Elpriset

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig dels om jag ämnar göra några justeringar i energiskatten eller momsen på el för att få ned elpriserna, dels om jag ämnar vidta några andra åtgärder för att få ned elpriset på längre sikt.

Elpriserna har stigit under den senaste tiden, och jag delar den oro som Kjell Jansson ger uttryck för. De höga elpriserna har uppstått till följd av flera faktorer, framför allt de mycket höga energipriserna på kontinenten. Kontinentaleuropas energipriser har ökat kraftigt sedan Ryssland begränsat sina leveranser av naturgas. Prisökningarna påverkar Sverige, eftersom vi är en del av EU:s inre marknad. Det påverkar naturligtvis många svenska hushåll och företag.

Därför arbetar regeringen aktivt med många aspekter av den svenska energiförsörjningen. Ett flertal åtgärder har presenterats, både i form av tillfälliga stöd för att bemöta de starka prisökningarna och åtgärder för att skapa långsiktiga förutsättningar både för stabila priser och för en stärkt energiförsörjning.

Den 24 februari sa riksdagen ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget, där mer än 7 miljarder kronor avsätts till en elpriskompensation för hushåll med hög elförbrukning.

Måndagen den 14 mars presenterade jag regeringens åtgärdspaket för att möta de höga priserna på el och drivmedel som vi nu ser till följd av kriget i Ukraina. En del av paketet är ett förslag om att elpriskompensationen förlängs ytterligare en månad till att gälla även i mars månad i södra och mellersta Sverige. Därutöver föreslås bland annat att bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt.

Den 3 februari fattade regeringen beslut om en nationell strategi för elektrifiering och tar genom denna elektrifieringsstrategi ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn.

Vidare vidtar regeringen ett flertal åtgärder för att svenska företag ska kunna ha rimliga elpriser och så goda förutsättningar som möjligt att verka på en konkurrensutsatt marknad. Bland annat ökar investeringarna i transmissionsnätet, och årstakten i den utbyggnad som Svenska kraftnät planerar att genomföra under den kommande 20-årsperioden är den högsta på 40 år. Regeringen har även lagt fram förslag för att korta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet.

Utöver det har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att tätare och mer detaljerat dela information om hur handelskapaciteten i närtid kan ökas mellan elområden samt att bygga ut transmissionsnätet till havs för att underlätta för investeringar i havsbaserad energiproduktion.

Regeringen följer utvecklingen noga. Sveriges ekonomi är stark. Samtidigt befinner vi oss i en situation där det är viktigt att eventuella åtgärder inte i sig driver upp priserna ytterligare.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Vi befinner oss i en energikris just nu, men tidigare hade vi världens säkraste kärnkraft.

Asea Atom, med den store industriledaren Curt Nicolin i spetsen, byggde upp världens säkraste och driftsäkraste kärnkraft. Det var vi stolta över i Sverige. Det här gjorde Socialdemokraterna tillsammans med Moderaterna för att se till att basindustrin och vår stora exportindustri skulle ha ordentligt med energi.

Nu har regeringen avvecklat sex kärnkraftverk - alla i södra Sverige. Det har skapat energikrisen, och regeringen skyller på Putin. Krisen påverkar, men han är inte det avgörande problemet. Det grundläggande problemet är att det finns för lite kärnkraft som ger energi alla årets timmar, inte bara 60 procent av årets timmar.

Nu går Karlshamnsverket för fullt med 140 kubikmeter olja i timmen, det vill säga 140 000 liter olja i timmen. Hur många långtradare blir det? Om jag räknar rätt blir det 12 långtradare i timmen med olja. Dessutom köper vi brunkolsel från både Tyskland och Polen.

Fru talman! Detta är regeringens miljöpolitik. Regeringen pratar om grön omställning. Jag vill hävda att det är brun omställning. Detta har gjort att vi tidvis, särskilt vintertid, har brist på el. Och det har drivit upp energipriserna radikalt. I södra Sverige har det varit prisnivåer på 8,50 kronor per kilowattimme, vilket är extremt högt med tanke på att priset förra vintern låg runt 40 eller 50 öre.

Många hushåll drabbas hårt av detta, särskilt barnfamiljer. Sedan ska vi veta att 60 procent av hela elpriset är energiskatt och moms. Elen dubbelbeskattas. Det är både skatt och moms på skatten. Det är också anmärkningsvärt.

