socialdemokraterna skulle vilja göra i en stor skattereform som skulle ge fler jobb, öka drivkraften för studier och öka drivkraften för att jobba en timme extra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska börja med det sista. Principerna som ska vara vägledande för en genomgripande skattereform bygger på neutralitet och enkelhet samt på rättvisa och förmåga att finansiera välfärden.

Det här lyckades vi med i början av 90-talet, och vi hade även gjort det tio år tidigare i form av en annan form av skattereform. Jag är övertygad om att den förutsättningen finns. Jag säger inte att det kommer att bli enkelt; vi kommer att gå in med olika perspektiv, vi kommer att ha olika krav och vi kommer att företräda olika intressen. Men det har gått förut, och politiken bör - måste - ha förmågan att göra det igen. Då handlar det naturligtvis om att ge och om att ta. Nej, enkelt kommer det inte att bli, men ja, nödvändigt är det.

Jag hör att finansministern har haft olika tankar, men hon svarar egentligen inte på frågan varför man har landat där man har landat just nu. Jag ser dock ändå fram emot att finansministern kan återkomma till de uppfattningar hon hade för något år sedan. Jag ser också fram emot att finansministern tar initiativ till att åtminstone inleda överläggningar och sonderingar gällande möjligheten att återigen genomföra en bred politisk skattereform.

Avslutningsvis vill jag så här i juletid rikta mig halvt personligen till finansministern. Finansministern är en sympatisk och omtänksam människa, och även om vi företräder olika perspektiv och ibland utbyter hårda ord i riksdagens kammare vill jag nu skicka med finansministern ett litet julevangelium inför den fridfulla tid som stundar.

"I ett land där julen kommer med kravbrev och glädjen stämplas endast mot faktura är det lätt att förväxla rikedom med välstånd. Ty fattigdom är inte en siffra som kan rationaliseras bort med skattesänkningar eller marknadslösningar - det är kalla nätter, tomma kylskåp och barn som inte önskar mer än värme. Trygghet får inte bli ett privilegium för de kreditvärdiga. Så ta nu med dig: Om ert hjärta är ett kontor, låt det stänga för revision och självrannsakan! Om era kalkyler är kalla, värm dem med människors röster - inte bara med siffror!"

God jul och gott nytt år!

Herr talman! Jag ska snart önska även Niklas Karlsson en god jul - helt personligen!

Först ska jag bara säga att jag ju är väldigt öppen. För några år sedan skrev vi artikeln om att vi ser behov av sänkta skatter på arbete, företagande och entreprenörskap, och nu gör vi steg för steg det vi sa. Jag hade gärna önskat mig en utsträckt hand från Niklas Karlsson och hans vänner som styrde då om de hade velat göra en stor skattereform. Men nu är vi där vi är, och vi jobbar på dag för dag för att göra Sverige rikare.

Då lämnar vi den biten, och jag säger i stället att jag verkligen önskar Niklas Karlsson en god jul. Jag vet att han och alla här inne kämpar för samma sak, nämligen att göra Sverige bättre. Vi vill göra det för människor, och vi gör det tillsammans med andra. Vi har lite olika ingångsvärden ibland, men i grund och botten är vi ändå samstämmiga kring många viktiga frågor. När jag är ute och reser i världen är jag stolt över det, och det säger jag från djupet av mitt hjärta. Det handlar om Ukraina, om försvaret och om att vi ska ha ett starkt välfärdssystem. Sedan kan vi tycka olika på marginalerna, men i grund och botten är vi samstämmiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för det här arbetsåret och önskar Niklas Karlsson en riktigt god och fridfull jul. Vi får se om det blir någon snö i vare sig Örebro eller Skåne - det visar sig!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.