Energipolitiken

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig om det är min och regeringens uppfattning att vattenkraften ska hanteras först i Energikommissionen för att sedan följas av eventuella beslut, eller om regeringen tänker hantera förslag om vattenkraften ensidigt och vid sidan av Energikommissionen.

Jag vill inleda med att konstatera att vattenkraften spelar en central roll för Sveriges elförsörjning som enskild produktionskraft men också när det gäller stora och medelstora kraftverk som regler- och balanskraft. Vattenkraften bidrar starkt till ett konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi och är avgörande för omställningen till ett helt förnybart energisystem.

Den proposition som aviserats för riksdagen är inte en riktad proposition om vattenkraft utan handlar generellt om vattenverksamheter, vilket alltså är betydligt bredare. Ett underlag för den aviserade propositionen är Vattenverksamhetsutredningens betänkanden. Denna utredning tillsattes av den förra regeringen, som ansåg att delar av den nuvarande regleringen av vattenverksamheter var föråldrad och därför behövde ses över. En central utgångspunkt för propositionen är dessutom att säkerställa att Sverige följer de åtaganden som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av direktiven till Energikommissionen framgår att det ska göras en översyn av energipolitiken som omfattar långsiktiga förutsättningar för produktion, överföring, lagring och användning av energi. Fokus för arbetet är förhållandena för elförsörjningen efter åren 2025-2030. Vissa frågor inom energiområdet behöver givetvis hanteras samtidigt som kommissionens arbete pågår eftersom det gäller frågor som behöver hanteras före 2025. Ett sådant exempel är propositionen om förlängd effektreserv som nyligen överlämnades till riksdagen.

Energikommissionens arbete handlar om att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken med särskild tonvikt på den framtida försörjningen med el. Vattenkraftens roll i energisystemet kommer naturligtvis att vara en helt central del i detta arbete.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Energi är helt avgörande för både hushåll och företag. Det är viktigt att dessa kan kräva en trygg elförsörjning. Det är viktigt för att trygga jobben. Historiskt har vi klarat den uppgiften väl i Sverige. Jag menar att om Sverige ska fortsätta att vara ett industriland och företagarland måste vi hålla fast vid en trygg elförsörjning också i framtiden.

Vi kan se att det finns ett antal utmaningar för Sverige på både kort och lite längre sikt. Det finns ett antal utmaningar kortsiktigt vad gäller den svenska kärnkraften. Över tid finns stora möjligheter, inte minst med ny förnybar energi. Det sker mycket teknikutveckling. Vi har också att diskutera hur villkoren ser ut för investeringar över tid. Men vattenkraften, fru talman, kommer att vara en nyckelfråga framåt i den svenska energipolitiken.

Vattenkraft är närmast att betrakta som en kronjuvel i det svenska energisystemet. Andra länder önskar att de har vattenkraft i den omfattning som Sverige har haft. Den ger både baskraft och reglerförmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

Det är lite märkligt, fru talman, att det har varit en debatt i Sverige där man nästan självpåtaget har velat minska ned, ändra om och trycka tillbaka vattenkraften när den har ställts mellan olika miljö- och samhällsintressen. Samtidigt ser vi ekonomiska utmaningar för förnybar energi som vindkraft och ekonomiska svårigheter för exempelvis den svenska kärnkraften.

Vårt parti är tydligt med att vi i det landskap vi nu befinner oss i, med de utmaningar som finns, måste göra alltmer för att politiskt värna och utveckla vattenkraften, inte vid omprövningar trycka ned utan tvärtom trycka upp effektuttaget i den svenska vattenkraften för att ytterst trygga företagsamhet och jobb.

För oss handlar det om att titta på vad Havs- och vattenmyndigheten kan göra som ansvarig myndighet i vissa delar. Det handlar om att se till att leva upp till EU:s vattenkrav utan att slumpa bort viktig vattenkraftsproduktion. Energimyndigheten kan göra saker för att se hur effektuttaget kan utökas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer jag in på frågan om Energikommissionen. Det pågår en statlig utredning som har att titta på hur en framtida energipolitik kan se ut. Kommissionen ska jobba hela 2017. Samtidigt har regeringen sagt att det i september ska komma en proposition om vattenkraft. Det är en nyckelfråga. Därför är det rimligt att fråga ministern hur vattenkraften ska hanteras.

