En utredning om förskolan

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig om jag ser något behov av och är beredd att tillsätta en utredning kring förskolan.

Jag håller med Kristina Axén Olin om att vi har höga ambitioner för vår förskola. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. En avgörande faktor för att höja måluppfyllelsen i förskolan är undervisningens kvalitet. Det är förskollärare som ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen för att främja barns utveckling och lärande. Förskollärarna har därmed ett särskilt ansvar för undervisningen. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, till exempel barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

Det finns dock en stor variation mellan kommuner samt mellan fristående och kommunala förskolor i andelen utbildade förskollärare och barnskötare. Som Kristina Axén Olin nämner finns det dessvärre även förskolor helt utan anställda behöriga förskollärare trots att skollagen anger att det ska finnas förskollärare i förskolan.

Jag tycker att det är bekymmersamt att det saknas tillräckligt med utbildade förskollärare och barnskötare i vissa delar av landet. Regeringen gör stora satsningar för att förbättra kompetensförsörjningen i förskolan. Lärar- och förskollärarutbildningarna byggs ut, och rekryteringen till utbildningarna måste fortsätta att öka och breddas. Vidare kan personer som medverkar i undervisningen i förskolan läsa in en behörighetsgivande förskollärarutbildning inom VAL, vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare.

Regeringen har nyligen genomfört ändringar i det regelverk som styr VAL så att bland annat fler personer får möjlighet att studera till förskollärare. Dessutom arbetar regeringen utifrån januariöverenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna för att inrätta ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Med ett sammanhållet system för förskollärares, lärares och rektorers kompetensutveckling kan skolutveckling främjas, professionernas attraktionskraft stärkas och förutsättningar skapas för högre måluppfyllelse.

Regeringen satsar också på personalens kompetensutveckling, bland annat genom Läslyftet i förskolan, som nu har ett högre söktryck än det för skolan. Det pekar på att behovet i förskolan inte är mättat, och för att möta behovet har 75 miljoner kronor avsatts för Läslyftet för 2020.

Jag kan också nämna att kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande har förlängts och utvidgats till att även omfatta förskolan från och med 2020. Vidare har det pedagogiska ledarskapet för förskolan stärkts. Från och med den 1 juli 2019 benämns förskolechefer rektorer och omfattas av den statliga rektorsutbildningen. Dessutom ges rektorer för förskolor tillgång till samma fortbildningsinsatser som rektorer i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser samtidigt fortsatta behov av att utveckla förskolan. Nyligen tog jag emot betänkandet Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska. I uppdraget har det bland annat ingått att föreslå åtgärder för att se till att personalen i förskolan har adekvat kompetens för uppdraget med barnens språkutveckling.

Regeringen kommer fortsatt att noga överväga ytterligare insatser som kan behövas för att möta kompetensbehovet i förskolan utifrån de krav som ställs i skolförfattningarna.

Herr talman! Tack så mycket, Anna Ekström, för svaret! Även denna fråga tycker jag är väldigt viktig, och det är någonting som vi heller inte diskuterar alltför ofta.

Det är över en halv miljon barn som går till förskolan, eller lämnas på förskolan, varje dag. År 2018 fick vi en ny reviderad läroplan för förskolan som började gälla den 1 juli 2019, och vi har otroligt höga ambitioner. Omsorg är en del av allt som ska ske på förskolan, men man ska också lära sig om barns rättigheter, digital kompetens, hållbar utveckling, jämställdhet, nationella minoriteters språk och kulturer samt kroppslig och personlig integritet - det är en massa olika saker.

Vi har höga ambitioner, och de blir allt fler. Vi har nu ett antal utredningar som har presenterat förslag om obligatorisk förskola från fyra års ålder; en annan utredning har föreslagit att det ska vara från tre års ålder. Nyligen kom även Lotta Edholms utredning om språkförskola från tre års ålder. Summa summarum lägger vi på fler och fler åtaganden och högre och högre ambitioner för förskolan utan att någon egentligen funderar på hur detta ska gå till.

Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström handlade egentligen om huruvida det inte är dags igen för en ordentlig utredning om vår ambition, om alla våra förslag om förskolan samt om hur ledarskapet och kompetensbehovet ser ut. Det skulle helt enkelt vara en större utredning om förskolan för att vi ska få denna ekvation att gå ihop. På den frågan svarade inte Anna Ekström. Är man beredd att tillsätta en utredning eller inte?

Herr talman! Jag är ju väldigt förtjust i utredningar. I vanliga fall brukar jag snarare få kritik från Kristina Axén Olin för att det är för många utredningar och för lite verkstad, som det brukar sägas - jag håller förstås inte med om det!

På just detta område tycker jag att man kan fundera över om det är läge att nu tillsätta en stor utredning om förskolan. Bottenplattan är ju att jag verkligen gillar utredningar, men jag kan också konstatera att det läge som råder nu är att vi alldeles nyss har genomfört en stor förändring av läroplanen och infört en ny läroplan för förskolan.

Jag håller med Kristina Axén Olin om att den läroplanen är ambitiös. Jag håller med om att den läroplanen förutsätter att det finns tillgång på utbildad arbetskraft och att det finns bra fortbildningsinsatser för de förskollärare och barnskötare som finns. Jag kan också hålla med om den läroplanen förutsätter att det nya begreppet undervisning - det är ju faktiskt ett nytt begrepp i förskolans värld - kan ges möjlighet att utvecklas på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fantastiska är ju att den nya läroplanen har tagits emot så positivt av förskolans anställda. När vi implementerar nya läroplaner brukar det uppfattas som en besvärlig arbetsinsats att sätta sig in i det nya. Jag har uppfattat att förskolans anställda tycker att det är väldigt besvärligt att det finns för lite resurser, och jag har uppfattat att de tycker att det är väldigt besvärligt att de har stora barngrupper och många timmar. Men jag har inte uppfattat någon kritik mot den nya läroplan som har kommit, vilket jag tycker talar för att den har fått ett gott mottagande i förskolan.

Jag vill också, precis som i den förra interpellationen, påminna om att ansvaret för kvalitet och resultat i förskolan ligger på huvudmannanivån - i detta fall på den kommunala nivån eller på de fristående förskolor som också finns. Det här är ett viktigt ansvar, och jag är orolig över de signaler som jag får om att man tycker att det är ett ansträngt läge i förskolor, både i fristående och i kommunala förskolor. Jag blir också bekymrad när jag ser de vittnesmål som hela tiden kommer om att man tycker att läget blir allt tuffare.

Men min övertygelse är att det viktigaste vi kan göra är att se till att den kommunala ekonomin förmår att bära de utgifter som förskolan med nödvändighet innebär. Kvalitet i förskolan kostar pengar.

Från statens sida är vi beredda att bidra. Vi har förstärkt den kommunala ekonomin rejält med de budgetförslag vi lagt fram, och det har vi gjort med fog. Läget ute i våra kommuner är väldigt ansträngt, och jag vill inte att det ansträngda läget ska gå ut över förskolans kvalitet - jag vill snarare att den ska stärkas.

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner med hela riksdagen och samtliga partier i riksdagen om hur vi kan säkra att den kommunala ekonomin verkligen klarar av den höga kvalitet som vi alla vill att förskolan ska ha och som återspeglas i vår läroplan.

Åter till Kristina Axén Olins fråga: Innebär det här att det nu är läge att tillsätta en stor utredning om förskolan? Nej, jag bedömer nog att i det läge som är nu är det viktigast att se till att det via den kommunala budgeten finns en rejäl ekonomi för förskolan, så att man får möjlighet att implementera den läroplan som finns, fortsätta arbeta med språkutvecklande arbetssätt, läslyft och annat som vi gör stora fortbildningsinsatser kring och möjlighet att ge varje barn den trygga vardag som de förtjänar.

