etableringen av flygskolan i Linköping

Interpellationsdebatt 29 oktober 2004

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 8 Leni Björklund (S)

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig vad den totala kostnaden för etableringen av flygskolan på Malmen inklusive kringkostnader blir samt om jag kan tänka mig att ompröva beslutet att förlägga flygskolan på Malmen till förmån för F 20 i Uppsala. Jag har i en interpellationsdebatt den 12 december 2003 redogjort för bakgrunden till lokaliseringen av flygskolan på Malmen. Riksdagen tog i maj 2001 tydlig ställning mot fortsatt militär flygverksamhet i Uppsala. Den efterföljande arbetsgruppen inom Försvarsdepartementet fann att flygskolan inte kunde förläggas till någon av de kvarvarande flygflottiljerna. Regeringen beslutade därför i december 2001 att flygskolan skulle lokaliseras till Malmen i Linköping. Jag har tidigare redovisat att lokaliseringen av flygskolan till Malmen skulle kräva investeringar för ca 174 miljoner kronor. För att möjliggöra lokaliseringen av flygskolan till Malmen är det dock nödvändigt att, förutom dessa direkta investeringar för flygskolan, även vidta åtgärder för den övriga verksamheten på Malmen. Det gäller åtgärder för bland annat helikopterverksamheten. Tillsammans med investeringar för flygskolan handlar det om åtgärder för ca 250 miljoner kronor. Det är detta som redovisas i försvarspropositionen. Till detta kommer, som jag sade i interpellationsdebatten förra året, de egentliga flyttkostnaderna oavsett vart flygskolan flyttats. Riksdagen avslog alltså i maj 2001 regeringens förslag om att lokalisera den militära flygutbildningen till Uppsala. Mikael Oscarssons parti bidrog aktivt till detta avslag. Regeringen har därefter vidtagit nödvändiga åtgärder för att genomföra riksdagens beslut. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder i den riktning som Mikael Oscarsson antyder.

Anf. 9 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Först vill jag tacka försvarsministern för svaret. Försvarspolitiken har alltid uppammat starka känslor. Om vi inte upplever trygghet gentemot internationell fientlighet och terrorverksamhet vet vi att välfärdssamhället saknar sin grund, och demokratin måste vi alltid vara beredda att försvara. Man kan ha olika åsikter om var militär verksamhet bör vara stationerad eller var de bästa förutsättningarna för ett modernt försvar finns i riket. Det finns emellertid ett område inom försvarspolitiken som såväl militära experter som riksdagsledamöter och Sveriges försvarsminister borde ha förhållandevis goda förutsättningar att enas om. Jag åsyftar självfallet när kronor ska summeras och miljoner ska räknas. Försvarsmaktens hela flygutbildning ska styras från Uppsala. F 20 i Uppsala byter namn till Luftstridsskolan. Detta står klart i försvarspropositionen. Regeringen tycks dock framhärda i att själva flygskolan ska vara förlagd till Linköping. Flygskolan i Linköping ska alltså fjärrstyras från Uppsala 26 mil bort. Faktum är att ännu är inte allting klart med prövningen nere i Linköping. På grund av detta samt, tror jag, därför att riksdagen ännu inte fattat beslut om försvarspropositionen har man inte satt i gång med dessa investeringar. Och miljonerna har därmed inte börjat rulla. Vad blir kostnaden för att förlägga flygskolan på Malmen i Linköping? I december 2003 och i april i år sade försvarsministern att den var 174 miljoner. I dag säger hon att inklusive åtgärder för den övriga verksamheten på Malmen, bland annat helikopterverksamheten, och investeringar för flygskolan handlar det om åtgärder för ca 250 miljoner. Är försvarsministern verkligen helt säker på summan 250 miljoner? På Malmen i Linköping måste till exempel en stor flyghangar byggas för uppskattningsvis 75 miljoner, det ska byggas en ny platta för kanske 100 miljoner, det ska byggas nya utbildningslokaler och nya kontorslokaler för tiotals miljoner med mera. Enligt flera källor inom Försvarsmakten handlar det inte om 250 miljoner. Man talar i stället om dubbelt så mycket, en totalkostnad på 500 miljoner inklusive alla följdkostnader. I Uppsala har läget förbättrats sedan beslutet fattades 2001. Då sade man att man skulle använda en gammal hangar som krävde ombyggnad. I dag, försvarsministern, finns det en mycket fräsch hangar för JA 37 Viggen som står helt tom. Det är bara att flytta in för flygskolan. I Uppsala rör det sig om en kostnad på ca 40 miljoner, det vill säga en bråkdel, oavsett om det kommer att kosta 250 eller uppemot 500 miljoner att etablera flygskolan i Linköping. Tycker verkligen försvarsministern att kostnadsbilden är rimlig för att fortsätta med Malmenalternativet? Är det ett rimligt sätt att använda skattebetalarnas pengar? Den frågan ställer jag, och den vill jag ha svar på. När man läser regeringens försvarsproposition om Luftstridsskolan blir man fundersam. Det borde normalt ha stått att flygskoleverksamheten ska även fortsättningsvis bedrivas på Malmen. Men nu står det i stället att flygskoleverksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas på Malmen. Det är en svagare formulering. Vad betyder det egentligen, försvarsministern?