Vi vet att regeringen ensidigt och vid sidan om Energikommissionen förra året fattade ett antal energipolitiska beslut med stor effekt. Till exempel höjdes kärnkraftsskatten kraftigt, vilket fick negativa effekter och har bidragit till en del av den situation vi kan se på området. Ska vattenkraften hanteras i eller utanför Energikommissionen?

Fru talman! Jag tycker inte att Ibrahim Baylan var jättetydlig i det svar han precis läste upp. Menar man från regeringens sida allvar med att man ska föra samtal mellan partierna och ta en seriös diskussion och värna både vattenkraften och storheten i energisystemet bör de tas inom kommissionen.

Den andra fråga som inställer sig är: Vad vill regeringen? Vad vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet med vattenkraften? Moderaterna är tydliga med att vi måste fatta ett antal beslut som gör att vi värnar och utökar vattenkraftsproduktionen.

Fru talman! Också på detta område vet vi inte vad Ibrahim Baylan och resten av regeringen tycker. För att runda av: Ska vattenkraften hanteras i eller utanför Energikommissionen? Vad vill Ibrahim Baylan och regeringen med den viktiga vattenkraften?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för viktiga frågor i en angelägen fråga, nämligen energipolitiken!

Låt mig till att börja med slå an en positiv ton. Jag välkomnar Moderaternas ändrade inställning till den svenska industrin. I regeringsställning hade Moderaterna inställningen att industrin tillhörde gårdagen. Den var någonting som vi hade haft men inte längre hade. Jag tror att det exakta citatet från före detta statsministern var: The industry is basically gone.

Det verkar nu vara andra ljud i skällan. Det tycker jag är bra. Jag delar uppfattningen att industrin inte bara har varit viktig för Sverige historiskt utan också är väldigt viktig för Sverige i framtiden när det gäller såväl sysselsättning som exportinkomster för landet. I det sammanhanget är det precis som Lars Hjälmered säger: Energipolitiken är en mycket viktig faktor i detta, särskilt när det gäller basindustrins mycket stora behov av elektricitet.

Vi vet att vi i dag har ett väldigt gott läge. Vi har historiskt låga priser och stora överskott av elektricitet. Vi hade den största exporten av elektricitet någonsin under förra året, fru talman. Det var lite drygt 20 terawatttimmar elektricitet. Men vi vet också att det händer väldigt mycket inom energisektorn.

Många positiva saker händer när det gäller innovationer och tillförsel av el, användning av el, överföring av el och lagring av el. Det ger helt nya möjligheter men skapar också utmaningar. En del av de utmaningarna ser vi nu med väldigt låga priser och bekymmer för en del av tillförseln. Det gäller inte minst kärnkraften, som Lars Hjälmered själv tog upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot den bakgrunden som regeringen har tillsatt Energikommissionen. Vi ska gemensamt sätta oss ned och komma överens om de långsiktiga förutsättningarna för energisektorn i Sverige. Det behövs. Hitintills har politiken varit fylld av konflikter. Men den har ändå vilat i trygghet i den meningen att vi har haft tillgång till den energi vi behövt. Nu sker det stora förändringar. Därför krävs det att vi ger långsiktiga förutsättningar för energisektorn.

Lars Hjälmered ställer två konkreta frågor, som jag ska besvara så tydligt som möjligt. Jag tyckte att jag gjorde det redan i mitt första inlägg. Men det hör väl till det politiska spelet i kammaren att hävda att man inte hörde svaret. Jag ska upprepa det igen: Ja, vattenkraften ska naturligtvis, som en viktig del av ett energisystem, också hanteras i Energikommissionen.

Vad är då regeringens hållning? Vattenkraften är på många sätt en välsignelse för vårt land, precis som Lars Hjälmered själv lyfte fram. Den är förnybar, reglerbar och lagringsbar. I ett framtida europeiskt system med alltmer av vind- och solel blir vattenkraften en enorm tillgång. Det är just därför att den kan reglera mycket av den väderberoende elen.

