Ett enhetligt biljett- och betalsystem i kollektivtrafiken

Fru talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra det möjligt för resenärer att använda samma biljett- och betallösning inom kollektivtrafiken oavsett vilket kollektivtrafikbolag som utför resan.

I tidigare interpellationsdebatter i samma fråga med Erik Ottoson, dels i januari 2016, dels i juni i år, då interpellanten tyvärr inte kunde närvara, har min företrädare statsrådet Anna Johansson återrapporterat om det pågående arbetet inom regeringen. Hon nämnde den interna utredning som presenterades under 2015 och konstaterade då att det sker en utveckling med branschgemensamma initiativ och att det finns den etablerade oberoende försäljningskanalen för kollektivtrafikresor resrobot.se.

Genom den portalen kan resenärer planera resor och köpa biljetter för kollektivtrafik i hela Sverige. Hon konstaterade också att det tar tid att ändra invanda mönster och att ett flertal resenärer fortfarande vänder sig till de sedan tidigare välkända försäljningskanalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har dock tagit ett flertal initiativ på området, varav flera inom regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter. Flera av initiativen syftar till att utveckla och modernisera kollektivtrafiken till det nya konceptet mobilitet som en tjänst, även kallat kombinerad mobilitet.

En nationell färdplan för kombinerad mobilitet har tagits fram. Den syftar till att stödja framväxten av kombinerad mobilitet. Kopplat till färdplanen finns också ett projekt, finansierat av bland andra Vinnova, för att koordinera, stimulera och övervaka förverkligandet av färdplanens första period fram till 2020.

Ytterligare ett initiativ som initierats inom samverkansprogrammet handlar om mobilitet som en tjänst utanför storstadsområden och ansluter till det regeringsuppdrag om kollektivtrafik på landsbygd som Statens väg och transportforskningsinstitut ska återrapportera senare i höst.

I Trafikverkets förslag till den nationella plan för transportsystemet som lämnades till regeringen den 31 augusti i år finns två särskilda åtgärder som kommer att underlätta för resenärer att använda samma biljett och betallösning inom kollektivtrafiken. Den ena heter Kraftsamling för öppen kollektivtrafikdata - en grund för mobilitet som tjänst eller kombinerad mobilitet. Den andra heter Informations- och kunskapshöjande åtgärder för mobilitet som tjänst/kombinerad mobilitet - enkla rubriker på svåra saker!

EU-kommissionen beslutade den 31 maj i år om förordningen om tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster. Detta innebär att all information kopplad till resor ska vara lättillgänglig för alla, både för resenärer och för tredjepartsutvecklare, inom några år. Sverige ligger i framkant och har redan mycket av informationen tillgänglig som öppna data.

Dessutom sker en snabb teknikutveckling med mobiltelefonappar, både för information och för köp, och även nya betallösningar som de svenska innovationerna Swish och Izettle förenklar köp och betalning av bland annat biljetter.

Sammantaget drar de flesta aktörer åt samma håll i denna fråga, såväl politiska företrädare som branschen och marknaden, men de gör det med olika utgångspunkter, olika syften och i olika takt. Jag tycker därför att framtiden ser ljus ut och kommer att följa utvecklingen. I första hand hoppas jag att branschen med hjälp av de incitament som regeringen ger möjliggör för resenären att på ett enkelt och smidigt sätt använda den biljett- och betallösning som kunden själv väljer.

Jag utesluter dock inte att vidta ytterligare åtgärder på sikt om frågan om boknings- och betalsystem kvarstår som ett hinder för resenärers val av kollektivtrafikutövare.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Låt mig börja med att betona hur uppfriskande det är med ett statsråd med ansvar för infrastrukturfrågorna som ger ett ödmjukt och fullödigt svar när det gäller kollektivtrafikfrågor. Det är en innovation i sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns mycket som sker inom detta område. Därvidlag är jag och statsrådet helt överens. Resrobot är ett projekt som branschen har tagit fram och som härrör ur ett branschgemensamt finansierat bolag som kom till under förra mandatperioden. Det i sig härrör från ett besked som kom från den regeringen att antingen löser branschen dessa frågor själv eller så blir det tvunget att gå till lagstiftning.