Skatten är nu så hög att regeringen vill ge bidrag till hushållen för att ha råd att betala skatten. Förstår ni? Det är ett moment 22 vi lever med. Jag förstår att det naturligtvis är en nödåtgärd, men det är rätt anmärkningsvärt. Därtill kommer nätavgifter, som infördes för några år sedan, som hela tiden stiger. Energibolagen hänvisar nätavgifterna till eftersatt underhåll på näten. Det är alldeles korrekt. Men vad har gjorts tidigare? Exempelvis har statliga Vattenfall investerat i kolkraft i Tyskland i stället för att renovera elnäten och sköta underhållet. Man har även grävt ned en del. Så fort det blåser mer än 20 sekundmeter blir det strömavbrott på landsbygden.

Många villahushåll har elräkningar på 6 000-7 000 kronor i månaden. De hade tidigare räkningar på omkring 2 000. Det är en enorm höjning, och det tar hårt på familjens ekonomi.

Jag kan tycka att man bör överväga att ta bort energiskatten och behålla momsen på elpriset. Momsen är mindre skadlig. Företag drar av den, och även lantbruk lyfter bort den. Så det skulle innebära en radikal sänkning av elpriset - kanske en halvering.

Fru talman! Jag bor i södra Sverige, och jag representerar en valkrets som visar mycket av det som är fantastiskt med Sverige. Vi har en härlig kustremsa, fina landskap och lite högre temperatur än i övriga landet.

I södra Skåne finns också många som gör rätt för sig. De går upp på morgonen, lämnar barnen på förskolan, tar bilen till jobbet, arbetar, sliter, åker hem, storhandlar, städar - och gör detta varje arbetsdag.

Min fråga till ministern är: Vad gör den socialdemokratiska regeringen för skåningarna? Sverige är nämligen inte rustat för att möta kriser. Det råder hög arbetslöshet i Sverige, låg självförsörjning, underfinansierat försvar, skenande elpriser och skenande drivmedelspriser. Det här ska lösas i ett av de länder där man betalar högst skatt i hela världen. Det ska lösas genom att införa ännu fler skatter för att finansiera saker som är statens kärnverksamheter.

Socialdemokraterna hävdar att det är Ukrainakriget, Rysslands invasion av Ukraina, som har lett till den situation vi befinner oss i, där vanliga människor som arbetar knappt har råd att ta bilen till jobbet, knappt har råd att skjutsa sina barn till skolan eller knappt har råd att betala elräkningen när den kommer. Men faktum är att redan innan kriget i Ukraina hade Sverige världens högsta drivmedelspriser, och elpriset skenade.

Forskare har räknat på detta och har visat att elpriset hade kunnat vara 40 procent lägre i södra Sverige om det inte vore för att Ringhals 1 och 2 har lagts ned.

Det är alltså regeringen som är ansvarig för att situationen är så pass dålig som den är. Naturligtvis har den blivit sämre på grund av Rysslands invasion, men det är inte enbart därför skåningar har ont i magen när de ska gå upp på morgonen, köra till jobbet, köra barnen till förskolan och betala sina elräkningar.

Jag har ytterligare en fråga till Mikael Damberg. Utöver att se till att skåningarna kan betala sina skatter med hjälp av bidrag, undrar jag vad som egentligen är den långsiktiga planen och de långsiktiga åtgärderna för att sänka elpriset för skåningarna.

Fru talman! Det är helt sant att vi har höga energipriser i Sverige i dag. De har ökat dramatiskt det senaste året. Förra året hade Sverige bland Europas lägsta energipriser. Och det är vad vi har vant oss vid. Sverige har ett stabilt energisystem över tid, och vi har både kärnkraft, vattenkraft, en allt större andel förnybar energi, inte minst vindkraft, som har tillkommit de senaste åren. Sverige har blivit en allt större exportör av el till grannländerna eftersom Sverige har ett så pass starkt energisystem.

När Ryssland i vintras började minska gasleveranserna till Europa steg naturgaspriserna i Europa, och det smittade av sig på prisutvecklingen också i Sverige. Det såg vi i vintras. Då gick regeringen fram med en omfattande elpriskompensation. Till slut valde riksdagen att ställa sig bakom kompensationen för de ökade kostnaderna eftersom det var det effektivaste sättet att på kort tid få ut pengar till hushållen. Jag är glad över att riksdagen ändå släppte igenom kompensationen och inte fastnade i en konstig diskussion om alternativ som inte gick att genomföra.

