Ett modernt presstödssystem

Herr talman! Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag avser att skyndsamt tillsätta en ny utredning med nya direktiv för att utreda hur vi ska kunna stödja originaljournalistik. Hon har även frågat om jag avser att se till att arbetsvillkoren inom branschen förbättras genom att omgående ta bort allmän visstid och se till att de så kallade kombinatörerna får bättre socialförsäkringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med om att den situation vi ser i dag på många sätt är bekymmersam, inte minst eftersom den lokala nyhetsbevakningen är viktig för demokratin. Jag anser att stödsystem bör beakta de demokratiska utmaningar som följer av medieutvecklingen och den förändrade medieanvändningen. Det är en av de stora och viktiga frågor som jag har att ta itu med. Samtidigt är underlaget från Presstödskommittén under beredning inom Regeringskansliet, och regeringen har att ta ställning till det.

Nuvarande presstödssystem gäller fram till den 31 december 2016. För ett fortsatt stöd därefter krävs bland annat godkännande från Europeiska kommissionen. För att säkra ett fortsatt stöd till dagspressen måste ett sådant finnas på plats senast den 1 januari 2017. Detta arbete måste ske skyndsamt.

Jag anser att det finns behov av att titta på förändringarna, utmaningarna och statens roll i det nya mediesamhället - både på kortare och på längre sikt. Regeringen avser att återkomma med förslag på det mediepolitiska området.

Frågorna om arbetsvillkor och socialförsäkringsvillkor faller i första hand inom arbetsmarknadsministerns respektive socialförsäkringsministerns ansvarsområden.

Frågan om missbruk av visstidsanställningar är viktig för regeringen. Som statsministern anförde i regeringsförklaringen anser regeringen att missbruket av visstidsanställningar måste stoppas. Arbetsmarknadens parter har också en möjlighet att anpassa villkoren till de förutsättningar som råder inom respektive bransch genom kollektivavtal.

När det gäller personer som har inkomst som både arbetstagare och egenföretagare, så kallade kombinatörer, omfattas deras villkor i socialförsäkringen av den parlamentariska socialförsäkringsutredningens uppdrag. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 januari 2015.

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret!

Jag vill också passa på att gratulera ministern till ett av regeringens absolut viktigaste uppdrag - om man frågar mig; jag tycker verkligen att det är det. Som sagt, tack för svaret!

Jag tänker att "skyndsamt" egentligen skulle ha varit förra veckan eller ännu tidigare. Jag tror att Alice Bah Kuhnke också tycker att det här är en jätteviktig fråga.

Tusen journalisttjänster har försvunnit i Sverige de senaste två åren. Bara i dag har Expressen sagt upp 13 fotografer. Nyhetsbolaget, som gör TV4:s nyheter, har bestämt sig för att göra sig av med 20 tjänster. Det känns som att hela Mediesverige håller på att förändras under tiden som vi pratar.

Varken Expressen eller TV4 får förstås något presstöd, och man kan inte reglera allting med politiska beslut. Men det finns en hel del som man faktiskt kan göra.

Jag förstod att ministern och regeringen sätter sig in i Presstödskommitténs betänkande, som kom i augusti förra året. Det är 490 sidor med en utomordentlig beskrivning av presstödets historik och hur det ser ut i dag. Däremot tycker jag, som var med i den kommittén och avgav ett särskilt yttrande, att det blev något bättre än i dag på marginalen. Men fortfarande är det ett system som i stort sett blir ett branschstöd mer än ett system som värnar originaljournalistik, som jag gärna kallar det. Kvalitetsjournalistik, som många pratar om, är ett så väldigt svårt begrepp. Då får man diskutera vad kvalitet är, och det är ett jättestort bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför jag tar upp frågor som jag vet egentligen ligger på till exempel socialförsäkringsministerns eller arbetsmarknadsministerns bord är att det är illa för alla som har allmän visstidsanställning eller en massa konstiga timanställningar eller som måste gå in via ett bemanningsföretag. Det är lika illa var man än jobbar.

Jag försökte i min interpellation beskriva att det har särskilt dålig påverkan när det gäller demokrati när journalister - den tredje statsmakten, som ska granska det som vi och regeringen håller på med - blir rädda medarbetare som inte har en trygg anställning utan bara vill uppfylla redaktörens dröm. Det är ett hot mot vår demokrati. Jag är väldigt glad över att ministern har ansvar även för demokratifrågorna.

Regeringen är ju kollektivt ansvarig, och därför vill jag understryka att det är otroligt viktigt att regeringen ser dessa frågor som en helhet och att kulturministern också ser till att ge skjuts åt dem - det är viktigt för medierna och mediepolitiken.

Jag skulle nog vilja veta lite mer vad som är "skyndsamt", för det är verkligen bråttom. Det nuvarande presstödssystemet har två år på sig om det inte ska gå i graven och om många av de medier som vi vill ha kvar inte ska gå i graven. Jag vill alltså veta lite mer om tidpunkten.

Fru talman! Grunderna för det svenska presstödssystemet utformades på 1970-talet. Sedan dess har medielandskapet förändrats enormt, men det har inte presstödet.