Det var ett viktigt besked då, och det är ett viktigt besked nu. Jag har ställt frågan till statsrådets företrädare Anna Johansson om beskedet kvarstår, och jag har då fått svar att det gör det. Jag vill fråga statsrådet på vilket sätt och vad det leder till. Står beskedet fast, och vad leder det till i så fall?

Det stämmer, som statsrådet säger, att det finns mycket information om resor, betaltjänster och så vidare tillgängligt som öppen data i Sverige. Här ligger vi i framkant. Men det är inte hela analysen av detta, utan det handlar också om hur information de facto tillgängliggörs för resenärer.

På den svenska kollektivtrafikmarknaden finns ett antal olika etablerade spelare som har varit monopolister. Det gäller de lokala kollektivtrafikbolagen som har drivits regionalt, och det gäller till exempel SJ nationellt. De har, precis som statsrådet säger, fördelen av invanda mönster som tar tid att förändra. Trots att det har gått in skattepengar i att bygga upp deras reseplanerare och digitala strukturer använder man dem som en konkurrensfördel i dag - framför allt aktuellt i SJ:s fall. Det fina initiativet Resrobot används inte i särskilt stor omfattning alls eftersom de invanda mönstren ser ut som de gör.

Jag delar uppfattningen att många strävar i samma riktning men från olika utgångspunkter. Olika utgångspunkter är till exempel på vilket sätt informationen ska tillgängliggöras. Jag upplever inte att en gemensam utgångspunkt i branschen i dag är att marknadsföra och tillgängliggöra informationen om de resor som finns genom Resrobot, utan de flesta håller nog på sina invanda system. Det är ett bekymmer.

Det finns tankar på hur man ska komma vidare. Något som jag har fört fram i olika sammanhang är möjligheten att alla som bedriver kollektivtrafik också ska vara tvingade att i sina reseplanerare på ett konkurrensneutralt sätt visa även konkurrenternas olika avgångar på samma eller motsvarande sträckor. Det skulle förändra marknadsincitamenten på ett sådant sätt att ingen längre tjänar på att hålla på sitt och undanhålla information för resenärerna. Det ligger i allas intresse att resenärerna har fullständig information, och det ligger i allas intresse att skapa så gemensamma lösningar som möjligt. Resrobot skulle under en sådan omständighet kunna slå igenom.

Det finns en ocean av betallösningar att gå vidare med. Ett exempel är, som i så många andra sammanhang, att använda vanliga kontokort. Svensk Handel och bankerna har i dag en överenskommelse om att kunna använda den trådlösa funktionen på sina kort för att göra transaktioner upp till ett visst belopp. Det kan även vara en lösning för kollektivtrafiken. Då slipper vi särskilda kort.

Fru talman! Tack, Erik Ottoson, för engagemanget! Det uppskattar jag. Redan under debatten här har jag fått flera goda förslag från Erik Ottoson på hur området kan utvecklas. Det är så det ska fungera. Jag tror att kreativa individer, företag och andra aktörer ska komma med sina förslag och utveckla nya tjänster. Jag tror också att man generellt ska vara försiktig med att från politiskt håll införa för strikta regelverk, inte minst när det gäller områden stadda i snabb teknisk förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det inte går tillräckligt fort måste man ha beredskap att agera. Jag är själv i ett sådant läge, som relativt ny infrastrukturminister, där jag nu skaffar information, träffar parterna och gör en bedömning av om tillräckliga initiativ har tagits på området. Jag undersöker naturligtvis också varför Resrobot eller andra tjänster inte riktigt har trängt igenom i den utsträckning man kunde förvänta sig. Men jag kommer ändå att förbehålla mig rätten att säga att utgångspunkten för regeringens politik ska vara resenärsperspektivet. Hur hittar vi modeller som på bästa sätt underlättar för resenärerna?