När det gäller kärnkraften måste jag ändå rätta Kjell Jansson. Regeringen har inte fattat beslut om att stänga kärnkraftverk. Kärnkraften är en viktig del av svensk energiproduktion och kommer att vara det under en lång tid framöver. Däremot har regeringen bestämt att vi inte ska subventionera kärnkraften. Det var en del av den energiöverenskommelse som Socialdemokraterna slöt med bland annat Moderaterna för inte så länge sedan. Efter den energiöverenskommelsen slog Moderaterna sig för bröstet på delningsbilder på nätet och sa att de hade räddat kärnkraften i Sverige.

Däremot finns energibolag som har ansett att det inte är lönsamt att fortsätta att rusta upp kärnkraften eftersom det kostar mycket pengar att leva upp till säkerhetskraven. Ju äldre kärnkraftverken är, desto större blir kostnaderna för underhåll. Då blir det inte lönsamt längre. De besluten fattas på marknadsmässiga grunder.

Låt oss växla över till framtiden. Det är den absolut viktigaste frågan. Hur ser vi till att Sverige även fortsättningsvis har konkurrenskraftiga elpriser och att de höga nivåerna sänks? Då krävs stora insatser här och nu, inte minst på investeringssidan. Det är därför Svenska kraftnät tredubblar investeringarna i transmissionsnätet för att kunna överföra energi mer effektivt, inte minst till södra Sverige. Det är fortfarande mycket lägre priser i norra Sverige där mycket av energiproduktionen i Sverige sker.

Den stora frågan är att vi måste tillföra mer energi till systemet. Vi måste bygga mer kraftproduktion i Sverige.

Då vill jag säga att vi med tanke på de priser som finns måste bygga mer inte minst vindkraft på kort sikt, för det är det som kan pressa priset. Det gäller inte minst havsbaserad vindkraft, Kjell Jansson. Om inte även Stockholmsregionen tar sitt ansvar för att bygga mer havsbaserad vindkraft kommer nämligen priserna att öka, och industrin kommer inte att kunna investera.

Det är också svaret inte minst i södra Sverige: Vi behöver mycket mer egenproduktion i södra Sverige, och det mest effektiva och snabbaste sättet att skapa det är att bygga ut vindkraften - inte minst till havs.

Fru talman! Vi är helt överens om att vi behöver bygga ut energiproduktionen - absolut. Men det är inte havsvindkraft vi behöver ha. Först och främst finns det inga överföringsledningar där ute. Den kostnaden är helt mörkad, men det kommer att behöva läggas på ungefär 5 000 mer per hushåll på nätavgifterna för att bygga de här ledningarna.

Det vi behöver är ett nytt verk i Forsmark. Det är planerat för fem kärnkraftverk i Forsmark, och tre är byggda. Det finns plats för två till, och ett till skulle räcka för att ordna elförsörjningen till Stockholmsregionen och Mälardalen. Det skulle ge ström alla årets timmar. Vindkraften ger ström 60 procent av årets timmar. Blåser det för mycket - jag tror att gränsen går vid 18 sekundmeter - måste man stänga av dem, och blåser det för lite ger det ingenting. De senaste två veckorna har det i princip varit vindstilla ute i skärgården. Det har knappt blåst någonting.

Vindkraft är alltså dysfunktionellt. Det är leksaksenergi som bygger enbart på subventioner. Det går aldrig att bygga vindkraft och få lönsamhet; det har aldrig någonsin gått ihop. Staten har pumpat in 80 miljarder i det här, men det är helt dysfunktionellt. Man säger att kärnkraften inte går ihop, men det är ju snedvriden konkurrens. Det är helt galet, det här. Lägg pengar på att bygga kärnkraft i stället för höghastighetståg! Det är nämligen det sämsta man kan göra. Man ska lägga 600 miljarder på att bygga höghastighetståg för att det ska gå 20 minuter fortare att åka från Stockholm till Göteborg. Vem som helst kan räkna ut att det är helt korkat.

