Enkla jobb

Fru talman! Katarina Brännström har, mot bakgrund av att Sverige står inför stora integrationsutmaningar, ställt två frågor till mig. Den första är hur jag ser på Finanspolitiska rådets förslag om att tillsätta en expertkommission som får i uppdrag att ta fram förslag för att främja integrationen på arbetsmarknaden. Den andra frågan är vilken uppfattning jag och regeringen har om det behövs fler enkla jobb på svensk arbetsmarknad.

Fredrik Schulte har frågat finansministern om hon delar uppfattningen att det behövs fler enkla jobb, vilka typer av reformer hon i så fall ser framför sig för att öka antalet enkla jobb och slutligen vilken förklaring hon har till att Sverige har så få enkla jobb. Frågorna är överlämnade till mig att besvara.

Regeringen har och kommer att behöva vidta en rad åtgärder på utbildningsområdet och på bostads- och arbetsmarknaderna för att effektivisera nyanländas etablering. Jag har med stort intresse tagit del av Riksrevisionens granskningar och OECD:s rekommendationer för bättre arbetsmarknadsetablering. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering bidrar med viktig kunskap i sammanhanget.

Regeringen bedömer att antalet jobb med lägre kvalifikationskrav behöver bli högre, men det är inte den enda lösningen. Det är viktigt att ta till vara den kompetens som finns hos dem som kommer till Sverige. Snabbspår för nyanlända till bristyrken och ökade valideringsinsatser är exempel på åtgärder som har stöd i forskningen. Det är också betydelsefullt med kompetenshöjande insatser. En slutsats i senaste långtidsutredningen är att det finns starka samband mellan utbildning och färdigheter i form av läsning, räkning och problemlösning och sysselsättning.

För att antalet arbetade timmar ska öka krävs därför framför allt insatser för att förse individer med goda färdigheter, eftersom dessa färdigheter är centrala för att både träda in och bli kvar på arbetsmarknaden. Regeringens satsningar på bland annat Kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända och unga vuxna som har avbrutit gymnasiestudierna som individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

I uppgörelsen som regeringen har med de borgerliga partierna ingår förslaget att RUT-avdraget vidgas till att inkludera ytterligare trädgårdstjänster och flytt- och it-tjänster i hemmet. Under våren kommer regeringen att gå vidare med att utveckla nya åtgärder för att uppmuntra entreprenörskap bland nyanlända och för att få fram fler jobb med lägre utbildningskrav. Regeringen kommer till exempel att titta på ytterligare skattefrågor för tjänstesektorn.

Det är av största vikt att nyanlända ges de bästa förutsättningarna för att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket kan vara ett argument för en expertkommission. Å andra sidan finns stor erfarenhet av flyktinginvandring i Sverige. Med dagens situation har regeringen inte heller tid att invänta en kommissions förslag på insatser för etablering på arbetsmarknaden. Sverige har både erfarenhet och aktuell forskning att luta sig mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Satsning på utbildning, vilket regeringen nu gör, är också nödvändigt för att personer med möjlighet att ta mer kvalificerade jobb inte ska fastna i låglönejobb och tränga undan dem med kort utbildning. Alla jobb kommer att behövas.

Tredje vice talmannen meddelade att Fredrik Schulte, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att delta i debatten.

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Vi kan vara helt eniga om att Sverige står inför enorma integrationsutmaningar framöver. De närmaste två tre åren kommer att vara en riktigt stor utmaning. Nästa år räknar Arbetsförmedlingen med att tre av fyra arbetslösa kommer att stå långt bort ifrån arbetsmarknaden. Det skapas nya jobb i Sverige, men de går inte till denna grupp människor.

Arbetsförmedlingen har också rapporterat att deras resurser inte räcker till för denna stora utmaning. De säger också att det behövs fler enkla jobb. Dessutom dömer Arbetsförmedlingen ut regeringens mål om den lägsta arbetslösheten. Det visar ändå på en klarsynthet från myndigheten.

Nu är det snart bara regeringen som inte inser att integrationen kräver helt nya och andra lösningar än de gamla traditionella som vi har haft tidigare. Tvärtom har Ylva Johansson med viss lätthet lovat att alla ska få jobb inom två år. Nu är det visserligen korrigerat till att fler ska kunna få jobb eller utbildning, och det är ändå en tillnyktring. Men vad regeringen har föreslagit för att detta ska bli verklighet är ännu oklart.

