Elpriserna i södra Sverige

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag överväger att vidta i närtid för att dämpa effekterna av de höga elpriserna i södra Sverige och säkerställa att företagskonkurrens och hushållsekonomi inte undergrävs av ojämna prisnivåer. Niklas Karlsson har också frågat mig om regeringen och jag planerar några ytterligare samtal och förhandlingar med andra medlemsstater eller EU-kommissionen för att reformera den övergripande europeiska elmarknadsmodellen och bättre anpassa den till medlemsländernas skilda produktionsförutsättningar.

Orsakerna är flera till de högre elpriserna i södra Sverige jämfört med norra Sverige. En orsak är det europeiska beroendet av fossil energi för elproduktion samt av gas. En annan viktig orsak är nedläggningen av kärnkraft och kraftvärme i södra Sverige, vilken skapat brist på planerbar elproduktion. I detta ligger att elsystemets utformning, alltså var elproduktion sker och elnät byggs, är avgörande för våra elpriser. Det behövs såväl en jämnare fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil överföringsförmåga inom Sverige.

I fokus för regeringens politik står därför utbyggnaden av fossilfri planerbar elproduktion och förstärkningar av elnät inom Sverige. Sverige behöver ett leveranssäkert elsystem med hög försörjningstrygghet för att värna konkurrenskraftiga elpriser oavsett omvärldsläge.

Regeringen anser att dagens elmarknadsdesign i huvudsak är ändamålsenlig och att fokus bör ligga på att medlemsstaterna efterlever och genomför redan beslutad lagstiftning för att säkerställa både leveranssäkerhet och rimligare elpriser. Men utöver att öka försörjningstryggheten är en avgörande del att medlemsstater med interna flaskhalsar också etablerar effektiva elområden eftersom det påverkar andra medlemsstater. Detta belyser regeringen återkommande vid EU:s energiministermöten.

För närvarande pågår en elområdesöversyn i Europa där Sverige, men även bland annat Tyskland, ingår. Översynen sker i enlighet med ett gemensamt europeiskt regelverk och förväntas belysa hur en korrekt indelning av elområden i hela Europa skulle kunna se ut. Våra grannländers agerande påverkar elpriser i Sverige.

Trots perioder med höga elpriser har elpriserna i Sverige i jämförelse varit bland de lägsta i EU. Men regeringens arbete är långtifrån färdigt, varken inom Sverige eller när det gäller att bidra till att EU har en energipolitik som stärker samarbetet inom unionen. Fler och bredare insatser behövs och kommer att presenteras framöver av regeringen.

Mot bakgrund av den av riksdagen antagna energipolitiska inriktningspropositionen arbetar regeringen med ett flertal åtgärder som syftar till att stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och möjliggöra ett robust, leverenssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser där det behövs, när det behövs. Regeringens omläggning av energipolitiken med teknikneutrala energipolitiska mål, där alla fossilfria kraftslag är välkomna, avser att gynna medborgare, hushåll och företag i hela Sverige.

Fru talman! Som sig bör ska jag börja med att tacka energiministern för svaret.

Jag har i interpellationen efterlyst vad regeringen uttryckligen gör eller ämnar göra för att lindra och åtgärda de höga elpriser som både människor och företag drabbas av i södra Sverige. Det energiministern levererar i Sveriges riksdag är i princip bara övergripande, långsiktiga och svepande svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förvisso nämner energiministern bland annat utbyggnad av planerbar elproduktion och förstärkning av elnätet, vilket naturligtvis är bra. Men det är i ärlighetens namn projekt som tar många år att realisera, detta i en tid då privathushåll och företag i södra Sverige dignar under höga elpriser. För oss sydlänningar och skåningar är detta till föga hjälp just nu.

Fru talman! Det finns knappast någon bättre beskrivning av ministerns svar, även om det möjligen var väntat, än att det är en stor besvikelse. Av de konkreta åtgärder jag efterlyser i regeringens arbete ser vi ingenting i energiministerns svar. Men det är klart, inte ens regeringens energiminister kan ju trolla med knäna. När politiken är tunn blir retoriken därefter.