Fru talman! Regeringen har alltså gett direktiv till Energimyndigheten att bygga havsvindkraft vid kusten. Det kommer att påverka skärgårdsmiljön kraftigt, för det är inte så att de här verken inte kommer att synas, som det sägs - de är lika höga som Eiffeltornet, det vill säga 330 meter. Det är klart att de kommer att synas lång väg, för så rund är inte jorden även om man kan tro det. Detta gör man i stället för att ge direktiv om att bygga ut kärnkraften med ett verk i Forsmark och rusta upp Ringhals 1 och 2, så att det blir rimliga elpriser nere i södra Sverige.

I Täby har Ica under lång tid planerat att bygga en ny Ica Maxi. I fem år har detta fått vänta, för Vattenfall säger att det inte går att garantera elleverans. Vi kan inte garantera elleverans, säger de - på 2020-talet. Jag tycker att det är rätt allvarligt att elleverans inte kan garanteras i Sverige i dag, på grund av att man inte orkar satsa. Man har inte förmåga och politisk handlingskraft att göra detta.

Ökningen av nätavgifterna för att bekosta ny vindkraft kommer att göra att kostnaderna skenar för hushållen. Det finns ingen finansiering av detta. Det krävs tre grova kablar för att föra havsvindkraften i land. Det kommer att bli bökigt. Det kommer att bli markintrång och grejer, vilket jag vet att det kommer att bli motstånd mot. Det finns ett stort motstånd mot detta ute i skärgården, kan jag säga.

Hur går det med det kommunala vetot? Det är också under utredning. Regeringen säger att man vill göra en översyn av detta. Ska man ta bort kommunernas makt att bestämma över markanvändningen, eller ska det flyttas till länsstyrelserna? Det är min fråga.

Fru talman! Socialdemokraterna får gärna förklara för mig hur man konstruerar en situation där man behöver betala ut bidrag till svenska folket så att svenska folket i sin tur kan betala skatten. Socialdemokraterna får gärna berätta för mig hur man gör det så svårt som möjligt för människor som arbetar genom att höja de skatter som redan är världens högsta.

Socialdemokraterna behöver dock inte berätta för mig som moderat vad marknadsmässiga grunder innebär. Det kan väl ändå inte vara marknadsmässiga grunder när Socialdemokraterna aktivt har subventionerat vindkraften med flera miljarder kronor samtidigt som de säger att det 2040 minsann inte ska få finnas någon kärnkraft kvar i Sverige. Det kan väl ändå inte sägas vara marknadsmässigt och en situation där kärnkraften spelar på samma villkor som vindkraften.

Jag tycker att vi ska plocka bort alla politiska slogans och catchiga lines och ha en ärlig debatt om energipolitiken. Om man driver energipolitiken mot att vi ska ha ett system som bara innehåller förnybar kraft 2040 kommer det att leda till ransonering eftersom man inte kan lagra el. Vindkraften producerar ju inte el när det inte blåser, och solen producerar inte el när solen inte lyser. Det betyder att den el som kommer att finnas kommer att behöva distribueras på olika sätt till konsumenterna, vilket kommer att leda till ransonering.

Detta tycker jag att vi ska ha en ärlig debatt om med svenska folket: Vill man ha en hel och ständig energitillgång, som i dagsläget, med kärnkraften som baskraft - eller vill man ha elransonering för att man hellre vill ha enbart förnybar el i energisystemet? Den frågan borde Mikael Damberg svara svenska folket på.

Fru talman! Vi kan ha en ärlig debatt. Vi hade en energiöverenskommelse med Moderaterna där vi var helt överens om villkoren för vindkraft och kärnkraft och om att ge långsiktiga spelregler. Varför gick ni i Moderaterna med på den energiöverenskommelsen, Louise Meijer och Kjell Jansson? Det var ju den energiöverenskommelsen som gjorde att investeringar i ny produktion av energi exploderade i Sverige. Det var bara några år sedan. Då sa ni inte att det var kraftiga subventioner till vindkraften. Då sa ni att ni hade räddat svensk kärnkraft.

Jag är för svensk kärnkraft. Jag har inga problem med den. Det finns inget stoppdatum för svensk kärnkraft, och man får bygga nya kärnkraftverk i Sverige. Det finns till och med sajter där det är fullt möjligt att bygga kärnkraft och där tillstånden finns. Problemet är att det inte är särskilt lönsamt. Ska vi vänta i 15, 20 eller 25 år på ny energi i Sverige, Kjell Jansson? Vi behöver ju energi nu. Vi behöver mer energi för att pressa priserna. Vi behöver mer energi så att inte Icahandlaren behöver vänta i 15-20 år på att bygga sin butik.

