En flexibel föräldraförsäkring

Fru talman! har frågat mig om jag avser att titta på regelverket kring uttag av föräldraförsäkring så att det blir mer flexibelt för landets barnfamiljer samt vad som är min motivering till nuvarande fyraårsregel i föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen består av flera olika delar: föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Till det tillkommer även statlig ålderspensionsavgift för respektive förmån. Sveriges föräldraförsäkring har under de senaste 40 åren haft positiva effekter på föräldrars arbetsmarknadssituation genom att öka förutsättningarna för både kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv.

Föräldrapenningen är en mycket flexibel försäkring. Föräldrar med gemensam vårdnad ges 240 dagar vardera att disponera fram till att barnet är tolv år gammalt. Dagar kan tas ut som del av en dag eller exempelvis del av en vecka. Vissa dagar kan tas ut samtidigt om föräldrarna önskar vara lediga tillsammans när barnet är litet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrar ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Motivet till fyraårsgränsen är bland annat att båda föräldrarna bör förlägga huvuddelen av sin föräldraledighet till barnets tidiga levnadsår, då barnets behov av omsorg är som störst. En sådan koncentration bör vara för barnets bästa genom ökade möjligheter till en tidig och nära anknytning till båda föräldrarna och bidrar också till förbättrade förutsättningar för ett jämställt föräldraskap.

För barn födda 2010 återstod i genomsnitt cirka 94 dagar att ta ut vid barnets fyraårsdag. För barn födda 2014 återstod i genomsnitt 79 dagar. Föräldrar hade därmed koncentrerat sitt uttag till barnens yngre åldrar.

Inspektionen för socialförsäkringen har följt upp effekten av fyraårsgränsen. Studien visar att reformen framför allt har påverkat pappors uttag, som i genomsnitt ökat med elva dagar fram till att barnet fyllt fyra år. Pappors andel har ökat oavsett utbildning och inkomst och oavsett om föräldrarna är inrikes eller utrikes födda.

Uttaget av föräldrapenning och föräldraledighet är ännu inte jämställt. Skillnader kvarstår också mellan olika familjer, vilket bland annat kan förklaras av att föräldrarnas behov, normer och socioekonomiska förhållanden skiljer sig åt. Mer behöver därför göras innan målet om ett jämställt föräldraskap är uppnått.

Under 2017 lämnade Utredningen om en modern föräldraförsäkring sitt slutbetänkande. Utredningens förslag stärker det jämställda föräldraskapet och underlättar för olika familjekonstellationer att kombinera arbetsliv och familjeliv. Förslagen från utredningen bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Shekarabi för svaret på interpellationen.

Den svenska föräldraledigheten är i mångt och mycket generös, och vi ska ha en generös föräldraförsäkring. Den ska också vara flexibel och öppen för formbarhet för olika familjers behov - det är jätteviktigt.

I svaret på varför man har denna fyraårsregel, som innebär att det bara går att spara ett visst antal dagar efter att barnet fyllt fyra, sägs det att det är viktigt att föräldraledigheten koncentreras till de tidiga levnadsåren. Detta uppfylls dock egentligen redan innan fyraårsregeln börjar gälla - det är ju under de första levnadsåren som omsorgsbehovet är som allra störst, och det är då föräldrarna är hemma till största delen.

Vad som skiljer sig åt ganska mycket under de första levnadsåren är mammors respektive pappors uttag av föräldradagar. Det är mammorna som tillbringar allra mest tid hemma med bebisar och småbarn, vilket egentligen ter sig helt naturligt på grund av fysiska förutsättningar. Jag vill påstå att problemet för regeringen och Socialdemokraterna egentligen kanske är just det faktum att det är mammorna som tar ut den största delen i början av ledigheten medan papporna tar ut sina dagar lite senare.

Här kommer vi åter in på frågan om jämställdhet och hur olika vi viktar detta i de olika partierna. När man analyserar fyraårsregeln visar det sig nämligen att ett jämställt uttag börjar först efter det att barnet fyllt tre år, och sedan plockar regeringen bort ett antal dagar. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen förfaller cirka 33 dagar per barn med fyraårsregeln, och detta berör 70 procent av alla barn. Det innebär att dessa barn får färre dagar tillsammans med sina föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som jag påpekade i min interpellation är merparten av de dagar som förfaller reserverade pappamånader. Det visar på att fyraårsregeln är misslyckad, dels för att den tar av de reserverade pappamånaderna, dels för att den begränsar antalet dagar som kan tas ut. Detta gäller inte minst ur ett barnperspektiv. Barnet får färre dagar hemma och fler dagar i den stora omsorgen. Barnet tillbringar fler dagar borta från familjen, och alltså får man inte det som statsrådet framhåller som viktigt: att föräldrarna ges mer tid till sina barn.