Fru talman! Jag ställde också en fråga om hur regeringen arbetar för att påverka elmarknadsmodellen på EU-nivå. Ministern svarar att modellen i huvudsak är ändamålsenlig men säger samtidigt att regeringen återkommande lyfter frågan om elområden och prisskillnader inom unionen.

Här blir det lite motsägelsefullt. Om nu regeringen tycker att designen fungerar, varför söker man då påverka den? Dessutom redovisas ingen information om hur dessa samtal förs, vilka förslag Sverige driver inom ramen för översynen eller vad regeringen aktivt gör för att anpassa systemet till de nationella produktionsförutsättningarna, något som var kärnan i den andra frågan. Inte heller här får vi någon tidshorisont för när en eventuell förändring kan ske.

Fru talman! Att energiministern dessutom försöker tona ned frågans allvar genom att hänvisa till att elpriserna i Sverige varit bland de lägsta i EU känns ärligt talat minst sagt provocerande för alla de människor och företag som varje månad ser skyhöga elräkningar i brevlådan bara för att man bor i fel del av landet. Det är som att säga till någon som fryser att det finns andra som har det värre. Det hjälper knappast.

Jag menar, fru talman, att regeringens ansvar måste vara att se till att hela Sverige har rimliga och rättvisa villkor, inte att jämföra oss med andra länder för att slippa agera.

Låt mig konstatera, fru talman, att det som krävs är politiskt ledarskap. Det krävs åtgärder i närtid som faktiskt gör skillnad för de människor och företag som drabbas här och nu. Det krävs öppenhet och tydlighet om hur Sverige agerar på EU-nivå för att reformera ett system som i dag uppenbart slår orättvist.

Fru talman! Jag beklagar svaret från regeringen. Jag beklagar också alla de människor som bor i södra Sverige, i elprisområde 3 och 4, och alla de företag som dignar under höga elpriser och agerar under ojämlika konkurrensvillkor i vårt land.

Fru talman! Det pågår en kostnadskris i Sverige. Man märker inte alltid av det när man har fått en ny fet skattesänkning i början av året, men det är så. Matpriserna skenar, och många har svårt att få vardagen att gå ihop.

I min del av landet, i sydligaste Skåne, är elpriserna ett stort samtalsämne som präglar många samtal vid frukostbord, lunchbord, fikabord och middagsbord. Det blir särskilt tydligt när allt annat har blivit så mycket dyrare, inte minst den mat man måste ställa på bordet.

Jag träffade nyligen Ystads Pensionärsråd, som består av representanter för de olika pensionärsföreningarna PRO, SPF och SKPF, och jag fick en hel del frågor om just elpriserna. Man kunde inte riktigt förstå hur prisskillnaden kan vara så stor i samma land. Varför ska de som bor i Ystad eller i en by utanför Ystad stad betala så mycket mer än de med exakt samma förutsättningar som råkar bo i Boden eller i Luleå? Jag hade inget bra svar på frågan om varför vi har ett system med så pass olika elpriser för människor som bor i samma land. Jag kunde inte förklara varför det behöver vara så, det vill säga att det ska vara ett elpris i Ystad och ett elpris i Haparanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa elområden finns inte överallt. Tyskland har inte alls den typen av system. Precis som ledamoten Karlsson nämnde föreföll ministern i sitt svar uttrycka att hon var nöjd med elmarknadsmodellen. Det funkar bra som det är, trots att man i nästa steg säger att man får samtal om modellen. Men elområdessystemen fungerar uppenbarligen inte. Det finns tillfällen när elpriset är flera hundra procent dyrare i Ystad jämfört med Haparanda, och det är minst sagt orimligt. Framför allt är det mycket svårförklarat.

Mötet med Ystads Pensionärsråd, det vill säga representanterna för pensionärsföreningarna, utvecklades till en workshopliknande verksamhet. Man sa i pensionärsorganisationen att det finns saker som produceras i Skåne men som inte produceras på andra håll i landet. Det produceras smör i Skåne. Det kanske skulle vara olika områden för smör; smöret ska vara 100 procent dyrare i norra Sverige än i södra Sverige. Spannmålen kanske ska vara dyrare någon annanstans. Jag som kommer från kanten av Österlen kan hävda att äpplena ska vara 100 procent dyrare i norra Sverige än i södra Sverige. Det hade ingen tolererat eller accepterat. Men i det här fallet anses det vara rimligt. Baserat på energi- och näringsministerns svar förefaller det vara så att hon tycker att elmarknadsmodellen fungerar.

