Etiopien

Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig vilka politiska initiativ jag ser att det är möjligt att ta för fred och trygghet för civilbefolkningen i Etiopien samt vilka initiativ Sverige avser att ta för att främja fredsprocessen i Etiopien.

För att möjliggöra en hållbar fred i hela Etiopien verkar Sverige bilateralt, i samarbete med likasinnade länder samt genom EU och FN för en inkluderande nationell dialog och en bred politisk lösning, för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, för att ansvar ska utkrävas samt för ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde.

Sverige för, tillsammans med EU och FN, en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer och uppmanar till politiska lösningar på konflikterna i landet. Sveriges och EU:s bistånd är viktiga verktyg som används för att stödja de processer som Etiopien inlett för att främja nationell dialog, säkerställa övergångsrättvisa samt genomföra avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter.

Fru talman! Med den här interpellationen vill jag lyfta blicken och rikta den mot ett av de länder som får oerhört lite uppmärksamhet, trots att det är en oerhört allvarlig situation med ett enormt lidande som råder där.

Etiopien bedöms enligt Unicef vara ett av de länder i världen som kommer att ha störst andel barn i sin befolkning år 2050. Etiopien är också och kommer att fortsätta vara ett av de länder som drabbas kraftigast av klimatförändringar. Världsbanken har konstaterat att den torka som landet lidit av under de senaste åren, den svåraste på 40 år, har drabbat delar av befolkningen oerhört hårt. Samtidigt har översvämningar skadat både infrastruktur och försörjning i andra delar av landet. Med den förväntade utvecklingen framåt ser det tyvärr inte bättre ut, utan det här riskerar till och med att radera tidigare utveckling om det inte åtgärdas nu.

Klimatförändringarna slår extra hårt mot befolkningen med tanke på de konflikter som under lång tid har präglat landet. Det är konflikter som skapar en ond cirkel och gör det svårt för landet att utvecklas så som behövs för att möta kommande utmaningar. En långvarig, stabil och inkluderande fred är en helt avgörande fråga för Etiopien. När kriget i Tigray tog slut var vi väl många som drog en lättnadens suck. Men samtidigt kunde vi se det faktum att amharerna inte inkluderades i fredsförhandlingarna och fredsavtalet och att det har skapat stora utmaningar för fredsprocessen.

De nu pågående konflikterna i Amhararegionen kostar människoliv, påverkar möjligheten att gå i skolan och påverkar humanitära insatser. 4,1 miljoner barn bedöms vara utan skola i Amhararegionen i dagsläget. Transportkorridorer äventyras regelbundet, vilket försvårar humanitär hjälp. Det har kommit flera rapporter om drönarattacker; bland annat ska en skola och civila hem ha förstörts.

Konflikterna i regionen gör det svårt för organisationer att verka i området. Exempelvis har World Food Programme uttryckt behov av säker passage för att kunna fortsätta nå de mest utsatta familjerna. Man framhåller behovet av att alla parter måste säkerställa skydd och säkerhet för civila, inklusive humanitära aktörer och deras tillgångar och lokaler. Den nuvarande situationen hotar World Food Programmes möjlighet att stötta nästan en halv miljon utsatta människor i regionen. I september var det endast 49 000 av de planerade 340 000 som fick akut nödhjälp med mat.

Etiopien är ett land med stor påverkan på hela regionen. Att bidra till en inkluderande fredsprocess bör därför vara en prioritet för regeringen. Folke Bernadotteakademin spelar en viktig roll utifrån det fredsavtal som råder, men vi ser att det behövs mycket mer.

Etiopien är ett land där Sverige har haft ett långt engagemang. Vi var med och byggde upp det etiopiska flygvapnet, och vi har haft ett över 60-årigt biståndsengagemang. Sverige behöver därför ta en viktigare och större roll framöver.

Det är ett stort antal svenskar som varje dag oroar sig över sina nära och kära på plats i Etiopien, inte minst i Amhararegionen. Kan vi förvänta oss att Sverige kommer att spela en större roll framöver?

Fru talman! Tack, Alexandra Völker, som har ställt frågan, och tack, utrikesministern, som är här för att diskutera! Etiopien är som sagt lite av en glömd situation, åtminstone i svenska medier för tillfället. Så har det varit i synnerhet de senaste åren när vi har sett den fullskaliga invasionen i Ukraina och krigen i Gaza och Sudan.

När fredsavtalet i Tigray kom 2022 var vi många som blev väldigt glada. Samtidigt föll det snabbt i medieskugga. En hel del konflikter har återkommit under den här tiden, bland annat i Amhara och Oromia. Enligt Unicef är det omkring 9 miljoner barn som har tvingats hoppa av skolan.

I januari återupprättade Etiopien och Somalia fulla diplomatiska relationer, ett år efter att relationerna bröts för att Etiopien hade ingått ett samarbetsavtal med Somaliland. Samtidigt som konflikterna pågår ökade de godtyckliga fängslandena och tvångsvräkningarna under förra året. Tusentals civila har satts i interneringsläger i Amhara, och i november förbjöds tre prominenta MR-organisationer, i en tid då civilsamhället och fria medier är extra viktiga. Det krävs att vi sätter press på Etiopien.