Arbetslösheten är snart fyra gånger högre hos utrikes födda än hos inrikes födda. Där pekas Sverige ut som landet med den största klyftan mellan dessa två olika grupper. Det sker en ökad tudelning hela tiden, och snart är nära 60 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen utrikes födda. Detta är en oroande utveckling. Så många som 90 000 fler utrikes födda riskerar arbetslöshet med regeringens nuvarande politik om ingenting kraftfullt görs. Det krävs rejäla och robusta reformer, det krävs nytänkande och det krävs mod. Vi har inte sett det ännu hos regeringen.

Riksrevisionen rapporterar i sin senaste rapport att Arbetsförmedlingen har misslyckats med sina åtgärder och att man har ett omodernt arbetssätt. Jag hoppas verkligen att regeringen tar itu med detta. Bland annat kritiserar Riksrevisionen de dåliga individuella bedömningarna och att det hela är ineffektivt. Man upphandlar, och det blir långa ledtider. Flexibiliteten är nästan obefintlig. Man köper in utbildningar till jobb där det inte ens finns jobb. Däremot har man inga utbildningar inom bristyrken, vilket är en total missmatchning när det gäller att hjälpa dessa människor. Bilmekaniker är ett tydligt och bra exempel. Det finns nästan inga utbildningar till det, men det skriks på marknaden efter bilmekaniker.

Det finns mycket som talar för att det kommer att vara stora svårigheter både för regeringen och för alla dessa människor som har kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv.

Frågorna kvarstår: Vad gör regeringen för att stimulera till fler jobb? Vad gör regeringen för att arbetsgivare ska vilja anställa fler ur den här gruppen människor? Vad gör regeringen för att fler företag ska startas och etablera sig i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi menar att det tvärtom har blivit både svårare och dyrare att anställa. Det har också blivit svårare och dyrare att driva företag. Vi efterlyser en riktig jobbpolitik för denna enorma utmaning. Moderaterna har själva föreslagit en lång lista, och vi känner det som att vi för regeringen framför oss på det här svåra området. Vi skulle önska att regeringen tog detta på stort allvar och att det inte ska ta sju åtta år innan hälften i denna grupp har kommit i arbete. Det har skett en fördubbling av antalet människor med den här bakgrunden, och sedan 2011 är det tre gånger så många människor som står i kön. Det är alltså ganska bråttom att komma med tuffa besked.

Min fråga kvarstår: Vad gör regeringen för ökad integration?

Fru talman! Det är en enorm utmaning som vi har framför oss när det gäller integrationen. Samtidigt tror jag att det är viktigt att man inte drabbas av något slags hopplöshet i den här situationen.

Man kan till exempel titta på dem som kom från före detta Jugoslavien när det var krig där. Det var inte lika många människor på lika kort tid som när det gäller dem som har kommit hit från bland annat Syrien, men det var ändock inte långt ifrån. Det var väldigt många människor som kom på väldigt kort tid.

När man tittar på den gruppen i dag ser man att det inte är så stora skillnader mellan dem som har kommit hit och dem som är födda i Sverige. De flesta har kommit i arbete. När man ser på barnen till dem som kom från före detta Jugoslavien hittar man ingen skillnad mellan dem och barn med helt svensk bakgrund och med föräldrar födda i Sverige.

Jag är helt övertygad om att vi kan klara utmaningen. Ylva Johansson har redovisat flera viktiga områden som vi nu satsar på. Jag tror att det är viktigt att poängtera det som arbetsmarknadsministern nämner när det gäller kvalifikationer för olika jobb. Det kan vara en lätt lösning att ta fram enorma mängder så kallade enkla jobb. Det är klart att det ska finnas arbete både för dem som har högre utbildning och för dem som inte har det. Men vi har redan i dag ett problem med människor med invandrarbakgrund som kör taxi och som kan ha kvalificerade utbildningar och erfarenheter från sina hemländer. Vi vill inte att detta problem ska bli mycket större än det är redan i dag. Tvärtom måste vi bli bättre på att ta vara på den kompetens som finns.

