En grön återstart

Fru talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas för att coronastödinsatserna ska bidra till att Sveriges klimatmål uppnås.

Jag vill inleda med att vara väldigt tydlig. Parallellt med den djupa kris vi just nu befinner oss i är klimatfrågan alltjämt vår tids ödesfråga. Därför är det avgörande att klimatomställningen inte prioriteras ned utan snarare utgör en utgångspunkt för återhämtningen i Sverige, i EU och i världen.

Det är även av största vikt att vi inte upprepar misstagen från finanskrisen 2008, där vi nu i efterhand kan se att de fossila bränslena gynnades av återhämtningsåtgärderna runt om i världen.

Regeringen anser att omedelbara åtgärder för att minska den ekonomiska inverkan av coronakrisen bör vara miljömässigt och socialt hållbara både på kort och på lång sikt, och de ska även vara förenliga med att driva på den gröna omställningen. Regeringen avser även att verka för att EU:s återhämtningsåtgärder är förenliga med målsättningen om ett klimatneutralt Europa till 2050.

I ett första skede har prioriteringen självklart varit att hindra smittspridningen, rädda jobb och stötta företag. I takt med att smittspridningen minskar flyttas fokus till återhämtningen. Fokus för regeringen är omfattande investeringar i grön omställning, välfärd och jobb.

Parisavtalets genomförande och Sveriges nationella klimatmål är en utgångspunkt, och utsläppsminskningarna måste gå fortare än vad de har gjort hittills. Statliga stöd ska inte leda till en lägre omställningstakt; tvärtom bör de leda till en snabbare utsläppsreduktion.

Sverige har en klimatpolitisk handlingsplan för att minska utsläppen av växthusgaser. Den omfattar ett stort antal principer och målsättningar som måste vara styrande även för stimulansåtgärder. I de fall en föreslagen åtgärd med inverkan på klimatet inte direkt berörs av handlingsplanen är klimatlagens syften och mål styrande.

Vi har i Parisavtalet åtagit oss att säkra en gradvis omställning av finansiella flöden i linje med Parisavtalets mål. Statliga stöd som går till aktörer som bibehåller och utvecklar hållbara tjänster och lösningar kan bidra till att genomföra det åtagandet. Det kan till exempel handla om att stimulera övergången till en cirkulär och biobaserad ekonomi och att främja innovation och utveckling av ny teknik och hållbara affärsmodeller och infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bara genom samarbete som klimatfrågan kan lösas. Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Initiativet fick nyligen i uppdrag att stödja näringslivet till fossilfrihet i samband med återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av pandemin.

Fru talman! Jag vill även avsluta med att vara väldigt tydlig. Det är de beslut vi tar nu, både inom politik och näringsliv, som lägger grunden för det samhälle vi vill ha i morgon. När vi blickar framåt finns en unik möjlighet att lösa två kriser samtidigt.

Fru talman! Jag vill tacka klimatministern för svaret på min interpellation om en grön återstart efter corona.

Jag tror att vi är många som har haft tid under de här många veckorna som har gått sedan början och mitten av mars då pandemin nådde Europa och Sverige att fundera på vad som är viktigt i livet och också på vad det är för slags samhälle som vi har byggt upp och hur väl rustade vi är för sådana här plötsliga händelser. Jag tror att de flesta är rätt överens om att det är viktigt med sådant som en väl fungerande sjukvård och äldreomsorg, att vi samarbetar och hjälper varandra och att vi har en långsiktighet i politiken. En sådan sak som lagerhållning av läkemedel och material till sjukvården är det viktiga.

Samtidigt har vi under flera decennier haft en politik som har handlat väldigt mycket om just-in-time, om att vi organiserar offentlig sektor enligt new public management och att vi har avreglerat och privatiserat. Med andra ord har vi avhänt oss möjligheten att styra samhället åt det håll som vi vill. Vi har blivit illa rustade för kriser i Sverige.

Jag tycker att det här är viktiga dimensioner som måste finnas med när vi talar om livet efter corona och de möjligheter som vi då har - för en kris är ju inte bara en kris utan också en möjlighet att skapa någonting bättre. För klimatets del kan vi se att utsläppen har gått ned kraftigt. Man talar om en snittminskning på 7-8 procent under 2020. Enbart i Sverige gick utsläppen bara i april ned med 28 procent. Det märks att vi befinner oss i en kris. Men det är inte den här formen av utsläppsminskningar som vi vill ha, utan vi vill att de ska vara frukten av vårt organiserade och strukturerade arbete för att skapa ett bättre samhälle.