Det krävs också att vi fortsätter att ha ett starkt svenskt bistånd för att nå någon form av möjlighet till fred och stabilitet. Etiopierna har inte bara interna problem, utan man har också enligt UNHCR 823 000 flyktingar från Sydsudan, Somalia och Eritrea.

Biståndet till Etiopien har bland annat gått till att främja kvinnors deltagande i fredsprocessen. Detta är ett viktigt spår där Sverige har lite grann av en unik roll med Folke Bernadotteakademien, som Alexandra Völker nämnde, just när det gäller inkluderandet av kvinnor i fredsprocessen. Den tidigare feministiska utrikespolitiken måste jag också nämna här.

Vi har haft relationer med Etiopien sedan 1866, och 1954 blev Etiopien Sveriges första biståndsland. Vi har en lång historia av att försöka hjälpa Etiopien och etiopierna. Vi har också en stor etiopisk diaspora här i Sverige där man, som sagt var, är orolig för sina nära och kära i Etiopien.

Jag uppmanar alltså regeringen att fortsätta satsa på Etiopien och att fortsätta satsa på de unika delar där vi bidrar - med Folke Bernadotteakademin -, att stödja civilsamhället i Etiopien nu när det är som allra viktigast och att även försöka stödja fri press.

Fru talman! Regeringen följer noga situationen i Etiopien och ser mycket allvarligt på de uppgifter som rapporterats gällande omfattande övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och flyktingrätt. Sverige och EU kräver att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs.

Sveriges stöder EU:s villkor om konkreta framsteg för ökat ansvarsutkrävande för att fullt ut normalisera relationerna med Etiopien. Gedigna processer för övergångsrättvisa och ansvarsutkrävande som syftar till att komma till rätta med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten i Etiopien de senaste decennierna är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet, möjliggöra försoning och förhindra framtida övergrepp och kränkningar.

Den etiopiska regeringen har inlett en process för en övergångsrättvisa. Sverige följer tillsammans med likasinnade länder denna process nära och verkar för att den ska ske enligt internationella standarder och på ett trovärdigt och transparent sätt.

En viktig del av Sveriges bistånd till Etiopien syftar till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därtill stöder Sverige genom biståndet kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Addis Abeba, som bland annat har en viktig roll när det gäller att säkerställa övervakning av situationen för mänskliga rättigheter i Etiopien. Stödet syftar bland annat till att bidra till ansvarsutkrävande och kapacitetsutveckling vad gäller mänskliga rättigheter, exempelvis att stärka den etiopiska MR-kommissionens möjligheter att agera mot och övervaka kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Jacob Risberg från Miljöpartiet, för deltagandet i den här debatten! Jag skulle egentligen önska att vi hade fler diskussioner om just det här ämnet också i Sveriges riksdag.

Det som sker i Etiopien är otroligt allvarligt, och det är otroligt många människor som berörs. Det är väldigt många människoliv som går till spillo, och det är många som verkligen får lida. Det är också otroligt oroväckande för framtiden.

Vi måste få situationen att lugna ned sig. Vi måste få en fredsprocess som verkligen inkluderar hela befolkningen och kan föra Etiopien in i framtiden och också gör att alla kan få sina rättigheter tillgodosedda. Det handlar om att man får leva i fred, att barn kan få gå i skolan och att Etiopien kan få en chans att ställa om i det klimatarbete som kommer att krävas för att det ska gå att bo där i framtiden.

Det är väldigt viktigt att Sverige och det internationella samfundet fortsätter att agera för detta. Sverige har ju, som tidigare har nämnts här, på många sätt en unik roll att spela just på grund av vårt väldigt långa engagemang i Etiopien. Nu behöver vi ta den rollen. Vi behöver också ta den chansen. Detta handlar ju om vilken framtid vi vill ha.

Vi ser på så många håll i världen att det går åt helt fel håll. Vi behöver få en långsiktig fred som också stabiliserar regionen, för detta kan påverka hela regionen och få otroligt stora konsekvenser - ännu större än dem vi ser i dag.

Jag tackar för den här debatten så här långt, men jag hoppas verkligen att utrikesministern i sitt nästa inlägg lite tydligare kan säga vad Sverige kan spela för roll framöver, utöver det som vi redan gör i dag. Det behövs tyvärr mer.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Detta är den femte debatten för oss i dag, så jag börjar känna mig lite mör i skallen.

Det som utrikesministern säger låter ganska lovande. Vi har ju jobbat länge med Etiopien. Jag vill bara ställa några frågor om sådant som vi verkligen inte får glömma bort.