Herr talman! Jag kan hålla med utbildningsministern om att den reviderade läroplanen har mottagits förhållandevis väl. Sedan kan jag apropå vår förra interpellationsdebatt alldeles nyss, där vi pratade om ledarskap och rektorer, se att det även där finns en utvecklingspotential för förskolan. Det syns inte minst nu under pandemin. Man nås av hundratals samtal från förskollärare, lärare och andra som tar upp väldigt basala ledningsfrågor. Uppenbarligen brister det när det gäller ledarskap i både förskolan och skolan.

Det som bekymrar mig är som sagt var vår höga ambition för förskolan. Där har säkert även vi moderater bidragit på olika sätt med höga ambitioner och en önskan om att förskolan ska göra mer och mer, inte minst när det gäller kunskapsutvecklingen hos barnen och att göra skolan mer jämlik. Vi vill gärna utradera de sociala skillnader som man bär med sig sedan tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har lagt på så otroligt mycket arbete år efter år och gjort utredning efter utredning, och det rimmar inte riktigt med den situation som nu är i förskolan. Jag menar att vi måste börja sätta ned foten och fundera på vad som är förskolans uppdrag, så att man kan utföra det och mäkta med det bra, och vad man då behöver för kompetens, organisation, stöttning eller ledarskap.

I början av 2000-talet, när man senast tittade på förskolan, var nästan all personal i förskolan utbildad. År 2019 var det 39,5 procent som hade förskollärarutbildning och 18 procent som hade barnskötarutbildning. Men 31 procent i förskolan hade ingen utbildning alls för att jobba med barn. Det är en djupt oroande utveckling.

Lärarförbundet och Kommunal skickade en skrivelse till utbildningsministern efter att jag hade skrivit min interpellation men med mer utförlig statistik och om hur de upplever samma problematik. Personalsituationen just nu och kompetensutvecklingsbehovet rimmar inte med alla de nya uppdrag som hela tiden tillkommer för förskolan. Enligt den forskning som de hänvisar till brister en tredjedel av förskolorna i kvalitet. Ungefär en tredjedel av alla förskolor har okej kvalitet och en tredjedel har god kvalitet, men den tredje tredjedelen har låg eller otillräcklig kvalitet.

Vi vet också efter Lotta Edholms utredning att 263 förskolor i Sverige inte har en enda förskollärare, och tyvärr på de förskolor där jag tror att både jag och Anna Ekström skulle tycka att de egentligen behövs som mest.

Även om jag inte älskar utredningar tycker jag att vi snart måste sätta ned foten och bestämma vad som är förskolans uppgift, vad som ska prioriteras och hur vi kan hjälpa till för att få en organisation som lever upp till målen.

Herr talman! Det är lite intressant att jag gillar utredningar medan Kristina Axén Olin, som säger att hon inte tycker om utredningar, kräver just en utredning på detta område.

Min bedömning, herr talman, är att förskolan har ett tydligt definierat uppdrag i den nya läroplan som gäller sedan 2018, och som enligt oss båda två har blivit i huvudsak väl mottagen ute i förskolorna. Innan vi gör stora förändringar i den bör det utvärderas på vilket sätt den har fungerat och på vilket sätt den eventuellt skulle behöva förbättras.

Jag är, precis som Kristina Axén Olin, fortsatt bekymrad över det som är den svenska förskolans riktigt stora problem, nämligen bristen på utbildad personal, som bland annat leder till en ibland helt ohållbar miljö för barnen och för personalen, åtminstone om man få tro de vittnesbörd som både jag och Kristina Axén Olin får ta del av från dem som jobbar i förskolan.

Jag är däremot väldigt glad över att vi har ett fortsatt högt söktryck till förskollärarutbildningarna.

Herr talman! Vi har i åratal diskuterat problemet med att för få söker till våra lärarutbildningar, men just till förskollärarutbildningen har det hela tiden varit ett hyggligt högt söktryck och är det också nu. Jag är glad att vi har kunnat öka antalet platser. Och kanske mest värmer det mitt hjärta som dotter till en barnskötare att vi har öppnat fler möjligheter för erfarna barnskötare att gå den så kallade VAL-utbildningen för att få en validering och bli förskollärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett tidigare uppdrag var jag chef för Skolverket och ansvarade för att skriva ut legitimationer till förskollärare. Jag noterade då att de äldsta förskollärarna väldigt ofta hade en examen som bestod i att de hade börjat som barnskötare, sedan gått olika kurser och lagt ihop detta till en förskollärarutbildning. Och jag är fortsatt övertygad om att det, precis som den vanliga förskollärarutbildningen, är ett bra sätt att komma in i yrket och ett sätt att ta vara på den kompetens som finns i förskolan.