Anf. 10 Lennart Hedquist (M)

Herr talman! Det var ett sorglustigt och ovärdigt spel här i riksdagen våren 2001. I det spelet deltog väl nästan alla ledamöter i dåvarande försvarsutskottet och spelade sina, vill jag nästan säga, ömkliga roller. Det var väl egentligen enbart den dåvarande försvarsministern och nuvarande talmannen som uthålligt försökte säkerställa att regeringens proposition beträffande flygskoleverksamheten skulle kunna passera riksdagen. När de möjligheterna till slut visade sig föreligga träffade regeringspartiet tyvärr en kompromiss som blev osannolikt dålig. Så här i efterhand kan man väl säga att erfarenheterna av riksdagens behandling av propositionen 2001 tydligt visar att den här typen av frågor egentligen inte hör hemma här i riksdagen. Det är regeringen som bör fatta den typen av beslut. Men nu är det som det är. Det visade sig också att riksdagens beslut inte gick att effektuera, utan regeringen fick frångå det hela genom en krumelur med ett detachement till flygflottiljen i Ronneby som sades placeras på Malmen. Nu har man gjort en glädjekalkyl för alternativet med Malmen. Det finns en mängd nackdelar i övrigt också. Vi får väl se vad miljöprövningen till slut ger vid handen. Den reflexion som man ändå gör är ju: Varför känner sig regeringen så bunden av att, i det här nya läget med försvarspengar och försvarsproposition, vidmakthålla Malmenalternativet när det går att spara viktiga pengar i marginalen på att förlägga skolan dit den borde ha förlagts enligt den ursprungliga propositionen? Fördelarna med den förläggningen har ju ökat under tiden efter 2001. Min fråga till försvarsministern är: Varför kan inte en omprövning ske? Nu torde det inte föreligga några som helst svårigheter att politiskt motivera det och få ett politiskt stöd för det. Det tror jag egentligen också att herr talmannen borde nicka bifall till.

Anf. 11 Cecilia Wikström (Fp)