Jag tycker att det som miljö- och klimatministern säger här låter bra och genomtänkt. Jag skulle vilja ställa en konkret fråga till miljö- och klimatministern, som också är vice statsminister, och den är om regeringen planerar för ett samlat förslag om en rödgrön omstart av Sverige där alla de här dimensionerna som vi talar om nu finns med. På vilket sätt kommer ett sådant förslag i så fall att läggas fram?

Jag tänker också på en sådan sak som finansiella flöden, som klimatministern tar upp. Då tänker jag på våra AP-fonder, som bidrar till skövling av regnskog i Amazonas - det gjordes nyligen avslöjanden om Sjunde AP-fondens placeringar. Jag tror att en bättre struktur när det gäller våra finansiella flöden och inte minst våra offentliga medel är extremt viktigt i det här sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att regeringen har lagt fram nya placeringsdirektiv för våra AP-fonder, men de verkar inte riktigt bita, utan pengarna placeras fortfarande i regnskogsskövling och fossila verksamheter. Vad tänker ministern göra åt det?

Jag hade några frågor till, men jag antar att jag får återkomma med dem.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en väldigt viktig fråga!

Jag instämmer verkligen i att det här är en kris som också har stämt till eftertanke. Jag tror att väldigt många har fascinerats av vilken handlingskraft det finns i ett samhälle när det verkligen är en kris - vi har förhandlat fram krispaket på drygt 240 miljarder på väldigt kort tid - och av att det finns en sådan vilja till att hjälpa till när man verkligen ser konsekvenserna av någonting som drabbar hela världen. Människors bästa sidor kommer fram. Man vill vara med i någonting positivt.

Jag instämmer verkligen i att det finns ett fönster här för att lägga fram visioner om ett bättre och mindre sårbart samhälle. Det är uppenbart att många av de saker som vi har drabbats av nu hade kunnat förebyggas om vi hade haft bättre beredskapslager, bättre civil beredskap och naturligtvis också om vi hade haft en bättre förberedelse inom äldrevården och sjukvården. Det här får vi ta lärdom av.

Klimatkrisen kommer inte att komma som en överraskning för någon. Det här är någonting som världens samlade forskare har varnat för i årtionden. Vi behöver förbereda oss för det, och här finns en möjlighet att ställa om samtidigt som vi också bygger upp våra samhällen efter coronakrisen.

Jag tycker att det är en intressant prognos med den globala utsläppsminskningen på mellan 7 och 8 procent till följd av coronakrisen. Jag tror att de flesta tänker att det skulle bli en mycket större minskning när alla flyg står på marken och väldigt stora verksamheter ligger nere. Men där är poängen att vi inte kommer att klara klimatkrisen eller Parisavtalets mål bara genom att stänga ned. Människor behöver mat, kläder, bostäder och energi ändå, och vi måste därför också ställa om. Det är viktigt att vi har en struktur i det. Vi har precis samma syn på det.

När vi kommer att komma fram med ett större återhämtningspaket kan jag inte uttala mig om just nu, men det är ganska självklart att vi kommer att göra det. Fokus för regeringen är omfattande investeringar i grön omställning, i välfärd och i jobb. Det är alltså inte en grön omställning utan att också skapa arbetstillfällen, ge en kickstart för ekonomin och fortsätta att utveckla Sverige som innovationsland där vi kan exportera smarta klimatlösningar till resten av världen. Det här är någonting som Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regeringen är helt ense om.

Vi behöver se till att ha de rätta finansiella instrumenten för att nå dit. Vi har redan annonserat att vi kommer att titta närmare på gröna kreditgarantier. I förra veckan blev riktlinjerna klara för de nya gröna obligationerna, och Svensk Exportkredit kan redan nu ge lån för omställning även i Sverige. Det är också någonting som går att använda som en hävstång för den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är precis som ministern säger; riksdag och regering har anslagit ungefär 240 miljarder kronor i omställningsstöd till privatpersoner, företag och offentlig sektor. Till det finns de 500 miljarder kronorna med gratis pengar, som Stefan Ingves från Riksbanken kallar det, alltså lån till nollränta. Det som oroar mig är att det hittills inte ställts några krav på motprestationer vad gäller minskade utsläpp. Det skulle kunna vara biologisk mångfald eller andra gröna dimensioner.