Det finns många frågor man kan ställa, och svaren uteblir i dagens interpellationsdebatt. Men jag ger ministern tillfälle att utveckla sina svar. Tycker ministern att elprisområdena är rimliga? Vad gör egentligen ministern och regeringen rent konkret för att se över dem? Sitter man på händerna och låter Bryssel bestämma i frågan?

Fru talman! Nu kanske det hörs på min dialekt att jag inte är skåning, som föregående talare, men jag har ändå stor sympati för alla skåningar och alla som bor i SE4 som drabbas av orimligt höga elpriser. Jag känner till faktumet när ens landsändas problem inte tas på tillräckligt stort allvar av centralmakten i Stockholm – det har vi gemensamt från norr till söder.

De höga elpriserna i just SE4 har flera olika orsaker. En är att Tyskland inte har delat in sig i elprisområden, och nu säger ministern att man trycker på för detta. Det är bra, och jag skulle önska att mer gjordes. I grunden handlar elprisområdena också om fysiska fakta som vi behöver ta hänsyn till. De kan inte vara den enda lösningen, utan den primära lösningen behöver vara att bygga ut både mer effekt och mer energi snabbt i SE4. Där misslyckas regeringen med båda.

Regeringen har i praktiken stoppat den havsbaserade vindkraften genom att ta tillbaka Svenska kraftnäts uppdrag att bygga ut stamnätet till havs. Efter den omsvängningen meddelande bland annat Vattenfall att man pausar utbyggnaden av Kriegers flak, som skulle kunna ge många billiga kilowattimmar in till SE4 och sänka de genomsnittliga elpriserna i Skåne. Sedan stoppar inte minst Kristdemokraterna tillsammans med övriga Tidöpartier, när man får chansen, mellan 70 och 100 procent av den landbaserade vindkraften med hjälp av de kommunala vetot. Skånes effektkommission har konstaterat att både land- och havsbaserad vindkraft är viktiga parametrar för att sänka elpriserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det behövs också mer effekt. Även där har till exempel Skånes effektkommission och så även Miljöpartiet förslag på hur man kan få till mer effekt inom de närmaste 20 åren. Det handlar om höjd effekt och mer flexibilitet i kraftvärme, gasturbiner och batterier. Även där saknar regeringen i princip en politik. Det finns lite skvalp i budgeten, men pengarna är helt otillräckliga för att på allvar jämna ut och sänka elpriserna i Skåne.

Jag har en specifik fråga till energiministern apropå att få till den havsbaserade vindkraften. Clean Industrial Deal är nu på gång. Alldeles nyligen klubbades ett utkast till rådsslutsatser, underskrivet av statsministern, där man faktiskt uppmuntrar medlemsländerna att fortare godkänna undantag från statsstödsreglerna, i syfte att bygga ut den förnybara energin fortare.

Svenska kraftnät har nu 65 miljarder på sitt konto. Det är pengar vars syfte är att jämna ut elpriserna mellan elprisområdena och de facto sänka elpriserna i just SE4. Svenska kraftnäts finansdirektör säger att de är frustrerade över att pengarna inte kan göra mer nytta. Det som krävs är att regeringen snarast ansöker om undantag från statsstödsreglerna för att Svenska kraftnät ska få använda pengarna. Oavsett specifika uppdrag från tidigare regeringar är deras uppdrag att utjämna elpriserna med hjälp av dessa pengar. Ett sådant förslag kan vara att bygga ut stamnätet till havs för att få in stora mängder billig energi.

Fru talman! Jag tackar Niklas Karlsson för interpellationen och statsrådet för svaret. Jag hade tänkt att fokusera lite på den andra frågan i interpellationen, nämligen vad som görs på europeisk nivå.

I december förra året uttryckte statsrådet att hon var vansinnig på tyskarna, bland annat för att man inte har delat upp landet i elområden. Det kanske var lättare för ett kristdemokratiskt statsråd att vara vansinnig på den tyska regeringen när det var en socialdemokrat som var förbundskansler, men nu är en ny regering på väg fram där kristdemokraternas Merz kommer att bli förbundskansler.

