Ett förändrat reseavdrag

Fru talman! Eric Westroth har frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde har för avsikt att på något annat sätt kompensera för den ökade kostnaden för resor till och från arbetet som det nya systemet skulle innebära för dem som inte har kollektivtrafik som ett alternativ.

Många i Sverige, inte minst de som bor i gles- och landsbygden, är beroende av bilen som färdmedel. Regeringens uppfattning är att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet, även där kollektivtrafik saknas eller är bristfällig.

Finansdepartementet har remitterat en promemoria där det föreslås att det nuvarande reseavdraget ska ersättas av en regionalt differentierad skattereduktion som är avståndsbaserad och färdmedelsneutral. I promemorian görs bedömningen att förslaget leder till att fler pendlare kan ta del av en skattelättnad jämfört med i dag. Vidare bedöms reglerna bli enklare att tillämpa och därmed minska det stora skattefel som är kopplat till dagens reseavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslaget innebär en omfördelning av resurser från personer som bor i storstadsområden till personer som bor i övriga delar av landet. Skattelättnaden går därigenom i första hand till de delar av landet där den behövs som mest.

Det förslag som har remitterats är en modell över hur ett nytt system för skattelättnader för arbetsresor kan se ut, och den föreslagna skattereduktionen ligger på en nivå som innebär att förslaget blir offentligfinansiellt neutralt om det nuvarande reseavdraget avskaffas samtidigt. Möjligheten att justera nivåerna i modellen är en fråga som får bedömas i arbetet med framtida budgetpropositioner.

Promemorians förslag och remissinstansernas svar bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har således ännu inte tagit ställning till hur den slutliga utformningen av skattelättnaden ska se ut.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag gläds över att finansministern och regeringen åtminstone säger att de har uppfattningen att det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafik saknas eller är bristfällig. Det är annars sällan något vi märker på beslut och förslag som presenterats av regeringen och som lett till skenande priser på elektricitet, bensin och diesel och höjda fordonsskatter. Finansministern ska dock ha kredd för att det åtminstone sägs i hans svar, och det finns säkert anledning att i framtiden påminna honom om detta.

Jag har respekt för att det här handlar om en promemoria och inte skarpa förslag, men det är med Reseavdragskommitténs förslag som grund som regeringen har utformat de aktuella förslagen i promemorian. Så i denna debatt får vi väl förhålla oss till promemorians förslag, vilket ändå borde utgöra en viljeinriktning för regeringen.

Fru talman! År 2019 kan benämnas vara det senaste normalåret innan pandemin slog till. Då använde sig cirka 900 000 svenskar av reseavdraget för att få tillbaka en del av kostnaden att köra bil till och från jobbet. Men vi ska vara på det klara med att reseavdraget redan i dag inte täcker hela kostnaden för bilresor till och från jobb utan snarare är ett sätt att mildra effekten av att man inte bor och arbetar på samma ort eller har möjlighet att ta kollektivtrafik till jobbet.

Fru talman! I den föreliggande promemorian föreslås en förändring av reseavdraget främst genom att man gör det färdmedelsneutralt och som ett skatteavdrag. Det spelar alltså ingen roll vilket färdmedel man använder för att få nyttja det nya reseavdraget. Det innebär att de som har möjlighet att åka kollektivt till jobbet kommer att få samma möjlighet till skattereduktion med samma belopp och reduktioner som dem som är tvingade att köra bil.

När förslaget presenterades var den dåvarande finansmarknadsministern Åsa Lindhagen med. Hon påpekade apropå systemet att "det är orättvist att exempelvis en undersköterska som bor i Nynäshamn och jobbar på Södersjukhuset inte fått del av det".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I veckan var jag inne lite snabbt och tittade på SL:s tidtabell. En vanlig vardag har en pendlare från Nynäshamn till Södersjukhuset inte mindre än 44 avgångar att välja på om man ska åka med kollektivtrafik till jobbet. Det som diskvalificerar för reseavdrag är att tidsvinsten förmodligen inte blir de två timmar som krävs för att man ska få ta bilen till jobbet i stället för kollektivtrafik. Däremot sparar man förmodligen mer tid på att ta kollektivtrafiken i stället för att sitta i bilkö på väg till jobbet. Det föreslagna systemet skulle ge arbetspendlare mellan Nynäshamn och Stockholm en skattereduktion på cirka 8 500 kronor, vilket till stora delar skulle finansiera hela årskortet hos SL.