Herr talman! Det här är första gången som jag ger mig in i en försvarspolitisk debatt på något sätt. Det ligger normalt inte inom mitt intresseområde, men här handlar det om både förnuft och känsla. Det enklaste är oftast det bästa. Om det bästa dessutom råkar vara det billigaste, borde det inte vara så svårt, herr talman, att välja det alternativet. Följaktligen vill jag också understryka att Uppsala med all önskvärd tydlighet framstår som det naturligaste alternativet för placering av flygskolan. Uppsala har dessutom en femtioårig tradition av flygskola som i ett slag inte längre tillmäts någon betydelse om placeringen blir någon annan. Kostnaden för Malmenalternativet är som vi har hört väldigt stor, 250 miljoner kronor, medan kostnaden för Uppsalaalternativet ter sig som en ringa kostnad på omkring 40 miljoner kronor. Det är marginellt alltså. Låt mig också erinra om de möjligheter till en positiv samverkan som man kan få genom en placering i Uppsala. Då tänker jag på samverkan mellan Uppsala universitet och flygskolan. Dessutom finns SLU, tolkskolan och flera betydelsefulla läroanstalter på orten. Man kan samordna delar av undervisningen. Militären kan få skräddarsydda utbildningar i språk och allt möjligt annat. Både försvaret och företrädare för Uppsala universitets ledning talar mycket varmt för detta alternativ, det vill säga Uppsala som lokaliseringsort för flygskolan. Herr talman! Jag vill vädja till försvarsministern att låta förnuftet segra och de rationella skälen utgöra beslutsunderlag inför detta för framtiden så viktiga beslut.

Anf. 12 Leni Björklund (S)

Herr talman! Egentligen vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör den här debatten. I grunden handlar det om att regeringen har respekterat vad riksdagen har bestämt. Riksdagen har sagt att det inte blir någon flygskola i Uppsala. Då har regeringen sökt hitta en lösning som har andra fördelar än en lokalisering till Uppsala. Lennart Hedquist säger att det egentligen inte är en fråga som lämpar sig för riksdagen. Det är en sak som jag skulle kunna hålla med om. I en proposition har jag faktiskt levererat ett förslag som handlade om att riksdagen, efter presentation av vad det handlar om, skulle överlåta beslutsrätten till regeringen. Den delen av propositionen har regeringen tagit tillbaka eftersom det inte har gått att hitta en majoritet för den i försvarsutskottet. Det är riksdagens bestämda vilja att den här frågan om lokaliseringar fortsatt ska avgöras av riksdagen. Det beklagar jag, för jag tycker att det tar bort fokus från det som är meningen med innehållet i ett försvarsbeslut. Det kommer alltför mycket att handla om lokalisering, regionalpolitik och arbetsmarknad. Utskottets borgerliga majoritet inklusive Vänsterpartiet är dock nu helt överens om att det så ska vara i fortsättningen. I den här aktuella frågan är man tvungen att vidta vissa åtgärder med helikopterverksamheten, och det betyder att de investeringarna redan är gjorda. Kvar ligger kostnaden om 174 miljoner, där man inte sätter i gång förrän miljötillstånd har kommit. Vi har dock varit tvungna att starta flygskoleutbildning. Är då den kostnaden rimlig? Ja, den är naturligtvis rimlig om vi ska ha en svensk flygskoleutbildning. Det bedöms fortfarande vara det mest effektiva ur både verksamhets- och kostnadssynpunkt, och därför är den delen vald. I dag fjärrstyrs verksamheten vid flygskolan på Malmen via Ronneby. Den fjärrstyrningen blir faktiskt några mil kortare när den kommer att styras från Uppsala. Dessutom finns det en genomgående tåglinje och även möjligheter att flyga den vägen. Cecilia Wikström tar upp frågan om möjligheter att samverka med Uppsala universitet. Vid en förläggning till Malmen finns det dock mycket bättre samverkansmöjligheter. Där pågår nämligen också helikopterverksamhet och helikopterutbildning. Delar av den gemensamma utbildningen kan nu trots allt få synergieffekter. I Linköping finns dessutom en teknisk högskola som har en stark inriktning på flyg. Det är inte så konstigt eftersom en viktig del av vårt lands flygindustri i form av Saab ligger där. Det är alltså ganska väl försörjt med kompetensfördelar och samverkansmöjligheter i Linköping. Det är inte så konstigt att en verksamhet inom försvaret framgent kommer att styras och påverkas också på längre avstånd. Vi har ett annat exempel som gäller marinverksamheten. Basen kommer att ligga i Karlskrona, men det kommer att bedrivas verksamhet både i Göteborg och vid Haninge/Berga. Det nya försvaret ser så ut att man också måste kunna arbeta på avstånd för att styra delar av en verksamhet som inte har kunnat få en lokalisering eller där det finns andra samlokaliseringsfördelar eller operativa fördelar.