De tyska kristdemokraterna består inte bara av partiet CDU utan också av CSU, alltså det kristdemokratiska partiet i Bayern. Det skulle vara intressant att höra statsrådets reflektioner om sannolikheten för att den nya regeringen skulle instifta elpriszoner där den ena delen av den kristdemokratiska unionen, det vill säga CDU, skulle sätta högre priser för den andra delen av den kristdemokratiska unionen, nämligen CSU. Ni är ju partikamrater, och det är kanske lättare att få igenom elområden i förhandlingar med en partikamrat än med en socialdemokrat.

Om Tyskland skulle införa elprisområden skulle det rimligtvis innebära att det blir en skillnad inom Tyskland när det gäller priset på el.

Tittar man på den tyska industrin ser man att den till stor del är lokaliserad i de södra delarna. Tysk industri möter i dag väldigt stora utmaningar, inte minst kopplat till bilindustrin i och med konkurrensen från bland annat Kina. Att få den tyska regeringen att gå med på att dela in landet i elpriszoner, i det läge som dess industri i dag befinner sig i, tänker jag inte blir lätt med tanke på att det skulle bli dyrare el i de södra delarna av Tyskland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I och med att det är ett av regeringens svar på hur vi ska få lägre priser i södra Sverige undrar jag hur sannolikt statsrådet bedömer att det är att Tyskland faktiskt kommer att införa elprisområden, enligt vad man har kommit överens om i Bryssel. Eller tror statsrådet att Tyskland kommer att värna den tyska industrin och den tyska sammanhållningen snarare än en liberal modell för elpriser?

Fru talman! Jag anmälde mig, ganska sent, till debatten eftersom jag anser att vi behöver belysa konsekvenserna för svenska hushåll ännu mer.

Länsförsäkringar gjorde en rapport om just hur hushållens kostnader har ökat i samband med prisskillnaderna. En av deras analyser visade att en normalstor barnfamilj från Malmö på grund av höga elkostnader fick betala 57 000 kronor extra under 2022 – 57 000 kronor extra bara på grund av skenande elpriser. Det är mer än vad många betalar i hyra för ett helt år.

Även länsstyrelserna har varnat för att något som kallas energifattigdom snart kan vara en verklighet i Sverige, framför allt för barnfamiljer i södra Sverige och framför allt i Skåne. Familjer har inte råd att ha tillräckligt varmt hemma, att låta barnen gå vidare med fritidsaktiviteter eller ens att värma maten.

Jag har varit i kontakt med såväl Majblomman som Rädda Barnen och Bris när det gäller de här frågorna. Majblomman signalerar att de aldrig tidigare fått in så många ansökningar som de nu har fått, bland annat på grund av de skenande elpriserna. Barnfamiljer och barn skickar in att de önskar en extra filt för att det är kallt hemma. Och Bris meddelar att de får in fler och fler frågor från barn som undrar i vilken ålder de kan börja jobba, därför att de är så oroliga för familjens ekonomi.

Därför skulle jag vilja fråga energi- och näringsministern hur hon ser på elfattigdom och vad man gör för att förhindra detta för barnfamiljer i södra Sverige och framför allt i Skåne.

Fru talman! Jag vill tacka för det stora engagemanget i frågan.

Det är lite disparata spår här. Jag vill börja i det som kanske inte var syftet med Niklas Karlssons interpellation men som sannerligen har bäring på den här frågan. Jag instämmer verkligen i beskrivningen av effekten för svenska hushåll och svenska företag, kanske inte minst när jag hör Anna Wallentheim beskriva läget för många barnfamiljer och att många barn dessutom oroar sig över och vill ta ansvar för familjens situation. Det är något som jag verkligen ser.

Men det här är resultatet av en utstuderad politik under rödgrönt styre för att lägga ned planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Det var det som den rödgröna regeringen och flera av de rödgröna företrädarna i det här rummet i dag bad om. Det är detta som ni har gett svenska folket. Jag tycker att det är otroligt magstarkt att vara upprörd och förvånad över det.