Nu är vi inte mitt uppe i den akuta krisfasen, som vi var i mitten av mars. Nu vet vi mycket mer om hur vi kan utforma stödpaket som ger god samhällsnytta, för samhället i stort men inte minst för miljön och klimatet. Det är ett sådant samlat grepp jag skulle vilja se från regeringen.

Det finns också enorm potential i att rulla ut de stora investeringarna, exempelvis att bygga höghastighetsbanorna och att bygga järnväg i andra delar av landet. Det finns konkreta planer för det. Men de ligger ganska långt fram i tiden. Kan man tidigarelägga sådana investeringar?

Detsamma gäller järnvägsunderhåll. Om tågresandet har minskat med ungefär 70 procent på våra järnvägar frigörs faktiskt möjligheten att under långa tider utföra järnvägsunderhåll på ett mer sammanhängande sätt. Jag vet att regeringen anslog pengar - det var väldigt bra. Vi i Vänsterpartiet vill ha mer, så att det kan utföras mer järnvägsunderhåll.

Klimatministern nämner initiativet Fossilfritt Sverige, som vi pratade om tidigare. Det är som sagt ett intressant initiativ. Men det känns som att det verkligen är dags att ta nästa steg, att gå från de 21 färdplanerna och se till att de operationaliseras och att det blir handling av dem. Jag tror att det också är viktigt att se till att handlingsplanerna koordineras, så att det inte blir 21 färdplaner för mer biobränsle, vilket det ser ut lite som i dag i många av färdplanerna. Man måste ta ett helhetsgrepp och ta med andra viktiga dimensioner, exempelvis biologisk mångfald.

Jag instämmer helt i det ministern säger om vikten av att investera mer i välfärden. Kan man tänka sig något klimatsmartare än att låna en bok på ett bibliotek, att vara lärare för 25 elever och lära dem spanska, engelska och matematik eller att vårda människor i omsorg och sjukvård? Det är verksamheter som har nästan inga utsläpp alls. Offentlig sektor är väldigt klimatsmart. Därför är det även av det skälet bra att investera mer i vår gemensamma välfärd.

På tal om Fossilfritt Sverige vill jag fråga ministern när vi får se ett mer samlat grepp för Fossilfritt Sverige, till exempel mer pengar, så att färdplanerna kan sättas igång i närtid. Vi hörde nu att det inte finns någon tidssatt plan för det omfattande återstartsprogrammet efter corona. Men jag hoppas att det är något regeringen arbetar med och att vi kan få se ett samlat grepp någon gång efter sommaruppehållet, till hösten. Det behöver Sverige.

Fru talman! Tack återigen för frågan, Jens Holm!

Vi befinner oss verkligen mitt i en kris fortfarande. Under den inledande perioden har det handlat om att rädda jobb och rädda företag från att gå i konkurs och om att se till att vi har en grund att stå på för att sedan återuppbygga ekonomin. Än så länge omfattas en halv miljon svenska löntagare av korttidspermitteringarna. Det visar hur brett det här har slagit mot den svenska ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller vad vi behöver göra i nästa steg arbetar vi självklart med att planera för återuppbyggnad. Jens Holm pekar på viktiga delar. Vi behöver stärka energi- och elförsörjningen i Sverige. Jag vill återigen upprepa att det inte är på det sättet att regeringen inte tittar på Fossilfritt Sveriges färdplaner. Jag konstaterar att det finns ganska många överlappande önskningar, men en del är konkurrerande. Man behöver ta ett helhetsgrepp. Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna tagit ett helhetsgrepp i klimathandlingsplanen. Men det finns ytterligare åtgärder som behöver specificeras och kanske också konkretiseras mer i form av vilka resurser som behövs.

Vi kommer att behöva stärka elnätet så att vi kan uppnå målet om 100 procent förnybar elektricitet.

Vi har också väldigt höga ambitioner vad gäller järnvägen. Precis som Jens Holm säger finns det nu när tågresandet har gått ned, tillfälligt hoppas vi, möjligheter att utföra ökat underhåll under den tid det går lite färre tåg på spåren. Men det viktiga är framtidsbygget med höghastighetstågen.