Här har regeringen att ta hänsyn till EU-lagstiftning, de initiativ som har tagits och vår förutsättning att ställa tydliga krav på aktörerna. Jag kommer att ha samma beredskap som min företrädare att agera, om det skulle vara nödvändigt. Jag tänker också ta tillfället i akt att se på vilket sätt Erik Ottoson tycker att man bör agera framöver. Finns det särskilda lagstiftningsförslag som regeringen borde lägga fram? Hur ska man tillhandahålla tjänsterna med respekt för det som är företagens olika kommersiella intressen och konkurrensintressen? Vi vill också ha aktörer som ibland tävlar om kundernas gunst och ger de mest förmånliga erbjudandena.

Min och regeringens utgångspunkt är resenärens perspektiv att få all tillgänglig information, att säkerställa att konsumenten kan göra rätt från en praktisk synpunkt för bästa köp samt säkerställa att operatörerna har goda förutsättningar att erbjuda dessa tjänster på bästa sätt - gärna med hjälp av modeller av typen Resrobot eller liknande.

Fru talman! Tack, statsrådet, för fyllnadssvaret!

Jag instämmer helt och hållet i statsrådets utgångspunkt att vi ska lagstifta så lite som möjligt. Problemet uppstår i att det råder en tidigare monopolistisk marknad som egentligen har avreglerats men där det finns vissa trögheter kvar i hur marknaden fungerar. En sådan konkret sak är att när man åker tåg går man in på sj.se. På sj.se finns inte alla avgångar; trots att de går från samma station till samma station finns de inte där.

På helt marknadsmässig grund har det gjorts en bedömning att det inte gynnar SJ att visa den starkaste konkurrentens avgångar på till exempel sträckan Stockholm-Göteborg. Så ligger det de facto till. Förslaget att alla avgångar ska visas i alla reseplanerare skulle i sådana fall gälla även konkurrenten. Även SJ:s avgångar ska visas på MTR:s hemsida och vice versa.

Tanken är möjligen att man inte nödvändigtvis måste genomföra en sådan lagförändring, men bara att vi över huvud taget diskuterar frågan i kammaren gör det tydligt att den inte kan skjutas på hur länge som helst. Det är en mycket enkel åtgärd att släppa in varandra. Vissa konkurrerande bolag får inträde i vissa reseplanerare, andra får det inte. Förlorarna är resenärerna.

Det finns otaliga exempel från runt om i landet där olika länstrafikbolag hanterar dessa frågor för konkurrerande linjer på olika sätt. De som vill tillhandahålla trafik, som kanske inte skulle tillhandahållas i ett annat fall, på kommersiella grunder, utan skattesubvention, bara vara ett plus för oss resenärer, har svårare att slå igenom på grund av de invanda mönstren. Där har vi en gemensam ambition att vända situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Betalsystemen är lite av en annan fråga, men de angränsar till det vi talar om nu. Låt mig dela med mig till kammaren och statsrådet en spaning från London. I det systemet tillåter man kontaktlösa kort där du inte behöver köpa ett speciellt kort och ladda det med pengar eller köpa ett månadskort. Du betalar som vanligt när du reser. Det har framför allt testats på bussar i London. När man sedan har nått upp till ett visst tak inom en viss tidsperiod fortsätter man att resa gratis - som om det vore ett dagskort, veckokort eller månadskort. Det är enkla tekniska lösningar. Tekniken finns tillgänglig, men de gemensamma initiativen lyser med sin frånvaro.

Jag utesluter inte att vi inom en snar framtid kommer att se dessa former av teknik ploppa upp var och en för sig lite här och var i landet. Det finns pågående processer. Den stora vinsten uppstår, om man talar om intermodalt resande, när detta resande samordnas över länsgränser och bolagsgränser och skapar gemensamma nyttor för resenären. Där finns mycket att göra.