Det finns positiva exempel. Ett sådant är hotellprojektet i Malmö, som jag har besökt. Man har vänt sig till relativt nyanlända, de flesta flyktingar. Det handlar om människor som antingen har jobbat på hotell eller som vill jobba på hotell. De flesta har erfarenhet från sitt hemland av att jobba på hotell. Man har utformat sfi utifrån att jobba på hotell så att eleverna lärde sig de ord som de framför allt behöver kunna till exempel om de står i receptionen eller köket. Detta gjorde att de hade mycket lättare att lära sig svenska, för de hade både motivationen av att chansen att få jobb är stor och erfarenhet från sitt hemland av de här orden. De kom snabbare i arbete, och de kunde använda hela den vokabulär och det ordförråd som man behöver. Nästan alla fick jobb, och de fick praktik på hotell. Många hade också nytta av sin dubbelspråkighet. Om det till exempel kommer ryska gäster och man har någon som kan ryska på hotellet får denna person hjälpa till, vilket är värdefullt. Projektet har nu utökats så att man gör detta inom fler områden. Jag tror att det är en framgångsväg som man skulle kunna göra både för så kallade lågkvalificerade jobb och för jobb med krav på högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett sätt att tillvarata den kompetens som finns och se till så att alla inte behöver köra taxi. Det är såklart ett bra och viktigt jobb att köra taxi, men vi behöver ta till vara kompetensen hos dem som har en annan utbildning. Det är många jobb i dag som aldrig tillsätts därför att de arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas. Om vi då kan ta till vara invandrarnas kompetens - det gäller både dem som har bott här länge och de nyanlända - tror jag att vi kan såväl få ned arbetslösheten som öka integrationen och minska arbetskraftsbristen.

Fru talman! Jag tror att man ska ta sig lite tid och fundera på vad det är Katarina Brännström menar när hon pratar om att hon önskar nytänkande från regeringen. Det hon önskar är att regeringen ska föra den politik som den gamla regeringen förde. Resultatet av den var att arbetslösheten ökade. Resultatet av den politiken var att det tog sju år innan hälften av de utrikes födda kom i arbete. Resultatet av den politiken var att vi hade en så hög ungdomsarbetslöshet att vi fick EU-stöd för att hantera den.

Nu har vi en annan utveckling. Just nu vill många arbetsgivare anställa. Nu skriker man efter arbetskraft. Vi har aldrig någonsin tidigare haft så många lediga jobb som vi har just nu i Sverige. Den vanligaste propån jag möter när jag är ute kommer från arbetsgivare som är i desperat behov av att hitta personer att anställa med rätt kompetens.

En arbetsmarknadspolitik måste alltid vara pragmatisk och utgå från det läge som råder, och det läge vi nu har att möta handlar mycket om att rusta personer för att kunna ta de lediga jobben.

Katarina Brännström dömer ut den gamla regeringens utbildningspolitik och ändrade styrning av arbetsmarknadsutbildningen. Jag delar den åsikten, och jag hänvisar till de inlägg jag hade i den tidigare interpellationsdebatten om detta.

Just nu stiger sysselsättningsgraden i hela befolkningen, men allra mest stiger den bland utrikesfödda kvinnor. Det är den grupp som har legat sämst till på svensk arbetsmarknad, men det är nu en mycket tydlig ökning av sysselsättningsgraden för den gruppen.

Låt mig påminna om alla de goda råd som Moderaterna har delat ut tidigare, när de till exempel sa att om man återställer arbetsgivaravgiften för ungdomar kommer ungdomsarbetslösheten att öka och om man har en anständig arbetslöshetsförsäkring kommer arbetslösheten att öka. Nu har vi det, och vad är resultatet? Arbetslösheten sjunker, och tydligast sjunker ungdomsarbetslösheten. Statistiska centralbyrån kom nyligen med siffrorna från sista kvartalet 2015, och de visade att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med nästan 4 procentenheter.

Jag säger inte att vi inte har utmaningar på svensk arbetsmarknad, för det har vi. Vi står inför stora utmaningar; det är sant. Men det är också viktigt att se att det just precis nu är en stark efterfrågan från massor av arbetsgivare som vill anställa.

Var växer då antalet jobb mest? Jo, det är bland jobb med låga kvalifikationskrav och med höga kvalifikationskrav. Grupperna mitt emellan är de som inte har så stark tillväxt av nya jobb. Det sker en tillväxt av jobben som Katarina Brännström vurmar för, alltså de med låga kvalifikationskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som däremot är bekymmersamt är att bland dem som har jobb med låga kvalifikationskrav ökar andelen som har väsentligt högre kompetens än vad som krävs. Det betyder att de jobben ockuperas av personer med väsentligt högre kompetens. De skulle kunna ta andra jobb med högre kvalifikationskrav men har i stället ockuperat jobben med låga kvalifikationskrav och tränger därmed ut, kan man säga, dem som kanske inte kan konkurrera om jobben med högre krav.