Det blir kanske också ett förändrat landskap när det gäller besöksnäringen i en postcoronavärld. Här finns regeringens hittills stora satsningar på att bevara och skydda värdefull natur. Att underhålla och rusta upp ger också människor möjlighet att komma ut i naturen. Just nu har människor i Sverige ungefär två kilometer till närmaste friluftsområde eller skyddade område. Det har sedan vi tillträdde minskat, från tre till två kilometer. Det arbetet vill vi fortsätta. Man ska skydda naturen men också ge människor jämlik tillgång till naturen. Hur viktig tillgången till naturen och allemansrätten är tror jag att många har upptäckt den här våren. Vi kommer att fortsätta satsa på det. Det är också något som gynnar besöksnäringen, som ska vara hållbar, runt om i Sverige.

Jens Holm frågade när vi ska ta nästa steg med Fossilfritt Sverige. Vi kommer att ta ett nytt steg när vi kommer med återhämtningsplanen efter corona. Han frågade också vilka principer vi följer. Principen är ju att statliga stöd inte ska leda till lägre omställningstakt utan till snabbare utsläppsreduktion. Parisavtalets genomförande och Sveriges nationella klimatmål är utgångspunkterna, och utsläppsminskningarna måste gå fortare än hittills. Förra året minskade faktiskt utsläppen från den svenska industrin med 5 procent. Det var ett avgörande steg framåt.

Vi vill inte ju att utsläppen ska minska på grund av en pandemi. Vi vill att det görs genom omställning.

Fru talman! Jag hoppas att det i fortsatta omställningsprogram blir krav på motprestationer för miljön och klimatet. Jag vill påminna ministern om att när de sex, eller om det är sju, tilläggsbudgeterna har lagts fram under våren har Vänsterpartiet spelat in många förslag om mer pengar till järnväg, mer pengar till underhåll, pengar till Fossilfritt Sverige, mer pengar till att bygga ut välfungerande bredband i hela landet och mer pengar till kollektivtrafiken. Det fick vi också nu. Det är jättebra, men det kommer att behövas mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag sa tidigare att en kris också är en möjlighet. Om vi tittar tillbaka i historien ser vi att det på 30-talet rådde massarbetslöshet i världen. Vad gjorde president Roosevelt i USA? Jo, han drog igång den nya given, en stor satsning för att skapa framtidshopp och nya jobb i Nordamerika. Efter andra världskriget gjordes massiva investeringar i återuppbyggnad. Det skapade också stort hopp och framtidstro. I början av 70-talet var det oljekris med skenande priser på olja. Vad gjorde vi då? Jo, vi energieffektiviserade, fasade ut oljepannor i våra hus och satsade på förnybar energi och en del på kärnkraft - det var visserligen inte någon vidare satsning.

Det jag menar är att en kris är en möjlighet. Nu står ett fönster vidöppet för regeringen att satsa brett på välfärden och ge mer pengar dit. Vi kan investera i hållbara transporter, i järnvägen och i höghastighetsbanorna. Sumpa inte den chansen! Låt oss göra det! Låt oss lägga fram ett stort omstartspaket för Sverige som är hållbart!

Fru talman! Tack, Jens Holm, för ditt brandtal! Jag kan i stora delar hålla med.

Sverige har unikt goda förutsättningar för en stor grön giv i återhämtningen. I den är välfärden och jobben naturliga delar, eftersom vi har jobbat så länge med detta. Vi har en klimatlag på plats. Vi har färdplaner för 21 olika sektorer av Sveriges näringsliv. De vet vad de ska göra för att nå fossilfrihet. Detta kommer att skapa nya jobb.

De nya jobben ersätter en del gamla jobb, men det kommer även många fler jobb genom till exempel förnybar energi, utbyggnad av järnvägen, byggnation av bostäder, energieffektivisering av gamla hyresrätter som runt om i Sverige står och läcker energi, satsningar på besöksnäringen genom upprustning av naturområden liksom även satsningar på välfärden. Jag håller helt med om att allt detta utgör en möjlighet att bygga något som är mycket mer hållbart samtidigt som vi ger en ekonomisk storinjektion i svensk utveckling.

Vi trycker nu dessutom på EU hårt så att även EU:s gröna giv fortsätter att ligga på bordet. Jag tror att för närvarande 18 medlemsländer har skrivit under på att den gröna given ska vara fundament i en coronaåterhämtning. Det finns några länder som fortsätter att vara lite skeptiska och tycker att ekonomin först ska återhämtas innan vi kan tänka på klimatet. Men det är en majoritet av länderna som ser att kopplingen är tydlig. Vi kan satsa oss ur krisen, och vi kan göra det samtidigt som vi blir fossilfria. Detta kommer att gynna hälsan hos EU-medborgarna liksom naturen, och framtiden för våra barn tryggas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.