Anf. 13 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Försvarsmaktens ekonomi är mycket dålig. Nästa år, 2005, ska Försvarsmakten spara 600 miljoner, året därpå, 2006, drygt 1 miljard, och 3 miljarder 2007. Det här bygger på andra beräkningar än vad ÖB hade utgått från. Därför ryktas det alltmer högljutt inom försvaret om att Försvarsmakten i framtiden kanske inte längre har råd med att ha en egen flygskola. Man kan i stället komma att behöva köpa utbildningen utomlands. Ändrar vi flygskolebeslutet så att försvaret på det viset kan få loss pengar, skulle det till exempel kunna bidra till att vi kan rädda kvar Sk 60-maskinerna. Men om regeringen framhärdar i att förlägga flygskolan till Malmen finns det tvärtom stor risk för att försvaret i framtiden inte längre har råd att behålla flygskoleutbildningen i Sverige. I så fall kan vi också glömma möjligheten att till Sverige och Söderhamn, som regeringen har pekat ut, få en europeisk flygskola förlagd. Ulrica Messing har redan lokalt talat sig varm för det och i princip utlovat 1 000 nya arbetstillfällen. Det står alltså mycket på spel. Med detta i åtanke är det ännu mer viktigt att i det här läget inte kasta ut 250 miljoner eller kanske uppemot 500 miljoner när alla kostnader för en flytt till Linköping är medräknade. Herr talman! Jag har här en viktig poäng. Låt mig få påminna om att riksdagen förut med hänvisning till att kostnaderna blivit för stora har ändrat beslut som har tagits. För fyra år sedan, 2000, skulle specialflyg flyttas från Malmen till Uppsala. Det kom att kosta 200 miljoner kronor, och då ändrade man riksdagsbeslutet bland annat med hänsyn till kostnadsaspekten. Jag vill mena att det även här är läge för att innan man har satt i gång med att bygga plattan och hangaren tänka till och pröva om det verkligen inte finns en majoritet i Sveriges riksdag för att bättre använda våra skattepengar. Detta är den fråga som jag hela tiden kommer tillbaka till. Det måste finnas bättre sätt att lösa den här frågan, och jag ser fram emot att i nästa omgång få svar på frågan om detta är ett rimligt sätt att använda pengarna på.

Anf. 14 Lennart Hedquist (M)

Herr talman! Försvarsministern gömmer sig lite grann bakom det dåliga beslutet i riksdagen 2001. Det har ju i efterhand ur statsvetenskaplig synpunkt analyserats hur det beslutet kom till och belysts vilka sakliga konsekvenser det har och då blivit rubricerat som ett av de kanske sämst underbyggda riksdagsbeslut som har tagits. Det händer förvisso att riksdagen ibland tar felaktiga beslut, men man brukar när regering eller partier inser detta kunna korrigera sådana beslut. I det här fallet såg regeringen omedelbart att det inte gick att effektuera beslutet om förläggning till någon av de kvarvarande flottiljerna. Man fick då så att säga kreera en egen abrovink, som gick ut på att det i Linköping skulle gå bra, med förläggning som en avdelning under en flygflottilj i Ronneby. Det var dock så att säga lite kreativt att göra den tolkningen. Jag har en fråga till försvarsministern. Om försvarsministern nu tar del av den proposition som Björn von Sydow lade fram som försvarsminister och går igenom argumentationen i den, undrar jag vad i den propositionen som inte står sig i dag i relation till alternativet Malmen. Försvarsministern borde kunna säga sig att det här är ett typiskt sådant beslut som bör korrigeras. Om försvarsministern inser att det bakom ett sådant här agerande ligger en politisk majoritet är min fråga: Varför genomför man inte det? Sedan har försvarsministern rätt i att sådana här frågor inte ska behandlas i riksdagen utan ska åvila regeringen. Försvarsministern borde ha lagt fram förslag om att den här typen av frågor ska hanteras av regeringen helt vid sidan av den här försvarspropositionen. Nu kom den tyvärr att läggas fram här och har tydligen blivit föremål för något konstigt spel i försvarsutskottet igen. Jag är lite förvånad över att det inte skulle kunna råda politisk enighet om att när det gäller Försvarsmakten som myndighet fattas sådana här beslut beträffande lokaliseringar av regeringen. Jag tycker att det är olyckligt att man på den punkten drar tillbaka propositionen. Men vi får väl se vad som händer.