Presstödskommittén tillsattes i december 2011 och lämnade sitt slutbetänkande, Översyn av det statliga stödet till dagspressen, till den dåvarande regeringen i september 2013. Kommittén var parlamentarisk, som vi hörde, och alla partier stod bakom utredningens slutsatser och de förslag som lämnades.

Kommittén föreslår inte några stora förändringar av det nuvarande systemet. Snarare föreslås vissa justeringar, till exempel höjning av stödnivåer och att vissa frågor ska utredas vidare, till exempel omställningsstöd till elektronisk publicering.

Presstödskommitténs ordförande och de externa experterna skrev sig däremot som skiljaktiga, eftersom de menade att den verklighetsbeskrivning som görs med en förändrad mediesituation visar på behov av större förändringar i systemet.

Just nu är, som jag tidigare sade, Presstödskommitténs slutbetänkande under beredning i Regeringskansliet, vilket betyder att vi dels analyserar de förslag som lämnats och de remissvar som kommit in, dels reder ut vilka behov som finns av ytterligare utredning.

En tydlig tidspress - vi pratar om tiden; det är bråttom - är att EU-kommissionen bara accepterar det nuvarande svenska presstödssystemet fram till den 31 december 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag känner väl till och är också oroad för att många svenska medieföretag planerar eller har genomfört neddragningar när det gäller den lokala journalistiken. Detta följer en allmän trend, framför allt i dagstidningsbranschen, som kämpar med sjunkande intäkter från prenumeranter och annonsörer.

Några av de senaste exemplen är att nyhetsbyrån TT i januari 2013 meddelade att de lokala kontoren i Luleå, Umeå och Sundsvall skulle avvecklas. I mars 2013 fick personalen på Länstidningen Östersund liksom lokalkonkurrenten Östersunds-Posten besked om besparingar som ska göras. I februari 2014 meddelade Mittmedia att alla koncernens tidningar från och med 2015 ska tryckas dagtid i stället för på natten. I april 2014 meddelades att Sydsvenskan köper Helsingborgs Dagblad, och bakgrunden till affären är kraftigt vikande annonsbeställning, vilket skapar ett växande underskott.

Det är en ytterst bekymmersam utveckling, inte minst, som interpellanten själv säger, eftersom den lokala journalistiken är viktig för demokratin. Lokalbevakning ingår i public service-uppdragen till SR och SVT, men public service kan inte kompensera för minskande mediemångfald. Det behövs aktörer i hela landet som kan bidra med perspektiv.

Regeringen avser att återkomma med förslag för att säkra att Sverige har ett väl fungerande presstöd.

Fru talman! För ganska länge sedan fanns det en kulturminister som hette Bengt Göransson, och när TV4 lade ned sina lokala sändningar skrev han någonting som jag lyfte på ögonbrynen för. Han skrev ungefär så här: Men det var väl inget konstigt - det var väl inget annat att förvänta sig. Det är väl helt i sin ordning om man inte får ut tillräckligt mycket av det.

Hur kunde han skriva så? Jo, om man läste hela hans artikel framgick det att det är så med marknadskrafterna: Vi kan inte förvänta oss att marknadskrafterna ska göra någonting annat än det som de är till för. Om jag tjänar lite pengar på att ha lokalredaktioner här och där har jag det om jag kan ta betalt för det. Och det är inget fult - det är inte det jag vill säga. Däremot finns det då andra som måste ta ett ansvar för det som marknadskrafterna inte klarar av att ta ansvar för.

Kulturministern nämnde själv public service. Det är en annan sak som ligger på bordet, och det finns jättemånga som är klåfingriga och vill förändra systemet så att avgiften ska tas ut i någon annan riktning.

När vi då ser att marknaden inte klarar av det här blir den politiska makten viktig för att se till att fler röster ska höras. Vi politiker ska inte styra, utan vi ska hålla oss så långt borta som möjligt från styrning av medierna och framför allt från plånboken. Det måste göras på något annat sätt.

Kulturministern gjorde en väldigt bra uppräkning av allt elände.

När det gäller det 490 sidor långa betänkande som levererades i augusti förra året är det på det viset att ett politiskt uppdrag, en utredning eller en kommitté, inte blir så himla mycket bättre än de direktiv som finns. Jag var en av dem som tyckte att man nog kunde tolka direktiven lite bättre. Man kunde liksom tänja på direktivens ramar och försöka utforma ett modernt presstödssystem inom ramen för dem. Vi var någonting på spåren, tyckte jag och flera med mig. Kulturministern sade ju själv att de fyra experterna reserverade sig mot det som kom fram och som bara var mer av samma sak som i dag men aningen bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker såklart inte heller att det ska bli fort och fel, utan jag vill gärna att det ska bli en bra utredning. Som jag har förstått det kommer det att tillsättas en ny utredning. Jag är inte säker på att jag uppfattade om den ska vara parlamentarisk, vilket jag tycker vore bra, men direktiven till den utredningen är hur viktiga som helst. Vi kan inte vänta tills det gamla presstödssystemet dör ut, utan ett nytt måste vara på plats innan dess. Det skulle som sagt ha varit på plats för flera år sedan, för utvecklingen går ifrån oss.