Förutom att reformen faktiskt påverkat pappors uttag positivt med cirka 2 procent - i genomsnitt elva dagar på fyra år - leder den till ett mer jämställt uttag rent statistiskt. Den har dock faktiskt också påverkat kvinnors ekonomi negativt, vilket de facto är ett större problem än vem som tar ut vilket antal dagar. Reformen har helt enkelt lett till att kvinnors uttag av lägstanivådagar i genomsnitt har ökat med tio dagar och att deras SGI-dagar i stället har minskat med cirka sex dagar.

Detta resulterar i att mammor i genomsnitt får ut en lägre ersättning för i stort sett samma antal dagar hemma. Dessutom ser man att mammors uttag av obetald ledighet ökar. Den samlade inkomsten för kvinnor minskar alltså. Männen tar ut SGI-dagar, och kvinnorna tar ut lägstanivådagar.

Återigen: Detta är en dålig reform som varken gynnar kvinnor eller barn. Vad tänker statsrådet göra åt det faktum att kvinnor i och med reformen tenderar att ta ut mer obetald ledighet och fler lägstanivådagar?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för inlägget, för interpellationen och inte minst för engagemanget i de frågor som rör den ekonomiska familjepolitiken och föräldraförsäkringen!

Jag tror att en fördel med denna typ av interpellationer är att vi kan ta tag i missförstånd som gör att vi ibland drar olika slutsatser. Ibland kan vi dra olika slutsatser mot bakgrund av att vi har olika ideologiska utgångspunkter, men i detta fall tror jag faktiskt att det handlar mer om att den studie som riksdagsledamoten hänvisar till har missförståtts.

Om jag förstår det hela rätt refererade Linda Lindberg i sin interpellation till en studie från Försäkringskassan om dagar med föräldrapenning som brinner inne. Jag tyckte att det här var väldigt intressant, så jag använde mig av våra resurser på departementet för att djupdyka i frågan.

Försäkringskassan konstaterade gällande barn födda 2010 att det för cirka 70 procent av barnen fanns dagar som inte använts vid åttaårsdagen; i genomsnitt hade då 33 dagar brunnit inne. De barn som man studerade var alltså barn födda 2010. De hade fyllt åtta år, och rätten till ersättning hade därmed upphört. Denna årskull omfattades alltså av det gamla regelverket; studien baserades på hur det var innan den här reformen genomfördes och tillämpades på barnen. Då fanns det inte någon fyraårsgräns. Den övre åldersgränsen för den grupp som studerades var åtta år, till skillnad från nu när gränsen är tolv år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan inte, som Linda Lindberg antyder i interpellationen, konstatera att gränsen har medfört att dagar brinner inne. Det vi kan se är att huvuddelen av dagarna med föräldrapenning används av föräldrarna. Sedan finns det dagar som inte används, men detta kan bero på väldigt många olika saker. Det kan till exempel handlar om strödagar som glömts bort eller om föräldrar som inte har behov av att använda de sista dagarna. Det kan vara så att föräldrar inte känner till hur dessa dagar kan användas. Det kan också finnas föräldrar som saknar möjlighet att ta ut alla dagar - till exempel statsråd, även om detta inte är en utsatt grupp. Det ska sägas att det ibland finns skäl till att föräldrar inte kan ta ut föräldradagarna.

Många föräldrar tog ut de flesta dagarna med föräldrapenning, och för nästan 30 procent av barnen födda 2010 hade alla dagar använts. För ungefär hälften av barnen är det 1-59 dagar som inte använts, men för många av dem handlade det om väldigt få dagar. För 50 procent av alla barn var det färre än tio dagar som brann inne.

Vad vi kan konstatera efter att ha tagit del av denna studie är att man generellt sett kan utgå från att Sverige har ett extremt flexibelt system med föräldraförsäkring. Sedan finns det naturligtvis många olika skäl - framför allt arbetskraftsdeltagandet - att sätta ramar för föräldraledigheten. Det handlar också om relationen till arbetsgivaren; det är ganska många aspekter som måste beaktas här.