Det här är ett tydligt exempel på missmatchningen på arbetsmarknaden som var ett slående inslag som vi har ärvt från den gamla regeringen och som vi arbetar hårt med att förändra. Ett viktigt sätt för att komma till rätta med detta är snabbspåren. Genom dem behöver nyanlända med kompetens som efterfrågas inte förslösa den genom att ta jobb med väsentligt lägre kvalifikationskrav när det finns en efterfrågan på lärare, läkare, styckare, kockar och många andra yrken. Man ska se till att de kommer i rätt jobb, och det gör regeringen.

Fru talman! Det är ganska intressant att lyssna på Ylva Johansson. Hon ägnar mycket av sin tid åt att skylla på alliansregeringen. Jag tycker att det blir lite pinsamt när man säger att arbetslösheten ökade och blundar för allt annat. Det var faktiskt en av de djupaste ekonomiska kriserna under 2008 och flera år därefter, men det skapades ändå 350 000 nya jobb. Det är pinsamt att ministern står och beskriver en verklighet som faktiskt inte stämmer med hur det var.

Nu sjunker arbetslösheten, säger ministern och verkar väldigt nöjd. Ja, det kan ju ha något att göra med att det är Alliansens budget som har gällt ända fram till nyår. Det har inte kommit några som helst förslag från den här regeringen, så det kan man inte ta åt sig äran för.

Det kommer massor av nya jobb. Det är jättebra att det gör det, och det är vi väl alla glada över. Men tyvärr kommer de inte att gå till den grupp som jag lyfter upp här i dag, alltså de som står långt från arbetsmarknaden, de nyanlända. Arbetsförmedlingen säger i sina rapporter att man räknar med att tre av fyra kommer att stå väldigt långt bort nästa år. Det är en oerhört stor andel. Man menar att det för den gruppen krävs extraordinära åtgärder, och man har talat om enkla jobb och naturligtvis om utbildningar. Man talar också om snabbspår. Det finns många sätt att lösa detta på, men det är en ganska raljant ton från regeringens sida. Man säger att alla ska få jobb och utbildning inom två år, men det är ju faktiskt inte de riktiga jobben som de här människorna kommer att få.

Jag tycker också att regeringen gör mycket för att försvåra för vårt näringsliv. Man kräver kollektivavtal av alla småföretag som ska anställa människor med subventionerade löner. Det är att krångla till det. 60 procent av de här mindre företagen har inte kollektivavtal, men de har goda villkor ändå och är just de som skulle kunna erbjuda många av de här enkla jobben. Man bygger hinder i stället för att riva dem.

Det har ännu inte kommit ett enda förslag på hur vi skulle kunna få fler jobb. Ministern säger i sitt svar till mig att man nog ska kunna titta på skattefrågan också. Det låter jätteintressant. Ta gärna efter den idé som vi började med som kallas för RUT. Det var ett mycket bra förslag där många människor som var långtidsarbetslösa eller på annat sätt stod långt ifrån jobb faktiskt fick jobb. Det skapades många nya företag. Det är en metod som vi tror skulle kunna skapa tusentals fler jobb. Titta alltså gärna på den modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kunskapslyft tror jag att det är jättebra, men det tar otroligt lång tid. Det tar alldeles för lång tid. Jag träffade en person som genom Arbetsförmedlingen hade fått gå en utbildning för att bli städare. Sju år senare är personen anställd som tandsköterska. Det är så långa tider vi får räkna med om man ska utbilda alla de här människorna som ju naturligtvis också behövs inom de här områdena.

Vi behöver ha många nya jobb och många nya tjänster i Sverige. Vi är det största gör-det-själv-landet i hela världen, och vi vet skälet till det. Det är alldeles för dyrt att köpa tjänster. Vi snickrar, vi mekar med bilar och vi gör allt möjligt själva, därför att vi inte har råd att köpa tjänsterna. Här finns en enorm sektor att skapa nya jobb i om man bara vågar ta lite nya reformer i anspråk.

Fru talman! Det är svårt att inte nämna de åtta år som vi har haft en borgerlig regering och den tid som vi har haft en borgerlig budget efter valet. Man kan räkna på olika sätt. Man kan tala om antalet jobb som skapades, men man kan också tala om arbetslöshet, och det är ändå det vanligaste begreppet man brukar använda. Arbetslösheten ökade. Det var en större andel i den arbetsföra befolkningen än tidigare som inte hade jobb, och det tycker jag är den mest intressanta siffran.