Fru talman! Det märks vilka som kan energifrågorna och vilka som inte kan det. Linus Lakso och jag tycker inte lika om allting, men Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att mycket kärnkraft har försvunnit, oavsett vad man tycker om det. Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att så mycket kraftvärme har försvunnit. Att 3 000 megawatt kraftvärme har försvunnit ut ur i systemet har varit kraftigt underdiskuterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behovet av att få till mer grön baskraft, som Miljöpartiet kallar det, sympatiserar jag verkligen med. Linus Lakso efterfrågar mer fokus på kraftvärme, gasturbiner, flexibilitet och överföringskapacitet.

Vi drar olika slutsatser kring om det sker saker på detta område. Och jag tänker att det har relevans för Niklas Karlssons grundfråga. De senaste åren har regeringen beslutat om nästan 70 åtgärder som påverkar södra Sverige. Det handlar om satsningar på flera hundra miljoner kronor i Kraftlyftet för att säkra effekt där det behövs, alltså få ut mer effekt av all el som produceras i södra Sverige.

Vi har ett pilotprojekt igång med just gasturbiner för att få loss mer effekt till industrier, alltså garanterad el. Vi har effektiviserat anslutningskön för tunga företag som har efterfrågat el ur systemet. Öresundsverket behålls. Det klarade inte den rödgröna regeringen av att leverera. Det klarade jag och min regering av att leverera. Vattenkraften får bättre villkor här och nu. Och i juni har den här kammaren möjlighet att besluta om långsiktiga och stabila villkor för befintlig och ny kärnkraft.

Det märks också om man kan skilja på elmarknadsdesign och elprisområden. Jag är inte nöjd med elprisområdena. Låt mig vara väldigt tydlig nu. Att det är otroligt mycket dyrare i södra Sverige jämfört med i norra Sverige är en skandal. Det hämmar svensk konkurrenskraft. Det har gjort att Sverige under många år nu har gått miste om tiotusentals arbetstillfällen. Men lösningen på detta är inte mer av det som har lett till det elände som vi är i nu.

Flaskhalsar är fysiska begränsningar i nätet. Men med det sagt menar vi att vi har vidtagit flera åtgärder som gör att man borde kunna se över elprisområdena. Vi hoppas att EU ska komma med ett förslag under våren. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi tycker om den eländiga situation som just nu råder i Sverige och hur vi önskar ändra på den.

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Fru talman! Det var ändå lite underhållande att se energiministerns spelade upprördhet.

Det pratas om 70 åtgärder. Ändå ser vi inga effekter, tänker jag. Jag träffar dagligen företagare och människor i Skåne och södra Sverige som upplever dessa höga elpriser och som får välja mellan att betala elräkningen eller få mat på bordet.

Energiministern kan säga vad hon vill i Sveriges riksdag. Och energiministern kan fatta vilka beslut hon vill i Sveriges regering. Men när det inte ger effekt, när människor inte upplever det och när människor fortfarande ska leva med de höga elpriserna är det ingenting värt.

I den bästa av världar hade vi kunnat omvandla energiministerns vackra ord och fina beskrivningar till energi och transportera den till Skåne. Då hade problemen med energiproduktionen inte funnits där. Nu går inte det, utan vi behöver handlingskraft. Politikens uppgift måste vara att driva förändring. Man kan inte gömma sig bakom beskrivningar av vad som har varit eller vilka beslut som har fattats, när de inte ger någon effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ska företag i södra Sverige kunna konkurrera på lika villkor med verksamheter i andra delar av landet när deras elräkningar är flera gånger högre? I Malmö ligger Pågens bageri. De ska nu flytta till Landskrona. De hämtar sitt mjöl ett par mil utanför produktionsanläggningen, transporterar det till sina ugnar och bakar bröd i ugnar som värms upp till skånska och sydsvenska elpriser. Samtidigt ska de konkurrera med Polarbröd i Älvsbyn, som bakar sitt bröd till elpriser som är många gånger lägre.

Det är inte konstigt att människor reagerar. Det är inte konstigt att företag blir upprörda när vi har en regering som varken vill eller kan göra någonting åt detta. Man hänvisar till beslut som inte ger någon effekt. Vad spelar det för roll?