Anf. 15 Leni Björklund (S)

Herr talman! Jag vill först till Mikael Oscarsson säga att Försvarsmakten inte har en dålig ekonomi utan att vad det handlar om är att regeringen konstaterar att säkerheten för oss medborgare i samhället behöver stärkas. De hot som vi har riktade mot oss är inte militära hot riktade mot Sverige från en annan stat utan vi har en annan hotbild, som innebär att vi måste stärka det civila samhällets krishanteringsförmåga, inklusive polis och rättsväsende. Då blir naturligtvis inte uppgiften likadan och kvarvarande i Försvarsmakten. Det ska vi återkomma till vid behandlingen av försvarspropositionen. Däremot är läget sådant att vi inte bara kan säga att vi har hur mycket pengar som helst till vårt förfogande utan måste vara noga med pengar. Där instämmer jag med Mikael Oscarsson. Då är det så här: Ett beslut är fattat i riksdagen om att regeringens förslag inte var bra. Det blev överkört. Jag tycker naturligtvis att regeringen har gjort en bra bedömning från början, men däremot är det ganska viktigt att regeringen hittar en ny lösning. Det har regeringen gjort, och vi håller på att genomföra den. Det är en lång process med miljöprövning, och det har visat sig att det kommer att gå, men det tar tid att få fram delbeslut. Under tiden har verksamheten satt i gång vid Malmen och fungerar bra enligt alla uppgifter i de moment som går att genomföra på det sättet. Att nu bestämma att vi ska flytta och ändra en gång till skapar inte säkerhet och trygghet för en svensk flygskoleverksamhet, som för övrigt en utredning har prövat och visat är mer effektivt att driva själv än att köpa utomlands. Den bedömningen kvarstår. Däremot finns det naturligtvis en mängd olika lokala aktörer som nu talar om hur dåligt det här beslutet, att inte få vara i Uppsala, är gentemot Malmen. På hemmaplan har man sagt till Cecilia Wikström att det skulle kosta 40 miljoner att finnas kvar i Uppsala. Jag kan bara tala om att en del som måste till är att vi måste ha ett nytt flygledartorn, och det prövade man redan vid den gamla lokaliseringen. Det kostar 80 miljoner. På det här sättet är det nog: Man talar lokalt för de fördelar som finns, och sedan visar det sig att bilden inte är så enkel. Jag gör bedömningen att vi nu får se till att flygskoleverksamheten får ro att utvecklas och att vi inte ändrar detta en gång till. Det är också min bedömning att den verksamheten kommer att fungera bra. Jag vet inte vad vi ska lära oss, Lennart Hedquist, av både flygskoleärendet och av det faktum att när det kommer till kritan tycks det vara mer regionalpolitik det handlar om i försvarsbesluten än vad det är vi får för verksamhet för pengarna. Det kan både Lennart Hedquist och jag behöva fundera över, för det är inte en lycklig utveckling för försvaret.