Nu handlar det om att vända den här utvecklingen. Man kan förenkla och tala om att vi ska skapa nya jobb, men det vore minst lika intressant att titta på de jobb som redan finns men som inte tillsätts. Det är det som är det största problemet i dag. Det finns många obesatta tjänster. Antalet nya jobb ökar nu, men det är svårt att få personal till de här jobben. Därför är det viktigt att se till att människor kan ta de här jobben och att man kan ge dem som redan har kompetens vidareutbildning eller validering så att till exempel invandrare skulle kunna ta de här jobben snabbare. Det kan i sig leda till lägre arbetslöshet och också mindre arbetskraftsbrist. Det är precis det som arbetsmarknadsministern talar om. Det är det vi satsar på nu.

Jag vet inte riktigt vilka av insatserna regeringen gör som man tycker är fel. Är det fel med kompetenshöjande insatser, är det fel med validering och är det fel med snabbspår för nyanlända? Jag tycker att det talas mer om det vi inte gör och det den borgerliga regeringen har gjort tidigare som inte har gett resultat och som tyvärr har lett till ökad arbetslöshet och samtidigt ökad arbetskraftsbrist.

Jag tycker att ministern är tydlig med att det nu krävs ett nytt spår som bygger på beprövad forskning och erfarenhet.

Fru talman! Det här är en intressant diskussion. Det är intressant att lyssna på arbetsmarknadsministern. Och det är inte helt ovanligt att Hillevi Larsson håller med arbetsmarknadsministern. Det är väl som sig bör, inom ett och samma parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som diskuteras är enkla jobb. Av någon anledning kommer diskussionen in på taxichaufförer och att det är välutbildade personer som kör taxi. Det är vi i och för sig glada för. Men det är bra om den som kör taxi har rätt utbildning. Den som kör taxi och har en annan utbildning får gärna arbeta med det man är utbildad för. Men detta handlar inte om bristen på enkla jobb. Det handlar i stället om bristen på funktionell och effektiv validering och är en helt annan fråga. Vi behöver alltså bli bättre på att validera och på att ta vara på dem som har goda utbildningar och rätt kompetens för arbeten där det finns brist och där man kan jobba. Sedan ska den som önskar köra taxi, eller göra något annat, kunna göra det.

Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Ylva Johansson frågar om vi önskar att den nya regeringen ska bedriva den tidigare regeringens politik. Ja, det hade varit en fröjd. Det hade varit bra för Sverige, för svensk politik och för våra jobb och företag. Den tidigare regeringen såg till att Sverige hade EU:s högsta sysselsättning. Som min kollega Katarina Brännström sa kom omkring 350 000 nya jobb till i Sverige under den tidigare regeringen. Färre blev förtidspensionerade, och färre blev långtidssjukskrivna. Vi stuvade inte heller undan arbetslösa i åtgärder som egentligen syftar till att de ska hamna utanför arbetsmarknadsstatistiken.

Vi hade en god ekonomi. På den tiden hade vi också en finansminister som prisades såväl nationellt som internationellt. Utan att gå in på detaljer kan vi väl konstatera att så kanske inte riktigt är fallet i dag.

Vad är utmaningen? Det som lite slarvigt uttryckt kallas enkla jobb innebär inte att jobben alltid är enkla utan att man behöver något mindre utbildning för att utföra dem. När det gäller det tog Katarina Brännström upp RUT- och ROT-avdragen, inte minst att många nya företag startades i och med RUT-reformen. Många personer som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden fick därigenom sina första jobb, oavsett om de var nya i Sverige eller ungdomar som var nya på arbetsmarknaden. Väldigt många av de personerna var dessutom kvinnor, inte minst de som valde att starta företag.

Jag hörde en glädjande del i arbetsmarknadsministerns första inlägg. Det var att man under våren ska titta på just möjligheten att kolla över skattefrågorna i tjänstesektorn. Det kanske är en total omsvängning. Man kanske har insett att Alliansens politik och åtgärder ledde till att fler kom i arbete, att den som stod långt från arbetsmarknaden och hade något lägre utbildning hade möjlighet att få jobb. Man kanske har insett att det då är Alliansens politik som krävs.

Är det så det ska uppfattas, arbetsmarknadsministern?

Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Det är ett påstående som jag inte kan vare sig bekräfta eller förneka. Men om vi tar Christian Holm Barenfeld på allvar och utgår från att han har varit en seriös talare i Sveriges riksdag som har kontrollerat sina uppgifter innan han sprider dem och att de i så fall är sanna, då återstår frågan om Christian Holm Barenfeld tycker att det är ett problem eller om han tycker att det är positivt.