Man ska komma ihåg att det också finns utmaningar. Det var mot den bakgrunden som den förra moderatledda regeringen tillsatte utredningen. Utmaningen är att se till att vi följer EU:s vattendirektiv och att se till att den här verksamheten också gör insatser för att minimera miljöpåverkan. Detta har det funnits stor enighet om i Sverige.

För oss handlar det om att hantera och hitta balansen så att vi fortsatt kan utveckla vattenkraften, men vi ska samtidigt se till att minimera miljöpåverkan. Det är inga lätta saker att hantera vare sig ekonomiskt eller för den delen miljömässigt.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att det är ett tydligt och välkommet besked från Ibrahim Baylan: Energikommissionen ska börja med att ta en diskussion, och sedan ska regeringen hantera den övriga frågan. Det är på förekommen anledning jag ställer frågan.

Vi vet att regeringen har sagt att samtal är viktigt. Samtidigt har man gått fram med förslag som kraftigt höjd kärnkraftsskatt och ändringar i elcertifikatssystemet vid sidan av Energikommissionen. Det kan vara i sin ordning att fråga: Menar regeringen allvar med den här typen av samtal? Därav har jag ställt den delen av frågan.

Vi går sedan in i den viktiga sakfrågan. Det är egentligen det som avgör för svenska hushåll och svenska företag. Jag instämmer i en del av det Ibrahim Baylan säger om en del av de omdaningar och utmaningar vi kan se på den svenska energimarknaden. Det är historiskt låga elpriser. Det är en rätt pressad lönsamhet oaktat kraftslag. Då måste man ta ett politiskt ansvar.

Energiministern brukar ofta säga att det är tid för partierna att tänka till, ta ansvar och samtala. Den uppfattningen delar jag. Jag menar också att det är tid för politisk handling. Vi har från Moderaterna varit tydliga med ett antal åsikter. Varför är det viktigt? Det är i konkret policy vi kan utveckla den svenska energipolitiken, trygga elförsörjningen och grunda fler jobb och växande företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är i ljuset av det man ska se våra förslag om den svenska kärnkraften. Det handlar om ytterligare sänkningar eller till och med ett borttagande av effektskatten, givet att man kan finna en ansvarsfull finansiering. Det gäller till exempel våra besked vi har gett våra med allianskollegor om elnäten och det välkomnande vi försöker göra av mycket av den nya tekniken och den förnybara energin.

Men det gäller också detta med vattenkraften. Det är en fråga som på något sätt är både svår och enkel samtidigt. Det handlar om att ytterst väga av mellan olika miljö- och samhällsintressen. Vill man göra det enkelt kan man säga att vi å ena sidan har biologisk mångfald och å andra sidan har produktion och klimat.

Man måste politiskt säga: Vad är viktigast för Sverige sett i svenska jobb och svensk företagsamhet och sett i det svenska energisystemet? Ser vi till de utmaningar vi har i övrigt kring den svenska kärnkraften och den positiva utvecklingen med mer av förnybar energi blir för min och Moderaternas del vattenkraften allt viktigare. Vi måste ta konsekvenserna av detta och säga: Då är produktion och klimat viktigare.

Vi kan inte ha en ordning i Sverige där vi hela tiden gör omprövningar och trycker ned energi och effekt efter en omprövning. Vi tar ut mindre av den svenska vattenkraften när andra länder står och tittar på Sverige och säger: Vi önskar att vi hade vattenkraft på det sätt Sverige har haft. Vi måste politiskt ta ansvar att juridiskt se till att vi kan ha en ordning där man kan utöka vattenkraftsproduktionen. Det måste vara den omedelbara slutsatsen.

Fru talman! Jag tycker inte att Ibrahim Baylan kom så långt i sitt resonemang. Jag delar grundsynen han pekar på. Vattenkraften är viktig. Vi måste seriöst analysera de rätt svåra juridiska frågor som kommer ur detta. Det jag tycker är väsentligt är att komma in på principuppfattningen. Vi kan inte uppfylla alla miljö- och samhällsmål samtidigt.