Kan utrikesministern lova att fortsätta hålla fokus på Etiopien så länge hon är utrikesminister och även fortsätta att lyfta Etiopien i EU-kretsen? I mycket av arbetet krävs det att det finns ett EU-tryck också. Sverige kan inte agera ensamt, men Sverige är en nyckelaktör här med tanke på den långa historia vi har när det gäller relationen till Etiopien.

Jag undrar också om utrikesministern kan lova att fortsätta att satsa på bistånd som går till just civilsamhället och kvinnors deltagande i freds- och demokratiseringsprocessen. Då tror jag att vi kan nå en enighet i den här frågan, och då skulle jag vara väldigt glad och nöjd.

Fru talman! Konflikterna i Etiopien kan inte lösas med militära medel. Den permanenta vapenvilan i Tigrayregionen mellan regeringen och Tigray People´s Liberation Front har nu varit i kraft i drygt två år. Det är nu avgörande att få till stånd lösningar på de pågående konflikterna i Amhara- och Oromiaregionerna. Sverige för tillsammans med EU och FN en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer, där vi uppmanar till dialog och politiska lösningar på konflikterna i landet.

Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Etiopien 2022-2026 innehåller ett tydligt fokus på fredliga och inkluderande samhällen. Strategin sträcker sig alltså fram till 2026, vilket är tidpunkten för nästa val. Så mycket förhandsbesked kan jag alltså ge. Sedan hoppas jag att jag är kvar också efter valet.

Genom biståndet spelar vi således en viktig roll för att främja en hållbar fred i Etiopien. Sverige stöder och samarbetar nära med FN:s utvecklingsprogram, UNDP, den nationella dialogkommissionen och aktörer i det civila samhället. Jag vill försäkra Jacob Risberg att jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter är någonting som genomsyrar Sveriges arbete runt om i världen.

Genom vår ambassad i Addis Abeba deltar vi i styrgruppen för UNDP:s fond, som etablerats till stöd för den nationella dialogprocessen. Detta ger oss en viktig plattform för att bevaka och påverka processen i rätt riktning.

Sverige bidrar även genom biståndet med 52 miljoner kronor under perioden 2024-2026 till den pågående processen för demobilisering, avväpning och återintegrering, via UNDP:s särskilda fond för detta.

Interpellanten har varit inne på Folke Bernadotteakademin, som är viktig här och som bidrar med tekniskt stöd till denna process. Man har i år tillsatt en särskild tjänst vid ambassaden i Addis Abeba, bland annat för att kunna följa och bidra till processen på plats.

Vägen mot hållbar fred i Etiopien kommer troligen att vara lång och komplicerad. Det är därmed av största vikt att det internationella samfundet fortsätter att engagera sig. Sverige kommer att fortsätta arbeta aktivt tillsammans med EU, FN och andra partner för att bidra till stabilitet och åstadkomma en hållbar fred i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Syftet med interpellationsdebatten var att vi skulle rikta blicken mot Etiopien, som jag sa tidigare. I ett läge när det ibland känns som att hela världen brinner är det väldigt viktigt att vi verkligen klarar av att se hur det är överallt, för detta får otroligt stora konsekvenser. Det är viktigt att vi fokuserar på vårt närområde, men vi måste också klara av att se hela vår planet och alla de konflikter och allt det lidande som pågår.

Etiopien är ett otroligt tydligt exempel på att fredsprocesser som inte inkluderar hela befolkningen inte är fungerande och hållbara i längden. Det handlar om att se hela befolkningen. Det handlar om att inkludera kvinnor. Precis som Jacob Risberg har lyft här är det otroligt viktigt att vi också fortsätter att stötta civilsamhället, för det kommer att vara helt avgörande framåt. Där är det också glädjande med utrikesministerns svar.

Jag tänker att vi har all anledning att återkomma till denna fråga framöver, för den får verkligen alldeles för lite uppmärksamhet trots den allvarliga situationen och hur detta kan påverka hela regionen och få otroligt långtgående konsekvenser. Men jag tackar för debatten i dag.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har ett omfattande och långt engagemang i Etiopien. Det avser vi att fortsätta med - det vill jag vara väldigt tydlig med. Regeringen kommer att fortsätta följa situationen i Etiopien noga. Vi står i nära kontakt med EU:s utrikestjänst, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, EU:s medlemsstater, FN, civilsamhället och andra relevanta aktörer.

Sverige och Etiopien har en över 130 år lång tradition av handelsförbindelser och en över 70 år lång tradition av utvecklingssamarbete. Det finns i dag många svenskar med etiopiska rötter, och flera svenska företag arbetar i och med Etiopien. Sverige för en aktiv och löpande dialog med de här aktörerna om situationen i landet. Etiopiens ekonomiska reformer innebär en möjlighet till ökat välstånd för befolkningen, men fred är en förutsättning för detta. Det är något som Sverige och många andra konsekvent lyfter fram.

Jag vill tacka för debatten, och jag vill tacka Alexandra Völker för att hon sätter ljuset på Etiopien. Det behövs, och det kommer att behövas även fortsättningsvis. Stort tack!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.