Om det är på det sättet att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb finns det säkert något land som har västvärldens högsta andel enkla jobb. Är det den tävlingen Christian Holm Barenfeld vill delta i? Ska Sverige bli det land i världen som har den högsta andelen enkla jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Christian Holm Barenfeld efterfrågar en förändring av det faktum att vi har den lägsta andelen enkla jobb kan man underförstått tolka det som att han rimligen är ute efter att vi ska ställa oss i andra änden av skalan. Då är det inte konstigt om den politik han företräder leder till att produktiviteten sjunker. Det som skedde under de åtta åren med en moderatledd regering var nämligen inte bara att arbetslösheten ökade. Det var inte bara att svensk ekonomi stagnerade. Det var faktiskt på det sättet att produktiviteten sjönk.

Man får hålla i minnet att Sverige, på sin resa under hundra år, har gått från att vara ett av världens mest underutvecklade och fattiga länder till att bli ett av världens rikaste länder genom att utbildningsnivån i landet har höjts och kompetensen på arbetskraften har höjts. Man har skapat en miljö där framgångsrika exportföretag har kunnat växa och anställa högt kvalificerad arbetskraft.

Fru talman! Det är det som är framtidsvisionen, den moderna politiken. Det är den politiken som vi socialdemokrater alltid har stått för och alltid kommer att stå för.

Att, liksom Christian Holm Barenfeld, sträva efter att Sverige ska höra till de länder i västvärlden som har den högsta andelen enkla jobb är för mig en fullständigt bisarr tanke. Men det må väl vara hänt att en konservativ högerman som Christian Holm Barenfeld har den typen av ambitioner. Det beror på att man egentligen inte vill gå in i framtiden framlänges. Man vill inte moderniseras.

Man vill ha ett helt annat samhälle. Det ska inte vara ett samhälle där det är bnp, utveckling och produktivitet som räknas. Det ska vara ett samhälle där det som räknas är klassklyftor och möjligheten för Christian Holm Barenfeld och hans klasskamrater - i social bemärkelse, inte i fråga om utbildning - att anställa människor i sin tjänst för en billig penning. Det är den typen av samhällsanalys och visioner som Christian Holm Barenfeld står för.

Sverige kanske har västvärldens lägsta andel enkla jobb - jag vet inte om det stämmer. Men Sverige har också, i ett europeiskt perspektiv, en sysselsättningsgrad för utlandsfödda som är högre än snittet för EU. Sverige är alltså ett framgångsrikt land.

Fru talman! Jag vill först göra några korrigeringar när det gäller det som Katarina Brännström sa. Det är inte korrekt att det krävs kollektivavtal för lönesubventioner. Det är korrekt att det krävs kollektivavtalsenliga villkor. Det är detsamma som gällde också för de flesta lönesubventioner under den tidigare regeringen. Jag tycker att det är självklart att man inte använder skattemedel för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Katarina Brännström tror att arbetsmarknadspolitik är lika med skattesänkningar. Om man tror det är man helt fast i budgetförslag. Den nuvarande regeringen fick igenom sin budget först från och med i somras.

Men arbetsmarknadspolitik handlar om mycket mer än så. Den dagen jag tillträdde som arbetsmarknadsminister lade vi om arbetsmarknadspolitiken. Vi sa direkt att unga människor ska kunna få hjälp från dag ett och ska inte behöva ha aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Vi avreglerade Arbetsförmedlingen. I det första regleringsbrevet, som utfärdades i december 2014, tog vi bort två tredjedelar av regleringarna för Arbetsförmedlingen. Vi ändrade också i en rad förordningar för att avreglera arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi signalerade direkt att vi önskade se ett samarbete med kommunerna. Jag träffade både arbetsförmedlingar och kommuner, som påbörjade ett helt nytt och efterlängtat samarbete. Vi styrde också om mot arbetsgivarnas behov och inte enbart de långtidsarbetslösas. Den politiken har nu verkat i drygt ett år, och enligt mig har den också haft effekt.