Ett annat exempel kunde vi läsa om i Dagens Nyheter härförleden. Det halländska pappersbruket Hylte Paper har nu 60 anställda som varslas om uppsägning. Vd:n säger: ”Hade vi legat norr om Gävle hade vi haft 200 miljoner kronor mindre i elkostnad per år.”

De höga elpriserna gör att industriverksamhet i södra Sverige blir ett högriskprojekt. Så kan man inte ta ansvar för hela landet. Det krävs åtgärder som ger effekt och beslut som betyder någonting. Det krävs mer än spelad upprördhet i Sveriges riksdag. Man behöver verkligen visa på skillnad och klara av att ta det politiska ledarskapet och fatta de beslut som är nödvändiga.

Under december månad ökade elpriserna till samma nivåer som 2022, tidvis till 5 kronor i Svealand och Götaland, när de samtidigt var 2–3 öre i Norrland. Februari i år blev den dyraste elmånaden i Sydsverige sedan 2022. Den här exempellistan kan göras längre, både när det gäller privathushåll och när det gäller företag.

Nej, det räcker inte att prata om historien. Det räcker inte att belysa problemen. Det räcker inte att hävda sin egen förträfflighet och hänvisa till 70 vidtagna åtgärder när de inte ger effekt. Det krävs prioriteringar och politisk vilja. Det krävs något bättre än det som regeringen levererar i dag. Om energiministern verkligen tar skåningarnas oro på allvar och verkligen vill göra någonting åt detta måste man också förmå något bättre.

Fru talman! Jag och energi- och näringsministern har debatterat olika typer av elfrågor i olika sammanhang. Det är ungefär samma metodik varje gång. Om man ifrågasätter energi- och näringsministern begriper man inte. Om man ifrågasätter energi- och näringsministern förstår man inte. Och energi- och näringsministern är alltid lika upprörd. Det är samma metodik varje gång. Egentligen tror jag att jag skulle ha kunnat skriva energi- och näringsministerns anförande och överlämna det till henne för att sedan läsa upp det och berätta exakt vad som skulle sägas i hennes nästa inlägg.

Vi får än så länge inga riktiga tydliga besked – jag får inte det i alla fall – om vad som konkret görs för att påverka elområdenas konstruktion. Man har varit upprörd på något möte någonstans och sagt till. Men vi får inget annat svar på vad som görs för att se över elområdena i landet. Vi får alltså inga svar på varför det behöver vara så att elpriserna är mycket högre i Ystad än i Boden. Vi kanske får det längre fram. Det här är mitt sista inlägg, så jag får väl se helt enkelt. Men jag noterar att energi- och näringsministern som alltid är nöjd, som alltid lägger skulden på någon annan och som alltid kan allt och vet allt. Det är samma metodik som vanligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Ebba Busch så mycket för svaret. Men vi är nog inte helt överens, fru talman, om huruvida regeringens politik för effekt ger någon effekt – utan att försöka ordvitsa. Det behövs betydligt kraftfullare satsningar för att få resultat. Det kan jag konstatera.

Framför allt instämmer jag inte i att det skulle räcka med bara effekt, som Ebba Busch försöker påskina. Vi behöver också få in många billiga kilowattimmar för att sänka elpriset i SE4. Det är ju här skon klämmer, och här saknar jag svaret på min fråga. Miljöpartiet har lämnat in ett förslag till utskottsinitiativ till näringsutskottet där vi uppmanar regeringen att skyndsamt ansöka om undantag från statsstödsreglerna, så att de 65 miljarder som ligger på Svenska kraftnäts konto – det är pengar som skåningarna och de andra i SE4 betalar in – i syfte att kunna utjämna priserna mellan elprisområden ska komma till användning, till exempel genom att man ansluter havsbaserad vindkraft och på så sätt får in många billiga kilowattimmar som sänker elpriserna i SE4.

Det är en väldigt konkret fråga. Jag hoppas att ministern kan ge besked om detta i dag. Om inte annat hoppas jag att hennes parti och Tidöpartierna röstar ja till vårt initiativ på torsdag för att få styr på frågan. Det här är helt orimligt, när det finns så mycket pengar. Vi har ett problem som behöver lösas. Men vi behöver ge Svenska kraftnät möjlighet att använda de här pengarna på rätt sätt.