Om alla i Sverige hade haft en kollektivtrafik med 44 avgångar per dag till arbetsorten tror jag att vi helt hade kunnat avskaffa alla former av reseavdrag. Därför, fru talman, vill jag ställa en fråga till statsrådet. Det borde vara en förmån att ha en välutvecklad kollektivtrafik runt hörnet som dessutom till stora delar redan är skattefinansierad. Av vilken orsak föreslår därför regeringen att man ytterligare ska skattefinansiera kollektivtrafiken på bekostnad av redan överbeskattade bilåkare som inte har kollektivtrafik som alternativ?

Fru talman! Till att börja med vill jag klargöra att man inte ska se den här modellen som ett färdigt förslag. Det är en modell för att komma ifrån den tidigare modellen som har många brister och problem. Dagens reseavdragssystem är framför allt krångligt. Det är ett av de avdrag som ger upphov till de största skattefelen i statsbudgeten. Det har diskuterats under lång tid att systemet inte får riktigt den effekt som man har efterfrågat med det.

Det är viktigt att skatteregler är enkla att både förstå och tillämpa så att det inte blir fel. Det är en utgångspunkt som en finansminister tycker är viktig. Dessutom har andra länder runt omkring oss förändrat sina skattesystem långt före oss. Exempelvis har både Norge och Danmark infört avståndsbaserade system för arbetsresor. Tyskland har gjort samma sak. Det är alltså flera länder i vår närhet som har förändrat sina system i en sådan riktning.

Som har påpekats gynnar heller inte dagens system riktigt dem som samåker gentemot dem som åker ensamma. Det finns en massa smådelar som har diskuterats under lång tid. Framför allt kan dagens system ha överkompenserat en del av dem med höga inkomster som bor ganska storstadsnära, och det var kanske inte poängen med dagens reseavdragssystem.

Jag menar därför att det finns ett behov att titta på en ny modell. Först kom ett förslag. Vi valde i promemorian att ändra detta lite för att få in en större och tydligare differentiering än vad som från början fanns i förslaget. Men jag betonar att förslaget till system nu varit ute på remiss, och vi har fått in väldigt många synpunkter. Vi har fått in synpunkter inte bara från dem som är remissinstanser, utan det har även kommit väldigt många spontansynpunkter. Det ser jag som att det finns ett intresse och en genuin vilja att hitta ett system som fungerar bra.

Den promemoria som har varit ute på remiss är helt kostnadsneutral. Det är inte säkert att riksdagens partier tycker att det ska vara så över tid. Det tycker jag är en diskussion man kan ha när man ser förslaget, då man kan se på om det finns förändringar som behöver göras. Är man också då beredd att finansiera dessa förändringar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här var min bild av detta. De remissynpunkter på systemet som nu kommit in blir väldigt viktiga. Nu har stora delar av landet en fungerande kollektivtrafik, och där behöver man ett annat regelverk än man behöver i de delar där det inte finns en fungerande kollektivtrafik. Där bör stödet vara mer generöst. Det tycker jag är en grundförutsättning.

Systemet ska dessutom långsiktigt vara mer transparent och det får inte bli fel, vilket är viktigt för alla skattesystem. Vi måste också få en fördelningsaspekt på skattelättnaden på det här sättet, vilket jag tycker är intressant. Man ska inte få ett högre reseavdrag bara för att man har högre inkomst. Det är inte säkert att det vore det mest rättvisa om man ska bygga ett modernt system för framtiden.

Jag återkommer gärna och har djupare diskussioner om detta när vi har läst alla remissynpunkter och kommit fram till hur man skulle kunna jobba för att få ett bättre system på plats än det vi har i dag.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Som jag sa inledningsvis är det här inget färdigt förslag. Jag förstår att dagens system har brister och problem och att det kan upplevas som krångligt. Skatteverket bedömer själv att skattefelet uppgår till uppemot en tredjedel. Det finns alltså saker att göra.

Ett annat argument för att göra förändringen är att det används mest i storstäder och att höginkomsttagarna gynnas mest. Vi ser dock att det faktiskt är i Halland, länet som jag representerar här, som högst andel av befolkningen använder sig av reseavdraget.