Jag skulle vilja höra kulturministern säga någonting om vad man vill. Vad vill hon? Vad är det som är viktigt att bevara? Är det att göra mer av samma sak så att EU ska acceptera det, eller finns det några andra inriktningar på stödet? Jag skulle i så fall gärna ta del av de tankarna.

Fru talman! Jag börjar med att svara på inlägget om kommersialiseringen - den berördes kort. Det finns ju både för- och nackdelar med den. Det ena utesluter inte det andra. Vi lever i dag och kommer fortsatt att leva i ett kulturpolitiskt landskap där viss kultur kommer att röna stor kommersiell framgång, och det välkomnar regeringen. Samtidigt har vi lyckligtvis smalare kultur, och hur långt bort den än må vara från utsålda arenor är den viktig. Det är viktigt att den får växa fritt och oberoende av marknadens lönsamhetskrav. Det är det viktigaste för regeringen.

Underlaget som lämnades av Presstödskommittén och de remissynpunkter som har inkommit är under beredning i Regeringskansliet, och vi har att ta ställning till det. Om det blir en utredning kommer jag att återkomma om hur den i så fall är utformad.

Förändringarna på mediemarknaden visar på behovet av ett modernt stödsystem. Samtidigt rådde det i Presstödskommittén en enighet över partigränserna om att utgå från dagens system. Det kan säkert delvis bero på direktiven, men i det underlag vi har finns det en enighet om detta. I tät dialog som är en del av beredningen kommer vi inom kort - tiden står inte till vårt fria förfogande - att återkomma.

Public service är förstås en del av den stora mediepolitik som jag också kommer att ha glädjen att lägga fram. Jag kommer - också inom kort - att presentera en handlingsplan för mandatperioden i stort men också för den närmaste tiden. Där kommer detta att aviseras ytterligare.

Fru talman! Det ska bli spännande att få ta del av en handlingsplan. Om den kommer ganska snart kanske den blir en bra julklapp till oss som är intresserade av kultur i väldigt vid bemärkelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot blir jag orolig när jag hör ord som om det blir en utredning eller hur det nu blir. Jag trodde att vi i alla fall var överens om att någonting måste göras när det gäller presstödet, att det måste bli modernt och inte som i dag en kvarleva från tiden då det inte var ett presstöd utan ett stöd till politiska partier för att de skulle kunna göra sina röster hörda. Det var bra då, men nu talar vi 60- och 70-tal - det är faktiskt rätt länge sedan.

Även om utredningen inte känns så gammal - augusti förra året är ju inte vansinnigt länge sedan - är den gammal. Den var gammal när den lämnade pressarna, när den trycktes. Den var passé, och jag tror att vi är överens om att det är vansinnigt bråttom.

Jag står inte här och värnar några gamla kolleger som blir utan jobb, även om det naturligtvis är jättetrist, utan för att branschen har en sådan stor betydelse för hur vi ser på demokratin. Det var så jag en gång blev journalist, ungefär av samma skäl som man vill bli politiker: Man blir besjälad av idén att jobba för demokratin i demokratins tjänst. Vi måste se till att vi har många som kan göra det och att det också finns de som är oberoende, de som inte klarar marknadskrafternas mekanismer. Vi måste hitta stöd på annat sätt.

Fru talman! Yttrandefrihet och tryckfrihet är grundbultar i en demokrati där dagspress och medier i stort spelar en väsentlig roll.

En central uppgift för mediepolitiken är att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska få del av nyheter och samhällsinformation. Viktiga verktyg för att bevara mediemångfalden är bland annat en oberoende public service och ett presstöd till tidningar i hela landet.

Jag anser att det finns ett stort behov av att titta mer samlat på mediepolitiken på både kortare och längre sikt i det arbete som görs och där också ta höjd för teknisk utveckling och se till konsumenternas behov. Exakt på vilket sätt det kommer att ske och vilka frågor som kommer att omfattas kommer jag att återkomma till.

Det jag kan säga nu är att regeringen avser att återkomma med förslag på det mediepolitiska området och om presstödet. Det finns ju flera förslag. Bland annat har Svenska journalistförbundet ett intressant förslag. Jag ser fram emot att träffa representanter från journalistförbundet för att höra mer om detta. I Danmark har man infört ett systemstöd i den riktningen, vilket också kan vara intressant att följa.

Jag kan dock konstatera att det i dagsläget inte finns något beredningsunderlag att ta över för att utreda frågan. Just därför behövs den beredning som i dag görs.

Svenska medieföretag är inte heller ensamma om den kris vi just nu befinner oss i. Situationen ser ungefär likadan ut i våra nordiska grannländer och i hela Europa. Det gör inte saken mindre allvarlig - tvärtom.

Jag kommer att återkomma, och regeringen kommer att återkomma. Jag ser fram emot fortsatt diskussion och medhåll i de här frågorna.

Överläggningen var härmed avslutad.