Fru talman! Jag tolkar regeringens försök till lösning på problemet med de höga elpriserna i södra Sverige som att det för det första ska vara mer planerbar energiproduktion. Vi vet alla att det kommer att ta lite tid. För det andra brukar statsrådet nämna elområdena i Tyskland i sina svar. Jag ställde förra gången frågan om statsrådet trodde att det skulle bli något resultat av de samtal som statsrådet för med Tyskland eller via EU, men jag fick inget riktigt svar.

Min farhåga är att Tyskland inte kommer att göra någonting åt detta och att vi därför under denna mandatperiod kommer att ha kvar de stora skillnaderna i elpriser mellan södra Sverige och norra Sverige. Men jag vill gärna ha ett svar på frågan hur statsrådet ser på arbetet med Tyskland – eller i detta fall kanske mot Tyskland.

Fru talman! De stora prisskillnaderna mellan elområdena är inte bara en teknisk och ekonomisk fråga utan också en fråga om regional rättvisa. Skåne och södra Sverige missgynnas systematiskt av den nuvarande elprisstrukturen. Det här är något som har belysts och som har kritiserats brett, inte bara här inne i kammaren. Det har kritiserats av Länsstyrelsen i Skåne. Det har kritiserats av företagare och barnrättsorganisationer. När södra Sverige år efter år får betydligt högre elpriser än övriga landet undergräver det också tilliten och sammanhållningen i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingen del av Sverige ska lämnas i kylan – bokstavligt talat. Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att elförsörjningen och prissättningen inte sliter sönder vårt land eller lämnar de svagaste i mörker.

Fru talman! Det är hög tid att vi gör någonting åt detta. Det är fint att höra ministern säga att hon förstår och att hon är medveten, men väldigt lite resultat kommer ut av det. Fortfarande är det så att barnfamiljer och företag har det betydligt tuffare i Skåne än i övriga landet. Vi behöver dämpa de orimliga elkostnaderna. Vi behöver kompensera de hushåll som drabbas värst. Vi måste utjämna de regionala prisskillnaderna. Det måste bli någonting som leder till resultat. I min värld är det så att inget barn i Sverige ska behöva växa upp i ett kallt hem eller med föräldrar som tvingas välja mellan att sätta mat på bordet, att betala elräkningen och att se till att barnen kan utöva en idrott.

Fru talman! Jag försöker fortsätta bena vidare.

Man kan anklaga mig för spelad upprördhet om man vill. Men jag har nästan svårt att sätta ord på de känslor jag känner inför att man medvetet försvagat Sveriges konkurrenskraft, medvetet drivit på för en situation som ger elpriser som åker jojo och generellt är mycket högre i södra Sverige än i norra Sverige och nu är förvånad över resultatet. Vi har ju under tio års tid diskuterat problemet med att stora företag och industrier inte kan ansluta i södra Sverige för att det är svårt att få garanterad effekt. Apropå effekt – vi har blivit av med väldigt mycket garanterad el som fanns där och när den behövdes i Sverige.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att höra Pågen nämnas som exempel. Jag var nere och träffade Pågen och flera andra tunga industrier vid ett rundabordssamtal om effektbristen i södra Sverige. Det gläder mig att Pågen nu ska bygga Europas största och modernaste bageri i Landskrona. Men när jag var hos Sydsvenska handelskammaren och träffade en rad vd:ar för elintensiv industri i Skåne var de tydliga. De vet vad orsaken är, och det är avsaknaden av garanterad el. Vi har jättemycket el vissa dagar, men det gör inte att till exempel kemiföretag eller bagerier som behöver el ofta jämnt fördelat över året kan ansluta.

Vi har inte lyckats lösa den ekvationen. Ingen i hela världen har lyckats lösa ekvationen att man kan flytta elproduktion inte bara några minuter i tiden utan i vissa fall till och med mellan månader och säsonger.

Det är ändå fascinerande att man står och klagar över att vi har ett system som är så tungt vindbaserat och sedan undrar: Varför har vi problem när det inte blåser? Vi har ett system som är solbaserat, och sedan undrar man: Varför har vi inte el när solen inte skiner?