Det är förvisso sant att många individer i storstadsregionerna och främst i Stockholm använder reseavdraget samt att avdragsbeloppet blir högt. Men det beror på att många bor i Stockholm och att man tjänar förhållandevis mer här. Men om man tittar på andelen av befolkningen som använder reseavdraget är den lägst i Stockholm.

Det finns naturligtvis anledning att ifrågasätta om alla villkor är uppfyllda för att få använda det nuvarande reseavdraget om man bor i storstadsregioner. Kravet att man ska spara två timmar per dag för att använda bilen i stället för kollektivtrafik måste ju vara uppfyllt.

Skatteverket bedömer att ungefär en tredjedel av skattebortfallet från reseavdraget är felaktigt. Man kan undra om Skatteverket har fått rätt förutsättningar för att göra en bra granskning av deklarationerna för att i högre grad säkerställa att avdraget blir rätt.

År 2019 granskade Skatteverket mindre än 1 procent av de deklarationer som hade reseavdrag. Av de granskade deklarationerna var det nära 70 procent som ändrades.

Här borde det vara förhållandevis enkelt för Skatteverket att använda automatiserade system för att bättre kontrollera att alla förutsättningar är uppfyllda för att få använda reseavdraget.

Till och med Riksdagsförvaltningen har nu infört ett reseräkningssystem för oss riksdagsledamöter där vi bara anger startadress och måladress, och så räknar systemet självt ut sträckan som vi har rest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som regeringen nämner i pm:et är reseavdraget den del av deklarationen som det vanligen blir fel på. Då kan man undra vilka insatser och resurser som regeringen givit Skatteverket för att kontrollera och kunna stävja fusk, i stället för att bestraffa alla som gör rätt för sig och som inte har kollektivtrafik som alternativ för sina jobbresor.

Påståendet att det är främst höginkomsttagare som tjänar på det nuvarande reseavdraget är en sanning med modifikation. Visst är det så att en person som betalar en högre skatt också får en större skatterabatt på sitt avdrag. Men det är ju skattesystemets uppbyggnad med progressiva skatter som ger den effekten. Det är samma sak med en skattepliktig förmån som man får från sin arbetsgivare. Där betalar man olika skatt på förmånen beroende på vilken inkomst man har.

Jag vill ändå fråga finansministern om regeringen gjort några ansträngningar för att ge Skatteverket större möjlighet att minska det så kallade skattefelet gällande reseavdraget, alltså deklarationer med medvetet eller omedvetet felaktiga avdrag för resor till och från arbetet.

Fru talman! Jag ska ärligt säga att under min tid som finansminister har jag inte tagit några sådana initiativ. Vi har just satt igång arbetet med att titta på ett mer enkelt och transparent system som är enkelt att tillämpa.

När man bygger skattesystem och tänker på kontrollen är det viktigt att det system som ligger i grunden är kontrollerbart hyggligt rätt. Om jag förstod jämförelsen med riksdagens system var det ni fick reda på avståndet för resan. Det hade varit mycket mer komplext om systemet hade räknat ut ifall ni hade kunnat göra en tidsvinst på att ta en buss, en tunnelbana eller på något annat sätt ta er fram och tillbaka.

Dagens system bygger på tidsvinsten. Skatteverket ska inte bara ha koll på var du bor och var du arbetar. Det ska också kunna tidtabellen i bussarna för att reda ut om du har en tidsvinst eller inte i dagens system. Det är ganska komplext. Det är därför jag tror att det ändå finns en poäng i att diskutera om man inte ska ha ett avståndsbaserat system. Det blir mycket lättare att kontrollera.

Jag tror att det också på landsbygden i Sverige finns en känsla av att ett avståndsbaserat system skulle bli mer rättvist. I storstadsområdena blir avstånden kortare i någon mening. Det blir då en omfördelande effekt att det mer blir de långa avstånden som mer kompenseras.

Jag uppfattar att det är en diskussion som förs också på landsbygden att det är rimligt att mer jobba med ett avståndsbaserat system. Sedan finns det synpunkter på avstånden. Är de gränsnivåer som har presenterats i promemorian rätt eller inte? Men jag tror att det kan vara ett sätt att komma vidare också i skattefelsdiskussionen att gå över till ett avståndsbaserat system för att möjliggöra kontroller.