Min bedömning är att lagstiftaren har gjort rätt avvägningar mellan behovet av ett stort handlingsutrymme och flexibilitet för familjen och föräldrarna och behovet av att ha ett system som främjar fokus på barnens omvårdnad de tidiga åren och sedan arbetskraftsdeltagande för män och kvinnor.

Vi är självklart beredda att diskutera den här frågan och också kritiskt granska effekterna av alla reformer. Den inställningen måste alla regeringar och partier ha.

Jag är naturligtvis öppen för att se de här förändringarna ur ett kritiskt perspektiv. Men vad jag har kunnat se av våra studier har inte den här reformen haft den effekt som Linda Lindberg antyder i interpellationen.

Fru talman! Jag har också läst den rapport som statsrådet hänvisar till. Och visst, så kan det ju vara. Men faktum kvarstår ändå att det är dagar som brinner inne, och familjer anpassar sig såklart för att man vill använda så många dagar som möjligt.

Samtidigt instämmer vi i att det är viktigt att ha jämställda förutsättningar redan från start. Där har vi en del andra förslag som stimulerar och gör det på ett bra sätt, bland annat förslag om rätt till ledighet för närvaro vid mödravården under hela graviditeten, som jag och statsrådet har debatterat om tidigare. Vi föreslår också en fördubbling av de tio dagar som man får i direkt anslutning till förlossningen, vilket gör att båda föräldrarna kan vara hemma en hel månad efter förlossningen. Vi vill också att man ska kunna ta ut flera dubbeldagar, så att båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt.

Vi har alltså flera åtgärder som skulle kunna underlätta för båda föräldrarna att njuta av föräldratiden och tidigt umgås med den nya familjemedlemmen utan att för den skull begränsa valmöjligheten på något sätt. Det är viktigt att poängtera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de ekonomiska konsekvenserna menar vi att ingen ska drabbas ekonomiskt, oavsett vem det är som är hemma, för faktum kvarstår att den som väljer att vara hemma får en något lägre månadsinkomst. Men pensionsrätt för barnår kompenserar ganska mycket det pensionstapp som man får när man är föräldraledig.

När vi har tittat på just den ekonomiska jämställdheten har vi sett att den största förlusten egentligen är först när en förälder väljer att gå ned i tid fram till dess att barnet fyller åtta år. Här behövs det reformer.

I stället för att fortsätta med fler kvoterade föräldramånader, som Socialdemokraterna menar ska vara sex månader per förälder, borde man fokusera på att stärka ekonomin för dem som väljer att ta ut föräldraledighet under småbarnsåren och ta ett lite större ansvar hemma.

Det är en tuff situation för många föräldrar i dag. Kvinnor med barn drabbas ofta av psykisk ohälsa på grund av stress och dubbla roller. Allt hänger ihop. Att begränsa familjers valmöjlighet, som man gör i detta fall med fyraårsregeln, är ingen fördel. Det är inte rätt väg att gå. Jag tror att man kan använda incitamenten på ett annat sätt än med den ingång man hade när man implementerade fyraårsregeln.

Min fråga till statsrådet är fortsatt: Anser statsrådet att det är viktigt med ett jämställt uttag av föräldradagar, att det är prioriterat för att familjer ska få ihop sin vardag på allra bäst sätt utifrån sina egna förutsättningar. Jag har inte varit statsråd. Men jag har varit egenföretagare och också haft begränsad möjlighet att ta ut föräldradagar, så jag vet att det är en del dagar som brinner inne av andra anledningar än fyraårsregeln.

Fru talman! Jag tror att båda aspekter och båda intressen som lyfts fram av Linda Lindberg är viktiga här. Det är viktigt att vi har en flexibilitet för föräldrar, så att de kan planera föräldraledigheten och anpassa uttaget av den till de omständigheter som respektive förälder påverkas av.

Sedan måste vi naturligtvis också ha ramverk för föräldraförsäkringen. Även om föräldraförsäkringen är otroligt generös i jämförelse med i princip alla andra länders föräldraförsäkringar måste det finnas någon form av ramverk. Det är rimligt att detta ramverk stimulerar ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen, av den enkla anledningen att det är bra för vårt samhälle att kvinnor och män får likvärdiga villkor, att barnen också får möjlighet att komma nära sina pappor och att vi har ett helhetsperspektiv på föräldraförsäkringen.