Anf. 16 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! F 16 finns inte kvar längre, men F 20, som nu döps om till Luftstridsskolan, har haft flygutbildning för officerare förr. Det sägs att det är politiskt omöjligt att föra fram Uppsala. Varför? Jag är övertygad om att det finns goda förutsättningar för att få en klar majoritet här för Uppsala. Det fruktansvärda som hände den 11 september 2001 är en påminnelse om att vi behöver ett starkt försvar inklusive ett effektivt luftförsvar av Stockholm och Mälardalen. Om vi förlägger flygskolan till Uppsala får vi en snabb incidentberedskapsplacering eftersom det i utgångsläget då finns tillräckligt med teknisk kapacitet, räddningskapacitet och fälthållningskapacitet på plats. Herr talman! Mycket står på spel. Försvaret har en mycket svår ekonomisk situation. Då måste vi fundera på hur varenda krona används. Om vi inte stoppar planerna på flygskolan i Linköping riskerar vi i förlängningen att förlora hela den svenska flygskolan. Försvarsministern har inte kommenterat de uppgifter jag har fört fram om att den totala kostnaden, när alla räkningar är betalda, kommer att hamna på 500 miljoner - ½ miljard. I stället håller försvarsministern fast vid 174 miljoner. Är det så? Jag vill gärna ha den frågan helt klarlagd. Försvarsministern säger att flygledartornet skulle medföra problem. Men det står ju i försvarspropositionen att det ändå ska byggas om, så den saken är redan klar. Det finns allt att vinna på att låta förnuftet segra. Än är det inte för sent att göra det i den här frågan.

Anf. 17 Leni Björklund (S)

Herr talman! Mikael Oscarsson, det är så här: Ett stort försvarsbeslut om en omställning av försvaret är ett komplext beslut. Det handlade om i runda tal 40 miljarder förra gången, och det var viktigt att man fick en bred uppgörelse som höll över riksdagens behandling. Det gick på alla punkter utom i den här delen om flygskolan. Då handlar det om att efter att ett sådant nederlag har skett på en punkt måste man också vårda det och se till att man gör det bästa möjliga av läget. Det gjorde regeringen när man hittade en ny lokalisering till Malmen, som har andra fördelar som man också ska glädjas över vad gäller den lokaliseringen. Det är inte bara nackdelar. Det finns fördelar i och med att man kan samordna utbildningen kring helikopterverksamheten med den andra flygskoleverksamheten, och man finns också på ett ställe där det finns en stark flygtradition med kompetens lokalt att använda i utbildningen. Det är där vi står i dag. Att nu ändra tillbaka en gång till finns det inte förutsättningar för. Då skulle det ha funnits andra punkter och bredare uppgörelser så att man kan vara säker på att riksdagen inte bara tappar humöret och undrar vad regeringen sysslar med mer än att obstruera på försvarspolitikens område och obstruera över de beslut riksdagen har fattat. Det är väl så också, Mikael Oscarsson, att jag en gång vad gäller kd har haft förhoppningar om att vi skulle kunna få en bred uppgörelse inför det kommande försvarsbeslutet. Det blev inte möjligt. Mikael Oscarsson plockar nu ut en del och säger att vi kanske kan bli överens om den, men på försvarsområdet krävs det mycket större och bredare uppgörelser som håller över längre tid än uppgörelser om bara en del i det hela. Jag är övertygad om att det finns kostnader i det hela. De 250 miljonerna kommer också att innebära en del kostnader som annars hade varit nödvändiga för helikopterverksamheten. Sammantaget hoppas jag att det nu ska bli ett bra beslut som genomförs.

den 8 oktober

Interpellation 2004/05:45

av Mikael Oscarsson (kd) till försvarsminister Leni Björklund om etableringen av flygskolan i Linköping

Försvarsmaktens hela flygutbildning ska styras från Uppsala. F 20 i Uppsala byter namn till Flygvapnets Luftstridsskola. Det står klart i Göran Perssons försvarsproposition som kom i fredags. Det sjuka är att regeringen framhärdar i att själva flygskolan ska vara förlagd till Linköping. Flygskolan i Linköping ska alltså styras 26 mil bort @ från Uppsala!