När arbetslösheten faller och det finns en stark efterfrågan på arbetskraft - som vi har just nu - kommer det med stor sannolikhet att bli så att för dem som är kvar i arbetslöshet kommer andelen som står långt från arbetsmarknaden att öka. Det är det som vanligen sker när arbetslösheten faller, och det är också vad Arbetsförmedlingen förutser. Det hänger ihop med att vi har en stark efterfrågan på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill på intet sätt förringa att vi står inför stora utmaningar; självklart gör vi det. Jag vill understryka att vi behöver lyfta på varje sten. Från regeringen är vi beredda att bedöma varje seriöst jobbförslag med öppet sinne. Så är det.

Vi kommer att behöva ta nya steg och göra nya saker, men vi kommer inte att öppna för att återinföra den politik som Katarina Brännström och Christian Holm Barenfeld här efterfrågar och som den gamla regeringen förde, eftersom den var misslyckad. Skattesänkningar, nedskärningar och nej till utbildning hade förödande konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt. Den vägen kommer vi inte att gå.

Christian Holm Barenfeld säger att man inte stuvade undan människor, men 39 000 personer placerades i fas 3. Jag vet inte vad det ska betraktas som, annat än som att stuva undan människor. Vi tycker att människor ska ha möjlighet till riktiga jobb.

Fru talman! Det är självklart att alla jobb och branscher som står på egna ben och klarar sig på marknaden - arbetsmarknaden är ju en marknad - är mer än välkomna. Vi ser nu att många av dessa jobb och branscher växer. De klarar sig på egna ben på denna marknad.

Jag utesluter inte att man använder skattesubventioner för att påverka arbetsmarknaden och olika branscher, men man måste ha klart för sig att kostnaderna måste övervägas innan man öser skattemedel i lågproduktiva branscher. Man måste överväga konsekvenserna i form av kostnader och vinster i förhållande till detta. Men det är inte alldeles enkelt.

Jag vill inte heller förringa att vi står inför stora utmaningar, men vi är ändå ett av de länder i västvärlden som har högst sysselsättningsgrad, och den ökar.

Fru talman! Det är ganska uppenbart att regeringen saknar en riktig jobbpolitik. Det som hittills har föreslagits är traineeplatser och extratjänster där staten ska betala hela lönen. Dessa anställningar är också tidsbegränsade, men det är inga riktiga jobb och ingen riktig jobbpolitik. Inte ens de förslag som regeringen har lagt fram har blivit verklighet. Hur många är traineejobben? Hur många extratjänster har vi sett? Ja, det är inte många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under sin regeringstid införde Alliansen nystartsjobb, som var en helt ny anställningsform. Vi införde också instegsjobb. I dag är det ungefär 50 000 människor som jobbar på det sättet på arbetsplatser runt om i Sverige, och de anställningarna är inte tidsbegränsade.

Vi vill också sänka skatten på låga inkomster. Det ska löna sig bättre att gå till jobbet.

Vi vill ha lägre arbetsgivaravgifter för de allra yngsta.

Vi har också ett förslag till en ny anställningsform, en första jobbet-anställning för unga och för nyanlända.

Vi vill behålla och utveckla både RUT och ROT.

Vi vill bygga ut yrkesinriktad vuxenutbildning.

Vi vill öka rätten till komvux.

Vi vill också ha en utbildningsplikt motsvarande grundskola.

Vi vill ha en yrkesintroduktion för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Vi vill öka statens ansvar till tre år, eftersom vi inte tror att det som Ylva Johansson föreslår går att genomföra på två år.

Vi har många förslag. Men vi ser väldigt lite från regeringen. Det som vice statsminister Åsa Romson sa är ändå en tröst: Vi ska inte vara rädda för att stimulera till fler enkla jobb.

Jag tror att det kommer fler enkla jobb oavsett hur argumentationen låter här i kammaren i dag. Det är en av de lösningar som kommer att krävas.

Arbetslösheten faller. Ja, men varför, Ylva Johansson? Det beror ju inte på den gamla regeringens misslyckande, utan det är för att vi lyckades med vår arbetsmarknadspolitik trots de svåra tider som rådde under de åren. Det är det ni nu ser, men var inte nöjd för länge med det, för det kan ändra sig.

Tack för debatten!

Fru talman! När man nämner enkla jobb kommer Patrik Björck som ett brev på posten upp i talarstolen och gör ett revolutionärt inlägg och vill dela in oss i olika klasser. Jag brukar inte prata om klasspolitik, och jag brukar inte dela in mig i det. Men om det är några som är mina klasskamrater torde det väl vara Patrik Björck och mina andra kollegor här i riksdagen.