Vi kan inte bara utgå från den ena aspekten och säga att det nu endast måste vara jämställt och att alla andra aspekter är irrelevanta eller att flexibiliteten är det enda som räknas och att vi därför inte kan fokusera på jämställdheten. Det är precis som alltid i politiken att det måste ske avvägningar - lite tråkigt och grått. Det handlar om kompromisser och att väga intressen mot varandra. Men det är å andra sidan så vårt samhälle har byggts upp och blivit ett av de mest anständiga samhällen som finns på denna jord. Och föräldraförsäkringen är en viktig del i att Sverige sticker ut på ett positivt sätt.

Att uttaget av föräldraförsäkringen blir mer och mer jämställt är någonting som vi måste välkomna. Det är bra att vi har en utveckling som går åt rätt håll. Det går inte att förneka att ramarna för uttag i föräldraförsäkringen har spelat roll. Det har stimulerat till ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen och fått fler pappor att ta ansvar för omsorgen av barnen, och det är bra. Det är ju någonting som hela vårt samhälle bygger på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar dock Linda Lindbergs analys att detta självklart inte ska vara den enda aspekten som ska beaktas i föräldraförsäkringen. Men så är inte fallet, utan regeringen ser behovet av att ha olika perspektiv på föräldraförsäkringen och utformningen av den.

Vi har ett antal förslag på regeringens bord från Föräldraförsäkringsutredningen som handlar om ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen. Men de förslagen har regeringen hittills inte gått vidare med, utan vi har fört samtal med riksdagen om vad som kan vara ett nästa steg mot en mer jämställd och flexibel föräldraförsäkring.

Fru talman! Visst är det jätteviktigt att ha en balans i detta. Vi ska dels sträva efter ekonomisk jämställdhet, framför allt, dels att barnets bästa ska vara i fokus hela tiden. Man har olika förutsättningar att ta ut föräldraledighet, oavsett om man är statsråd eller egenföretagare.

Samtidigt som regeringen införde fyraårsregeln höjde den gränsen för hur länge man får ta ut föräldradagar från åtta år till tolv år. Å ena sidan förlängs tiden som man får ta ut, å andra sidan begränsas antalet dagar som man får spara, vilket begränsar flexibiliteten för föräldrarna.

Regeringen tar ett visst antal dagar från familjerna och lägger sedan fram ett förslag om en familjevecka och ger alltså samma antal dagar med den andra handen. Varför inte släppa fyraårsregeln som gör att föräldrarna kan spara några av sina dagar? Då kan de planera för framtida föräldradagar, skoldagar, lovdagar eller liknande. Varför göra föräldraförsäkringen så otroligt komplicerad och regelstyrd? Låt det vara upp till föräldrarna att själva bestämma och planera fram till dess att barnen är tolv år så att de kan använda sina dagar vid exempelvis lovdagar i stället för att, som regeringen gör nu, ta med den ena handen och ge med den andra.

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för interpellationen och för möjligheten att stå här och diskutera denna viktiga fråga!

Låt oss avslutningsvis konstatera att svenska folket är nöjda med föräldraförsäkringen. Det är ju inte i den här delen av socialförsäkringarna som det finns ett stort missnöje. Där det finns brister är i sjukförsäkringen, som delvis faktiskt har urholkats. Det behöver vi ta tag i och lösa. Men när det gäller föräldraförsäkringen handlar det om att fortsätta den positiva utvecklingen, som innebär att svenskarna är nöjda med den här delen av försäkringen och att Sverige sticker ut positivt i jämförelse med i princip alla andra länder i världen.

Låt oss också erkänna att vi har en väldigt stor flexibilitet i föräldraförsäkringen. Taket har ju höjts till tolv år just för att föräldrar ska ha en större flexibilitet. Vi kommer också att införa familjeveckan, som ytterligare ökar möjligheten för föräldrar att vara hemma med barnen när barnen, även äldre barn, är lediga från skolan. Det är ju väldigt bra om vi kan agera för att barn och föräldrar ska komma närmare varandra. Det behöver vårt samhälle.

Sedan är det naturligt att det i ett så generöst försäkringssystem som vi har med föräldraförsäkringen finns vissa ramar för uttaget. Då är det väl också rimligt att det finns incitament för att ta ut föräldradagar när barnet är litet och omsorgsbehovet är som störst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för den här diskussionen och ser fram emot fortsatt dialog med riksdagsledamoten i den här frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.