En effektivare panthantering

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Thomas Finnborg har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att få en effektivare insamling av aluminiumburkar och petflaskor.

Det svenska retursystemet, som kräver pant för aluminiumburkar och petflaskor för konsumtionsfärdig dryck, har varit en framgångssaga när det gäller insamling och omhändertagande av förpackningarna. Många internationella delegationer kommer till Sverige för att lära sig mer om det svenska systemet. Bestämmelserna säger att 90 procent ska materialåtervinnas. Naturvårdsverket rapporterar om att återvinningsnivåerna ligger på 82 procent för petflaskor och 87 procent för aluminiumburkar. Det är ett högt resultat men når inte helt upp till målen.

Retursystemet med pant infördes som ett incitament för konsumenten att lämna in förpackningen för att möjliggöra ett miljömässigt omhändertagande av avfallet. Retursystemet kompletterades 1994 med ett producentansvar med ett särskilt insamlingssystem för förpackningsavfall. Det finns således kompletterande system för hushållen att välja för att lämna sina aluminiumburkar och petflaskor. Båda dessa syftar till ett miljömässigt omhändertagande av avfallet.

Thomas Finnborg efterfrågar en effektivare insamling av aluminiumburkar och petflaskor, särskilt avseende de burkar och flaskor som köps i ett annat land. Innebörden av ett pantsystem är att den pant som konsumenten har betalat vid inköpet betalas tillbaka vid återlämnandet. Det svenska retursystemet tar emot de utländska burkarna i pantautomaterna och omhändertar dem på ett miljömässigt sätt. Systemet har anpassat sig på detta sätt för att möjliggöra ett bättre omhändertagande. Däremot betalas ingen pant ut i de fallen.

Jag har inte fått några rapporter om att det skulle förekomma stora problem med särskild nedskräpning i naturen av importerade aluminiumburkar eller petflaskor. När det gäller petflaskor är det ett globalt problem med nedskräpning av plast i haven. Här har regeringen beslutat om en rad åtgärder för att förebygga och åtgärda problemen.

Förutom en särskild utredning för att utreda hur man kan minska de negativa miljöeffekterna av plast har regeringen också gett Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå olika åtgärder för att minska nedskräpningen från särskilt plastavfall. I uppdraget ingår särskilt att se över och föreslå om det är lämpligt att ändra, utvidga eller föreslå nya pantsystem eller andra kompensationsmodeller för att minska nedskräpningen från plastavfall. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2019.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Jag instämmer med ministern i att det svenska retursystemet har varit framgångsrikt. Även de övriga länderna i Norden har en bra insamling. Det är också glädjande att regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att utreda nya pantsystem.

Medan vi väntar på utredningen under två år skulle vi kunna utöka panten av plastflaskor. Enligt Returpack har de en överkapacitet för att ta emot fler sorters plastflaskor. Här borde Jordbruksverket skynda på processen och ta fram lämpliga plastflaskor som kan ingå i pantsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan konstatera att det i svaret inte fanns någonting om en bättre samordning av pantsystemet i Norden. Ett gemensamt pantsystem i de nordiska länderna skulle inte enbart gagna miljön och konsumenterna i Norden utan även främja EU-kommissionens arbete för ett europeiskt system. Nordiska lösningar kan möjligen exporteras till resten av Europa.

Jag kan nämna att sedan 2010 har Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden i full enighet mellan partierna bett sina respektive länders regeringar att arbeta för ett gemensamt pantsystem i Norden, utan framgång, men vi ger inte upp.

Omkring 1 miljard aluminiumburkar och ett antal miljoner petflaskor finns i dag utanför pantsystemen i de nordiska länderna, vilket motsvarar cirka tolv ton aluminium och ett antal ton plast. Emballage är ett gränsöverskridande problem liksom koldioxidutsläppen, och därför måste vi hitta lösningar över landgränserna. En betydande del av dessa finns i gränshandeln mellan Sverige och Danmark respektive Tyskland.

När det gäller Sverige finns det inget intresse för att införa ett avtal med Danmark eller Tyskland, trots att den privata importen av burkar uppgår till 250 miljoner burkar, framför allt mellan Sverige och Danmark och mellan Sverige och Tyskland. Utöver detta tillkommer även petflaskor.

