STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tillgång till el i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är avgörande för att vårt samhälle ska fungera. Vi går med långa steg från att vara fossilberoende till att bli elberoende. Det är en bra utveckling. Om vi ska klara klimatutmaningen är tillgången till elkraft avgörande.
Men det ökade beroendet av el gör oss också mer sårbara för elavbrott; elavbrott orsakade av naturkatastrofer av olika slag och elavbrott orsakade av sabotage. Vi är så beroende av att tillgången till el säkras att vi både fryser och får svårt att transportera oss om det inte finns tillgång till el. Dessutom kan vi inte längre kommunicera utan el. Våra smartphones fungerar inte.
Fru talman! Eftersom samhället genomgår en stor strukturomvandling - det kan faktiskt kallas så - måste vi också tänka till och tänka om. Det som tidigare skulle vara kvalitetssäkrat och rationaliserat kan nu bli risker i samhället. Det innebär en ökad säkerhetsrisk att implementera en nationell elmarknadshubb. Det är en hubb som skulle samla all information från alla Sveriges 4,5 miljoner elkonsumenter och även deras elproducenter.
När tankarna väcktes 2015 uppfattades denna hubb som en relevant rationalisering. En sådan hubb skulle innebära att man får alla sina elavgifter på samma faktura. Det skulle vara den stora vinsten.
I propositionen Energipolitikens inriktning från april 2018 kan man läsa följande: "Regeringen arbetar även brett med ett antal olika förslag för att utveckla elmarknaden på nationell nivå, inte minst för att underlätta för konsumenterna genom bl.a. en elmarknadshubb för samlad hantering av mätdata som möjliggör nya tjänster och underlättar för konsumenter att vara aktiva."
Även om år 2015 inte är så länge sedan har mycket förändrats. Folk betalar i dag ofta sina fakturor elektroniskt, och de kan därmed lättare se vad de betalar. Dessutom har vårt förhållande till el förändrats. Vi använder mer el, och många producerar också egen el. Allt detta gör att systemet för att få koll på sina elaffärer är både mer mångfasetterat och mer personligt. Man vill ha egna uppföljningssystem för sin elförbrukning och elproduktion, och många tar också ett relativt större ansvar för sina elaffärer. Detta gör också att man kan bli mer klimat- och miljömedveten.
Dessutom har en ökad hotbild mot Sverige tornat upp. Det är intressant för andra länder att komma över både kunskap om och styrning av vår el och vår energiförbrukning.
Om syftet, som från början var att underlätta för konsumenterna, har överlevt sig självt är det ett högriskprojekt att ändå fortsätta arbetet med en implementering enligt regeringsdirektiven för Svenska kraftnät, samtidigt som man inte heller har tagit fram lagstiftning som ska ligga till grund för projektet. Det är då märkligt att man trots att flera remissinstanser, till exempel försvaret och Datainspektionen, varnat för risken med en nationell elmarknadshubb ändå fortskrider med arbetet. Därför är denna debatt så viktig.