Våren 2001 fanns ett väl underbyggt förslag om lokalisering av flygskolan till Uppsala. Genom ett bedrövligt taktikspel i försvarsutskottet avstyrktes propositionen. F 16, som dåvarande försvarsministern och ÖB varit överens om skulle vara navet i flygvapnet, skulle helt plötsligt läggas ned. Majoriteten snickrade i stället ihop ett dåligt underbyggt förslag som sedan visade sig vara ogenomförbart. Det gick nämligen inte att förlägga flygskolan till någon av de kvarvarande flottiljerna.

Till sist beslutade regeringen att flygskolan skulle förläggas till Linköping. Men miljöprövningen, som skulle ha varit färdig våren 2003, är ännu inte klar. Och innan miljöprövningen är klar kommer inte investeringarna att sättas i gång.

I en interpellationsdebatt i december 2003 fick försvarsministern frågan av undertecknad vad kostnaden blir för lokaliseringen av flygskolan till Malmen. Högst 174 miljoner kronor, sade försvarsministern. Detta besked upprepade försvarsministern i en frågestund i riksdagen i april 2004. Det visar sig nu vara galen beräkning. Leni Björklunds eget försvarsdepartement säger nu i utredningen Försvarsmaktens grundorganisation att kostnaden att förlägga flygskolan till Linköping blir 250 miljoner.

Samtidig kan vi konstatera att allt som krävs för flygskolan finns i Uppsala. Uppsala har haft flygskolor i 50 år. Dessutom finns närheten till Arlanda vilket är positivt för dem som reser till och från andra delar av Sverige. Norrut har Uppsala samma möjligheter som Söderhamn, dit regeringen nu märkligt nog säger att man vill ha den gemensamma europeiska flygskolan inom åtta år. I Uppsala har Flygvapnet ännu kvar den gamla konsessionen där det finns tillräckligt med start och landningar för att kunna inrymma flygskolan. Arbetet med konsessionsansökan för en flygskola lades på is.

Kostnaderna för att låta flygskolan vara i Uppsala är ca 20 miljoner för investeringar och 20 miljoner för underhållsåtgärder, det vill säga ofantligt mycket mindre än Malmenalternativet.

Det finns anledning att påminna om att riksdagsbeslut har ändrats förut med hänvisning till att kostnaderna blivit för stora. År 2000 skulle till exempel "specialflyg" flyttas från Malmen till Uppsala. Men när det visade sig att prislappen blev 200 miljoner kronor, det vill säga betydligt dyrare än vad man förutsett, ändrade man riksdagsbeslutet med hänvisning till bland annat kostnadsaspekten.

Låt mig till sist påminna om den 11 september. Från Uppsalas flygflottilj till Stockholm är under ordinarie beredskap bara några få minuter just på grund av den korta distansen. Om någon av de kvarvarande flottiljerna har beredskapen är bara anflygningstiden uppåt en halvtimme. Detta ställdes på sin spets dagen efter att det otänkbara hänt i USA den 11 september 2001, när F 16 i Uppsala fick order om att sätta upp extra incidentberedskap med jaktflyg.

De fruktansvärda terrordåd som genomförts i USA är en påminnelse om att vi behöver ett starkt försvar. Inklusive ett luftförsvar av Mälardalen. Något annat blir mycket svårt att förklara för kommande generationer. Om vi förlägger flygskolan i Uppsala får vi möjlighet till en snabb incidentberedskapsbasering eftersom det kommer redan i utgångsläget finnas tillräckligt med teknisk, räddnings- och fälthållningskapacitet på plats.

Därför uppmanar jag försvarsministern att åter pröva möjligheten att placera flygskolan i Uppsala. Här finns över 200 miljoner att spara! Jag tror att att regeringen skulle få en bred majoritet i riksdagen för detta. Än är det inte för sent att låta förnuftet segra i denna fråga.

Mina frågor till försvarsministern är:

Vad kommer den totala kostnaden för etablering av flygskolan på Malmen i Linköping att bli inklusive kringkostnader?

Kan försvarsministern tänka sig att ompröva beslutet att förlägga flygskolan på Malmen till förmån för F 20 i Uppsala?