Jag vill lyfta fram en sak i Lotta Edholms utredning, nämligen de förslag som hon lämnar angående att stärka barnskötaryrket. Det är ett yrke i förskolan som vi har talat alldeles för lite om och som har stor betydelse både för förskolans pedagogiska uppdrag och för barnens lyckliga barndom.

Jag vill, herr talman, också påminna om den stora satsningen Läslyftet och de satsningar som görs på ett språkutvecklande arbetssätt. Detta är helt nödvändigt i ett läge där den utbildade personalen i så liten utsträckning finns i de förskolor där de behövs allra mest. Ett språkutvecklande arbetssätt där kan betyda väldigt mycket för många barns förutsättningar att lära sig mycket och klara sig bra i det svenska samhället.

Herr talman och utbildningsminister Anna Ekström! Som sagt brukar jag annars kritisera ministern för att det är alldeles för mycket utredningar och för lite förslag som hamnar för beslut. Men i den här frågan kanske jag kommer att upprepa att jag ändå gärna skulle se en utredning.

Personalsituationen är bekymmersam. Något som är förvånande är att det just när det gäller kompetens och förskollärare är det omvända mot hur det brukar vara i samhället, nämligen att det är storstäderna som har problem med kompetensen, inte mindre orter. Det är i storstäderna och framför allt i våra utanförskapsområden som vi har problem med ingen utbildad personal eller alldeles för få.

I den skrivelse som Lärarförbundet och Kommunal har lämnat till regeringen påminner de om att förskolläraryrket tyvärr ligger på andra plats när det gäller sjukskrivningar i Sverige. Det är alltså en väldigt hög sjukfrånvaro, som förmodligen hänger samman med arbetsmiljön och uppdraget.

Just i dag, trots att vi är nära jul, vill inte utbildningsministern tillsätta en utredning eller ge några löften om en utredning. Men jag hoppas ändå att vi kan vara vaksamma så att förskolan åtminstone inte ges några nya uppdrag, förväntningar eller ännu högre ambitioner innan vi har löst hur ledningen, styrningen och kompetensen ska säkras.

Herr talman! Den svenska förskolan hör till de delar av vårt samhälle som är mest älskade av föräldrar och av alla oss svenskar.

Den svenska förskolan började som ett sätt för oss att se till att mammor kunde börja jobba. En positiv bieffekt, när vi började bygga ut våra förskolor, var att barn och elever fick en lycklig och lärorik barndom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi vänt på steken. Syftet med förskolan är att ge barn och elever en lycklig och lärorik barndom, och en väldigt positiv bieffekt är att mammor och pappor kan gå till jobbet och till utbildningar.

Samtidigt är utmaningarna stora i förskolan. Jag nås, precis som många andra, av väldigt mycket vittnesbörd från personalen om hur sliten man är. Inte minst under pandemitiden har förskolan verkligen prövats. Och sällan har det varit så tydligt hur omtyckt och älskad vår förskola är. Trots det ansträngda läget har förskolan kunnat hålla öppet. I en väldigt besvärlig tid för mammor och pappor som måste jobba i vården, omsorgen och blåljusyrken kan de tryggt gå till jobbet, och barnen får en lugn och trygg punkt i tillvaron.

Herr talman! Jag vill passa på att så här i mitt sista inlägg vända mig till den fantastiska personalen i förskolan som har arbetat otroligt hårt under svåra omständigheter och rikta ett varmt tack till dem för de insatser som har gjorts.

Jag tackar också Kristina Axén Olin för en viktig fråga som bör diskuteras mycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.