Så mycket som 86 procent av privatimporterade burkar och petflaskor hamnar utanför retursystemet, oftast i osorterade sopor eller i naturen. Ca 14 procent återvinns i det normala systemet. I en undersökning i Danmark uppskattas att ca 1 miljon burkar hamnar osorterade i naturen eller i papperskorgar.

Burkar och petflaskor som är utanför pantsystemet återvinns i mycket lägre grad än de förpackningar som omfattas av pant. Ett enkelt sätt vore att svensk burköl som köps i Tyskland beläggs med pant som returneras i svenska automater. Danmark håller på att förhandla med Tyskland om att lägga dansk pant på burkar som säljs i gränshandeln i Tyskland.

Genom att utvidga dagens pantsystem till att täcka gränshandeln kan vi därför öka återvinningsgraden, spara energi och minska utsläpp av växthusgaser och nedskräpning. Min följdfråga blir: Kommer ministern att verka för att vi får en bättre samordning för pantsystemen i Norden och ett eventuellt avtal med Tyskland?

Fru talman! Precis som nämns här är det största inflödet från andra länder i de nordiska länderna från Tyskland till Danmark. Frågan har diskuterats mellan de nordiska regeringarna. Regeringarna har landat i en gemensam position i ministerrådet att de inte anser att ett nordiskt pantsystem ska införas utan att frågorna i den mån det behövs ska hanteras genom avtal. Det är ett sådant avtal som nu reglerar det största flödet, vilket är från Tyskland till Danmark genom gränshandeln.

Från Sveriges sida finns det inte motsvarande starkt flöde. Det finns heller inte rapporter om att just utländska pantburkar är en väsentlig del av nedskräpning på ett sätt som föranleder särskilda åtgärder. För att säga något mer generellt om pant är vi överens om att det är ett effektivt system. Det fungerar väl. En teknisk utveckling gör att det absolut kan vara relevant att titta på en utvidgning av pant till fler typer av material och användningsområden. Den delen är jag absolut inte främmande för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan avslöja att det också är en del av de diskussioner som jag för med representanter för allianspartierna för att uppnå ett bättre avfallssystem i stort. När vi ser över avfallshanteringen ska vi självklart titta på det som fungerar väl. Pantsystemet är den klarast lysande stjärnan i den delen. Vi har en del reformer som fungerar mycket sämre. Men pantsystemet fungerar väl, och det ska vi självklart rida på.

Det har talats om att reglera i nordisk kontext. När man har tittat på det har man konstaterat att det inte alls är så enkelt som det kan framstå. Det finns gott om hinder. Inte minst skulle hela problematiken mot Tyskland kvarstå. Därför skulle det största problemet inte avhjälpas av ett sådant system.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag kan dra lite siffror. Handeln i de nordiska länderna är omfattande och omsätter miljardbelopp. Varje år tappar de nordiska länderna ca 10 miljarder på utebliven ölförsäljning. Det är 52,7 procent av Nordens konsumenter som köper sin alkohol i grannlandet. Det försvinner ungefär 2 590 jobb på den nordiska hemmamarknaden. Det är 328,4 miljoner liter öl som köps i ett grannland varje år. Det används 20 gånger mer energi till att producera nytt aluminium jämfört med att återvinna använt aluminium.

Vi har exempel från Helsingborg, där jag kommer ifrån. Många svenskar kör i en bil, oftast fyra gubbar, till Tyskland och fyller bilen med billig öl. Oftast är det öl som har fraktats från Sverige men med en annan streckkod än den som vi har hemma i Sverige som hamnar i gränshandeln i Tyskland. Sedan kör man ned med bilen, hämtar hem det och fyller hela bilen. Det är inte speciellt miljövänligt, kan jag tycka. Miljöpåverkan blir ca 291 000 ton CO2 per år.

Den outtagna panten på nationell nivå är lukrativ, och det finns ingen myndighet som övervakar vart dessa pengar tar vägen i retursystemet. För ett antal år sedan kom Kommerskollegium med en rapport om pantfrågan. Jag citerar: "Enligt vår vision skulle ett samordnat system kunna vara utformat som de nationella system som finns i Norden i dag, fast på ett europeiskt plan."