Anna König Jerlmyr kanske är en bekant person. Hon är borgarråd i Stockholm och leder Stockholms stad för Moderaterna. När jag frågar henne säger hon: Jag ställer mig bakom havsbaserad vindkraft, för Stockholms stad behöver det. Vi behöver mer sol, vi behöver kärnkraft och vi behöver även havsbaserad vindkraft. Det är framtiden, och vi måste bejaka den. Vi kan inte backa in i framtiden.

Detta kanske är någon form av internt moderat seminarium, men vi kan inte tacka nej till den typen av extra investeringar i mer energi som vi behöver i Sverige. Faktum är att bara de ansökningar som finns gällande södra Sverige skulle kunna dubblera elproduktionen i Sverige. Allting kommer ju inte att godkännas - det fattar jag också - men det är enormt många ansökningar.

Det bygger dock på att vi i Sverige också orkar säga att vi behöver mer energiproduktion i landet. Annars kommer priserna att öka och industrin att tacka nej till nya investeringar. Jag satt med några av de största industriföretagen häromveckan. De säger att vi behöver bygga ut vindkraften både på land och till havs, för det är det de ser att de behöver för att klara sin gröna omställning som de är mitt uppe i.

Detta blir väl alltså en intressant diskussion. Om någon vill bygga kärnkraft i Sverige har jag inga problem med det. Gör det! Men problemet är att det kommer att ta 15-20 år, och vid det laget har vi haft höga elpriser under många år. Det tycker jag inte att svenska folket ska acceptera.

Fru talman! Påståendet att det tar 15-20 år att bygga kärnkraft kan man skrämmas med, finansministern, men det tar inte så lång tid. Det tar inte så lång tid om du har färdig mark. Ska du börja med miljöbalken tar det säkert 25 år med det regelverk vi har i Sverige, men i Forsmark är det klart för att bygga två verk till.

Industrin vill bygga detta. Wallenberg har varit ute och sagt att han är intresserad, och senast hörde vi Rune Andersson på Mellby Gård. Det finns intresse av detta. Man kan lyssna på vad den tidigare direktören för Holmen, Magnus Hall, säger. Han dömer ut vindkraften helt.

Jag har inget emot att företag bygger vindkraft, bara de inte får subventioner för det. Det ska vara samma spelregler som gäller, så att man inte snedvrider konkurrensen. Det är ju det som händer nu. I sin iver, och påverkad av miljöpartister, har man drivit det här med vindkraften. Vi ska ha el 60 procent av årets timmar - sedan ska det vara elransonering. När det är som kallast på vintern ger vindkraften noll. Det är vindstilla när det kommer köldknäppar.

Det måste finnas sans och balans och robust elförsörjning. Många socialdemokratiska lokalpolitiker som jag känner håller med mig helt och hållet; jag har inte koll på vad de här i riksdagen tycker.

Man bör göra en översyn av skattesystemet för energin. Det är bara staten som vinner på höga elpriser; alla andra är förlorare.

Man bör också omgående sätta igång med att rusta upp Ringhals 1 och 2 och planera för ett nytt verk i Forsmark.

Fru talman! Kjell Janssons parti Moderaterna justerade ju i regeringens förslag till budget. Då kunde man väl ha sänkt momsen och energiskatten, men det gjorde man inte. Detta var bara en kommentar.

Jag har ingenting emot kärnkraft. De får gärna bygga kärnkraft i Sverige. Det ingår; det är fullt möjligt att göra detta. Problemet är att det är ganska dyrt och tar lång tid. De ansökningar som finns just nu ligger också väldigt mycket på vindkraft. Detta är en del av mixen som vi har för framtiden.

Om man väntar med att göra dessa investeringar och, som Kjell Janssons moderater gör i Stockholms län, säger nej till ytterligare vindkraftsparker i Stockholmsregionen kommer priserna att öka över tid. Då kommer vi att få brist. Då kanske vi till och med får ransonering, som Kjell Jansson försöker att skrämmas med.

Faktum är att vi i Sverige kanske har det mest robusta energisystemet i Europa. Vi har det mest hållbara energisystemet i Europa. Detta bygger dock på att vi fortsätter att investera och inte får lokala moderater som säger nej till ny energiproduktion, för det kommer att driva upp elpriserna och göra det dyrare för konsumenterna över tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.