Fru talman! Vi vet också att det historiskt har funnits en konflikt mellan S och MP i synen på vattenkraften. Miljöpartiet har tidigare haft förslag om både höjda skatter på vattenkraften och att man ska ny- och ompröva alla befintliga tillstånd, en uppfattning som jag inte har känt att Socialdemokraterna haft.

Det skulle vara intressant att höra ministern utveckla detta lite. Ska man ompröva och nypröva alla tillstånd? Delar han den syn som Miljöpartiet tidigare har haft om att ytterligare höja vattenkraftsbeskattningen? Hur ska man döma av mellan olika miljö- och samhällsintressen? Vad är viktigast, Ibrahim Baylan? Är det produktion och klimat, eller är det biologisk mångfald?

Fru talman! Jag tror att var och en som lyssnar på debatten kan bli något förvånad. I ärlighetens namn är inte skillnaden mellan dagens två debattörer eller för den delen mellan regeringen och oppositionen särskilt stor. Likväl ingår det i oppositionens roll. Jag har själv varit åtta år i opposition i den här kammaren. Jag vet att det ingår i oppositionens roll att försöka visa på åsiktsskillnader och konflikter med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock lämpar sig den här frågan väldigt illa för konflikter. Det är just därför att den är ganska akut, inte minst av de skäl som Lars Hjälmered redogör för. Den är dessutom en grundläggande faktor för hela vårt samhällsbygge. Vi tänker inte särskilt ofta på det. Vi räknar med rätta med att det bara ska fungera. Vi har el i våra väggar, våra lampor lyser och vårt vatten är varmt när vi behöver det, för det mesta.

Samma sak gäller industrin. En av huvudanledningarna är just det att vi genom åren har dragit nytta av vattenkraften, men vi får inte blunda för att det också har haft konsekvenser. Inte minst denna balansakt blir nu en viktig del av kommissionens arbete.

Lars Hjälmered försöker visa på någon form av klyfta mellan regeringens två partier. Att det är två olika partier är ju ingen nyhet. Om jag vore inriktad på konflikt skulle jag kunna kontra med att fråga hur det ser ut mellan Centerpartiet och Moderaterna i den här frågan. Det är väl ingen slump att man inte kom vidare i den här frågan i den förra regeringen? Det finns åsiktsskillnader mellan partierna. Så är det ju.

Likväl måste vi ställa oss över dessa åsiktsskillnader och hitta gemensamma nämnare. Även om vårt energisystem i dag fungerar alldeles utmärkt kommer det inte att göra det för evigt. Här krävs det att vi hittar gemensamma hållningar både när det gäller vattenkraften och när det gäller övriga energisektorn, i fråga om såväl tillförsel som överföring och användning samt på marknadssidan, så att vi kan skapa långsiktiga förutsättningar för nödvändiga investeringar i vårt energisystem, oavsett om det är vattenkraft eller andra typer av kraftslag. Det är detta som är utmaningen. Det är därför vi har kommissionen.

Jag ser fram emot att ta en ordentlig diskussion, även om jag är fullt medveten om svårigheterna. Den som har följt energidebatten vet att den har präglats av låsningar, såväl inom blocken som mellan blocken. Men tiden har nu kommit för oss att försöka sätta oss över detta, för nu är det allvar. Regeringen har en och samma uppfattning i frågan, nämligen att vi ska göra ett ordentligt försök att skapa just dessa långsiktiga förutsättningar.

Vad innebär då detta för vattenkraften? Vattenkraftens utmaning är, skulle jag säga, inte huvudsakligen konflikten i den här kammaren, utan utmaningen - och anledningen till att vi över huvud taget kan diskutera den här frågan - är EU:s vattendirektiv, som Sverige som EU-medlem måste implementera. Det var mot den bakgrunden som den förra regeringen tillsatte den utredning som vi nu har att hantera. Så är det ju.

En del är enkelt, annat är juridiskt väldigt komplicerat, precis som Lars Hjälmered själv framhåller. Detta behöver vi bena ut.