Jag anser att det finns förutsättningar för ett gemensamt pantsystem för petflaskor och burkar i Norden. Anser ministern att det görs tillräckligt för att minska gränshindren för konsumenterna, när det gäller pantfrågan? Det är också ett gränshinder.

Fru talman! Det kom en fråga om tillsynsansvaret. Det är Jordbruksverket som har det centrala tillsynsansvaret för förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Tillsynsmyndigheten har rätt att i samband med tillsynen utdöma miljösanktionsavgifter på upp till 50 000 kronor om det visar sig att någon importerar läsk- eller aluminiumburkar utan att ha registrerat dem hos Returpack eller har beviljats tillstånd att ha ett eget retursystem. Ett helt laglöst land är det inte. Här finns en möjlighet till tillsyn.

Har man som både ledamoten och jag bott i Skåne är man väl bekant med gränshandeln mot Tyskland. Den bild som målas upp stämmer också med statistiken. Den största införseln av olika typer av plastflaskor inom och utom pantsystemet till Norden inklusive Sverige kommer från Tyskland. Därför är det ett bra första steg med ett avtal mellan Tyskland och Sverige. Ett nordiskt pantsystem skulle helt enkelt inte lösa den frågan.

Utan att föregå någonting vågar jag ändå säga att det är positivt och bra att det varit lite försiktiga sådana diskussioner på europeisk nivå. Det kanske vore en lämpligare lösning om man ska tala om visioner.

Fru talman! Danmark går lite i spetsen. Jag läste senast i dag i någon tidning att de hade gjort någon form av avtal med Tyskland för att kunna lägga på dansk pant. Tyskarna väljer själv vad den ska ligga på, och så får man tillbaka den när man kommer tillbaka till Danmark.

Under resans gång i Nordiska rådet har jag träffat bryggeribranschen, Returpack och motsvarande verksamheter i de nordiska länderna. De är vad jag förstod av samtalen väldigt negativa. De tycker att det fungerar tillfredställande. Det kan vi väl hålla med om. De problem de tog upp var olika skattesystem på panten i de olika länderna och att olika organisationer sköter panthanteringen.

Vissa nordiska länder är bättre på att ta hand om returer och andra är lite sämre. Jag tror att Sverige och Norge är bäst på detta. Branschen var positiv till bättre information till medborgarna om hur viktigt det är att samla in burkar och plastflaskor och att man sorterar dem på rätt sätt. Det borde vi upplysa om. Det ser väldigt olika ut i olika kommuner hur man sorterar. Om man sorterar aluminium med plåt och blandar det får vi inte en full återvinning. Man kunde även tänka sig att medverka till att man sätter upp någon form av samlingsdepåer vid gränserna så att folk kan lämna det innan de åker ut och handlar igen, för att samla upp det på rätt sätt.

Svar på interpellationer

Min sista fråga är: Kommer ministern att arbeta för att vi får en bättre förståelse för hur viktigt det är att vi samlar in burkar och petflaskor och att vi sorterar dem på rätt sätt? Det tror jag brister. Man ser inte mycket information i dag. Det är något med Pantamera i tv och lite sådant men inte mycket.

Fru talman! På den senaste frågan kan jag absolut svara jakande. Men det bör vara i ett större sammanhang med vikten av renhållning.

Jag har på senare år saknat information som understryker att det är olämpligt och inte minst olagligt att skräpa ned och att nedskräpning leder till väldigt faktiska effekter på miljön. Det är inte någon liten fråga utan en väldigt relevant miljöfråga, förutom det estetiska och hur tråkigt det ser ut i miljön.

I det förslag till budget som vi hoppas att riksdagen ska anta mycket snart finns en särskild satsning för just ökad information om frågorna om nedskräpning och specifikt riskerna med att sprida plast i naturen. Jag delar helt bilden att informationen behöver stärkas och riktas till olika grupper i samhället.

Jag ser ett behov av att likrikta avfallssystemet i Sverige så att det blir mer likt. Det är i dag inte någon människa som bara lever inom en kommun, eller väldigt få. Jag ser också behov av att stärka avfallshanteringen där skräp uppstår. Alltmer av vårt skärp uppstår i offentliga miljöer kopplat till exempelvis snabbmatshandeln. Det kommer att fortsätta att vara så. Det är viktigt att avfallshanteringen följer med i utvecklingen som finns där människor lever och verkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.