Det är ett annorlunda sätt att göra en skattenedsättning på som promemorian föreslår. Är inte det ett ganska smart sätt att få en skattereduktion som blir mer lika mellan människor? Det innebär att man inte överkompenserar dem med de högsta inkomsterna. Jag tycker att det är ett aptitligt system att införa rent principiellt. Man får en skattereduktion, men man får inte marginaleffektsdiskussionen som vi har med dagens system.

Det kan ändå vara intressant med promemorian och något som skulle möjliggöra en väg framåt. Jag vill fråga Eric Westroth: Är ni principiellt motståndare till ett nytt system, eller är det effekten av promemorians resultat som är problemet? Eller skulle Sverigedemokraterna helst vilja ligga kvar i det gamla reseavdragssystemet? Jag har inte följt den här frågan så länge. Jag borde naturligtvis veta det. Men jag är ganska ny på uppdraget, och jag vet faktiskt inte hur Sverigedemokraterna ställer sig i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack återigen, finansministern, för svaret!

Vi har i vår egen budget drivit att vi ska behålla det nuvarande reseavdragssystemet. Vi har också föreslagit att höja nivån från de 18,50 man tidigare har haft per mil med 5 kronor till 23,50 för att kompensera för de ökade kostnader som bilåkandet har haft de senaste åren.

Om vi tittar på det nya systemet för reseavdrag kan man lite grann vända sig emot att man kan få en situation där du har möjlighet att åka kollektivtrafik till jobbet och kanske har upp till maxgränsen 80 kilometer till jobbet. Effekten kan bli att du får mer i skatteavdrag än vad biljetterna kostar. Du får alltså netto betalt för att kunna ta dig till jobbet. Det vänder vi oss lite emot.

Man borde försöka att rätta till felaktigheterna i det nya systemet. Samtidigt ska man komma ihåg att bilen är det i särklass vanligaste färdmedlet för att ta sig till och från jobbet. Sverige är ett stort och glesbefolkat land. Finansministern nämnde ett antal länder. Sverige är det tredje största landet i Europa, och det är det näst mest glesbefolkade landet. Alla svenskar kommer aldrig att kunna åka kollektivtrafik till jobbet. Bilen är viktig. Försämrar vi reseavdraget så försämrar vi också möjligheterna för företagen att rekrytera den kompetens som råkar bo en bit bort.

Som finansministern säger har det kommit en del remissvar till pm:et. Jag printade ut alla, och det blev en rejäl lunta. Det var många som avstyrkte förslaget och till skillnad från regeringen ansåg att det var alltför ensidigt och tycks gynna storstäder med deras kollektivtrafik.

Jag vill egentligen bara uppmana finansministern att lägga förslaget i papperskorgen och i stället komma till rätta med problemen som finns. Slutligen vill jag tacka finansministern för debatten.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Eric Westroth för debatten.

Det är en viktig fråga. Den har diskuterats under lång tid. Vi har i dag ett system som har ett antal brister och som kanske inte får det utfall som vi önskar. Det ska vara ett system som gör det möjligt för människor som lever och verkar i till exempel landsbygd och glesbygd och behöver sin bil för att kunna ta sig till och från jobbet att kunna göra det.

Det ska fungera på ett bra sätt i hela landet. Det gäller dessutom att vi får ett system som går att kontrollera och som gör att vi inte har skattefel på en tredjedel. Jag tror inte att vi känner till något annat skattesystem i Sverige som har den typen av felaktigheter. Det undergräver respekten för skattesystemet om man inte har system som fungerar.

Den här debatten håller på att föda en ny diskussion. Vad är rimligt? Är det rimligt att hela landet behandlas på exakt samma sätt? Eller kan man tänka sig att storstadsområden som har kollektivtrafik behandlas annorlunda än resten av landet? Jag tycker det, eftersom det finns en annan möjlighet till kollektivtrafik där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är rimligt att ställa sig frågan om det går att hitta ett system med avståndsbaserad ersättning som gör det mycket enklare. Jag tror också att det skulle vara väldigt tydligt mot landsbygden.

Jag förstår att människor kommer att ha synpunkter. Eftersom detta är en modell och den är helt kostnadsneutral finns det säkert en och annan som kommer att ha synpunkter på nivåerna och avstånden. Det är fullt rimligt att människor har det i en remissomgång som denna.

Men som ansvarig minister för systemet tror jag att det är tid för oss att reformera systemet. Det har ett antal brister som vi måste komma till rätta med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.