Vi ska göra vårt yttersta för att värna vattenkraften, och om det är förenligt med våra övriga miljömål, inte minst biologisk mångfald, ska vi också utveckla den. Men jag ska avsluta med att ställa en fråga. Jag tror inte att Lars Hjälmered egentligen menar att vi ska ge oss på de outbyggda älvar som finns i Sverige, men för säkerhets skull frågar jag: Är det detta du menar, eller är det de redan utbyggda älvarna vi talar om?

Fru talman! Låt oss börja med den sista frågan. Nej, det handlar såklart inte om de fyra outbyggda Norrlandsälvarna. Det vi ska ta fasta på i den här debatten är att vi i Sverige har haft en diskussion där vi har sagt att vi självpåtaget ska minska vattenkraftsproduktionen. Annars är det en marknadsmekanism med låga elpriser och en hög beskattning från regeringens sida som förstör för energibolagen, men här säger man alltså att man självpåtaget vill minska. Det vänder jag mig mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutsatsen måste vara att vi för att trygga jobb och företag i Sverige måste värna vattenkraften. Den enkla frågan, där partierna måste landa, är principfrågan. Det handlar om att väga miljö- och samhällsintressen mot varandra. Sedan kommer det svåra juridiska frågor att hantera i detta.

Ibrahim Baylan säger att det här i kammaren ibland handlar om konflikter och om att hitta skillnader. Det må så vara, men det handlar också om att avkräva besked. Ibrahim Baylan tillhör ju regeringen, som styr riket. Jag tycker att man kan kräva mer av honom och regeringen när det gäller konkreta besked. Vad vill de konkret göra för att värna och utveckla vattenkraften?

Jag håller med om det som Ibrahim Baylan säger om att vi ska överväga och analysera och att det är viktigt att värna. Från vårt parti har vi lagt fram en konkret lista med ett antal uppdrag vi tycker att myndigheter skulle ha och ett antal beslut man skulle kunna fatta för att ta några steg på den här vägen. Jag saknar fortfarande besked från regeringspartierna i detta, och det är det jag skulle önska.

Det finns ändå en god förhoppning framåt för ministern, och jag hoppas också att han tecknar firma inte bara för sitt eget parti utan också för samregerandet med Miljöpartiet. Vi vet ju att det har funnits en stor splittring i synen på vattenkraften som faktiskt oroar.

Fru talman! Jag vill bara upplysa ledamoten om att när statsråd svarar på interpellationer eller frågor i riksdagen gör de det alltid för hela regeringen. Det finns inget utrymme för personliga uppfattningar i den här kammaren.

I grunden har vi nog en gemensam syn. Jag tror dessutom att det är en bred uppslutning kring den i Sveriges riksdag. I det energisystem vi ser växa fram inte bara i Sverige utan i hela Europa är vattenkraften en väldigt viktig tillgång.

Sedan har vi en del knepiga juridiska frågor att hantera när det gäller hur man ska tillämpa EU:s vattendirektiv på ett sätt som gör att vi fortsatt kan ha både en god miljöhållning och ett uttag av elektricitet från vattenkraften. Principen är enkel, men det gäller att hitta de juridiska vägarna framåt. Hittills har det inte funnits så mycket vägledning. Det är först nu som det börjar komma domar i Europa som kan bli en vägledning. Jag tror att detta är bra när vi nu ska sätta oss ned i Energikommissionen och se vad som är möjligt att göra.

Låt mig avslutningsvis säga att även om det för den som lyssnar på debatten kan te sig som att det finns en konflikt skulle jag vilja försäkra att just i synen på vattenkraft tror jag inte att det gör det. Vattenkraften är på många sätt en tillgång för vårt land i dag, och det är, tror jag, både vår och oppositionens förhoppning att det ska vara så också framöver. Men tyvärr räcker det inte, utan vi kommer också att behöva se över andra delar i energisystemet. Det är därför regeringen väldigt proaktivt har tillsatt en energikommission. Jag ser fram emot tuffa men också goda samtal med kommissionen för att hitta vägar framåt, så att vår energisektor, vår industri och våra hushåll kan få långsiktiga förutsättningar och tillgång till el till konkurrenskraftiga priser, gärna så hållbart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.