Patrik Björcks uppgift här var korrekt, att sysselsättningsgraden för utlandsfödda är högre i Sverige än genomsnittet i EU. Men det gäller inte bara utlandsfödda, utan Sverige har en hög sysselsättningsgrad. Under alliansregeringen hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Att det var så redan under alliansregeringen har jag svårt att koppla till att det skulle vara den nya regeringens förtjänst.

Det är samma sak med pensionerna. Även de stiger nu. Men det är ju två års eftersläpning. Det som inträffar 2016 är ju sådant som genomfördes 2014 och så vidare. Det är så det fungerar.

Jobben blir fler nu, och jag hoppas att de blir ännu fler även nästa år. Som det ser ut kommer det att bli så. Det som man lägger en grund för levereras ju något senare.

Vi införde sysselsättningsfasen som nu ska avskaffas. Det ska bli intressant att följa, men jag konstaterar att de personer som finns i sysselsättningsfasen är människor av kött och blod. Bara för att arbetsmarknadsministern drar ett streck med pennan över sysselsättningsfasen och säger att den inte finns mer innebär det inte att dessa personer har nya jobb och en strålande framtid framför sig. Vi måste se till att det händer någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har många förslag. Katarina Brännström räknade upp en lång rad förslag till fler jobb. Det jag väntar på nu är att här och även i arbetsmarknadsutskottet se regeringens förslag till fler jobb.

Fru talman! Det är bra att vi är överens om det. Christian Holm inser att Sverige med västvärldens lägsta andel enkla jobb har den högsta sysselsättningsgraden. Då har Christian Holm blivit lite klokare under dagens debatt, och det var skönt att få medverka till det. Det bjuder jag på.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden beroende på decennier av socialdemokratisk utbildningspolitik som Christian Holms partikamrater har röstat emot varenda gång. Varenda stor utbildningsreform som har höjt utbildningsnivån i det här landet har Christian Holm och den svenska högern röstat emot. Därför har Sverige den högsta sysselsättningsgraden.

Varenda jämställdhetsreform, fru talman, som socialdemokratiska regeringar har genomfört för att kvinnor ska kunna komma ut på arbetsmarknaden och som gjort att vi har den högsta sysselsättningsgraden har Christian Holm och hans högermän i den här kammaren röstat emot.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vara korrekt med historieskrivningen.

Jag är ändå tacksam och tycker att det är trevligt att jag har fått bidra till att höja bildningsnivån hos Christian Holm. Han har nu sett sambandet mellan att ha västvärldens lägsta andel enkla jobb och västvärldens högsta sysselsättningsgrad.

Fru talman! Det är en viktig sak som skiljer sig mellan mig och Katarina Brännström. Jag sätter inte likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb. Det viktigaste är alla de jobb som växer fram på arbetsmarknaden ute i företag, i kommuner och i myndigheter och att säkerställa att jobben kan fortsätta att växa och att arbetsgivare kan hitta rätt personer att anställa.

Under den gamla regeringen var det likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb, precis det som Katarina Brännström pekade på. Då var det viktigare för Arbetsförmedlingen att ha ett visst antal personer i varje åtgärd än att svara mot arbetsgivarnas behov av rekrytering. Den politiken har vi nu lagt om. Det finns inget egenvärde i att människor är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, om det inte krävs för att komma i arbete. Matchning är den viktigaste uppgiften för Arbetsförmedlingen.

Nu hänvisar Katarina Brännström igen till lägre arbetsgivaravgift för unga. Det är nästan pinsamt. Det är en bevisat dyr och misslyckad åtgärd. För något år sedan kunde vi höra här om vilka förfärliga konsekvenser det skulle bli med en ökad arbetslöshet, om man skulle återställa arbetsgivaravgiften till normala nivåer. Resultatet har blivit det motsatta. Ungdomsarbetslösheten faller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger inte att arbetsgivaravgiften inte har betydelse för sysselsättningen; det har den. Men man måste väga kostnaderna mot effekterna, och det var en bevisat dyr och ineffektiv åtgärd som har fått betalas av andra.

Fru talman! Vi har hört många förslag från Moderaterna. Men vi har inte hört någonting om etableringsreformen, som genomfördes under den tid man hade i regeringsställning, som just skulle hjälpa nyanlända i arbete. Jag förstår varför. Det är en reform som har betydande svagheter.

Nu kommer det en lång rad olika förslag, men vi vet vad som gäller om Moderaterna får möjlighet att regera. Det är skattesänkningar och nedskärningar, och det är inte bra för jobben.

Överläggningen var härmed avslutad.