Om man vill göra det genom ett bredare politiskt ledarskap kan man göra det - man kan peka med hela eller halva handen. Att skapa plattformar och utrymmen för diskussioner med branschen är en variant. Väljer man att gå hårdare fram är det en annan variant. Jag för gärna fortsatta diskussioner med statsrådet om vilken väg som är rätt väg framåt, men en sak är säker: Samordningen behöver öka på alla nivåer när det gäller betallösningarna. Här finns ett oerhört stort arbete kvar att göra.

Fru talman! Tack, Erik Ottoson, för att du delar med dig av förslag, tankar och idéer!

Jag uppskattar också det uppvaknande konsumentpolitiska intresset hos Moderaterna; jag önskar bara att det skulle få genomslag också i budgetförslagen från Moderaterna med resurser till konsumentsidan. Det har det aldrig fått - dessvärre, för det är också en fråga om vilka resurser som finns till förfogande om vi samhälleligt och politiskt ska ta större ansvar för att säkerställa att den här typen av betaltjänster kan genomföras. Men jag uppskattar engagemanget.

Jag ser ett likartat resonemang på andra före detta monopolmarknader. Jag antar att Erik Ottoson tycker att man även inom ramen för mobiltelefoni, energimarknader eller liknande skulle ha motsvarande lagstiftning. Själv är jag inte säker på att det är rätt modell.

Jag är engagerad i frågan att skapa bästa möjliga förutsättningar för resenärerna, att ha resenärsfokus. Jag kommer att träffa aktörerna före jul - hoppas jag i alla fall, även om det är tajt i kalendern - och arbetar nu intensivt med frågan.

Jag utesluter som sagt inte möjligheten att komma med ytterligare initiativ, för det går inte i den takt som man skulle önska. Men i dessa tider med mycket ny teknik som implementeras är det samtidigt många initiativ som pågår - flera tack vare regeringens satsningar och de nationella samverkansprogram som finns och flera tack vare understödda privata initiativ. Jag träffade nyligen regionala trafikaktörer som visade sina senaste system för att underlätta rörlighet och biljettköp. Det pågår alltså mycket, och ibland ska man vara försiktig med att ge direktiv som riskerar att hämma den utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fortfarande i ett läge där jag tar till mig ny kunskap, och jag kommer om det skulle behövas att återkomma till kammaren med fler initiativ.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att statsrådet är i ett läge där han är redo att ta till sig ny kunskap.

Ett perspektiv som jag tror att statsrådet absolut behöver ta till sig är att jag tror att den absolut bästa konsumentpolitiken är den som gör att konsumenten har rätt att välja. Vill man nu satsa på konsumentpolitik tror jag att just konkurrens är något som är viktigt för konsumenterna, om inte annat i fråga om prislägen och den enskildes ställning gentemot leverantörer av olika slag.

Jag ska också vara helt ärlig och säga att om han tror att en jämförelse mellan telekommarknaden och kollektivtrafikmarknaden är relevant ur ett konkurrensperspektiv har vi en och annan nationalekonomisk sittning att göra, statsrådet och jag, innan vi landar i den slutsatsen.

Slutligen vill jag möjligen tacka statsrådet för debatten. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion på dessa viktiga områden tillsammans med statsrådet.

Fru talman! Nej, min liknelse var snarare en som jag undrade om interpellanten skulle göra. Själv skulle jag inte drömma om att göra den.

Konsumentpolitik handlar om möjligheten att välja - det är viktigt - men också om att säkerställa att konsumenterna får rätt upplysningar och har tillgång till rätt information. Det har genom historien varit en ganska segdragen kamp mellan marknadsaktörer och konsumentpolitiska intressen att säkerställa att konsumenten får all den information som det faktiskt innebär, och det innebär information inte bara om tider och priser utan också om förutsättningarna för resan - på vilket sätt den är upphandlad och vilka kvalitetskrav som finns. Låt oss arbeta gemensamt för att hitta den typen av lösningar.

Jag tror att det är svårt att hitta en höger-vänster-skala i frågan om vilken information resenärerna ska ha. Vi vill nog mest att det bara ska fungera, och kan jag hjälpa till där ska jag naturligtvis göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.