Vi ska jobba med flexibilitet, energieffektivisering och lagring. Men de stora enheterna som vi här talar om går det inte fullt ut att kompensera för. En del av det går tillbaka till 90-talet.

De fyra elprisområden vi har i dag kommer från 2011. Vi blev anmälda efter att vi bland annat hade stängt ned Barsebäck. Vi hade då en prispåverkan på Danmark som EU ansåg inte var okej. Det är bakgrunden till de elprisområden vi har i dag.

När vi diskuterar detta i kammaren vill jag vara tydlig med att det man vill är att jämna ut elpriserna i Sverige. Det innebär att norra Sverige kommer att få mycket högre elpriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att om vi kan göra fler åtgärder på kort sikt, mellanlång sikt och lång sikt – det handlar om att mer lagring, kraftvärme, gasturbiner och annat går in, och mer kärnkraft – då kan vi börja plana ut situationen något.

Sedan gjordes kommentaren om ”inte effekt”. Vi har lyckats pressa ned elpriset fyra år i rad. Det är de nästan 70 åtgärderna som vi har beslutat om som har gett effekt. Jag är långt ifrån nöjd eftersom priserna fortfarande är så volatila och generellt sett för höga.

Utan de åtgärderna hade man för en vanlig villa betalat 3 000–4 000 kronor mer. Det gjorde man i Niklas Karlssons Sverige. Man hade kanske betalat 28 kronor i dieselpris. Nu har vi tryckt ned det till 16 kronor. En stor del av det beror på politiska beslut. Nog gör det skillnad.

Jag vill tala om Tyskland i nästa inlägg. Jag får se om jag kommer dit, Joakim Sandell, men jag ska försöka.

Fru talman! Det bästa sättet för energiministern att visa att upprördheten inte är spelad är att leverera bättre resultat än vad man har lyckats med hittills. Man redoviserar 70 åtgärder i Sveriges riksdag, men de har inte särskilt stor betydelse.

Vad energiministern inte talar om är de beslut man har fattat som har hindrat elproduktion i Sverige. Den 4 november fattade regeringen beslut om att 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön inte skulle få byggas. Det utsattes då för monumental kritik. Totalförsvarets forskningsinstitut menade att det finns brister i den svenska processen och att det finns lösningar som används i till exempel Storbritannien, Danmark och Polen men inte i Sverige.

Den tidigare försvarsministern Mikael Odenberg, som var försvarsminister i Reinfeldts regering och sedermera generaldirektör för Svenska kraftnät, kallade beslutet för närmast katastrofalt och tangerande till självskadebeteende. Man lägger en död hand över en hel industri i hela Östersjön samtidigt som andra grannländer planerar utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Det går om man vill. Om man vill ser man till att få det att hända. Listan på förslag kan göras längre. Vill energiministern ha fler tips bistår jag gärna, antingen i riksdagens kammare eller över en kopp kaffe. Det kan energiministern får välja själv.

Vad vi inte har talat om i dag och som det finns anledning att återkomma till, något som också energiministern uttryckte önskemål om, är Tyskland. Det gäller inte minst det faktum att vi importerar tyska priser.

Men energiministern kan vara lugn. Hon kan sätta en bock i kalendern redan nu. Vi återkommer även i den frågan.

Fru talman! Först och främst: Vi spelar inte rysk roulett med svensk säkerhet. De 13 havsbaserade vindkraftsparkerna hade jag gärna haft möjlighet att säga ja till. Vi har vänt och vridit på detta i detalj med svensk försvarsmakt många gånger om.

Den typ av havsbaserade vindkraftsparker som man talar om i Polen, Danmark och verkligen inte minst i Storbritannien har inte direkt skottlinje till Ryssland, som just nu bedriver ett fullskaligt invasionskrig på europeisk mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har uttömt allt. Vad lobbyister inom vindkraftsindustrin säger till den typen av väldigt tunga genomgångar från Försvarsmakten väger lätt.

Med det sagt gör vi enormt många åtgärder för att bana väg för vindkraft både till havs och på land, något som de rödgröna aldrig mäktade med. Vi går vidare med Värdet av vinden, med flera goda idéer från den förra rödgröna regeringen.

Vi skapar incitament för kommunerna att i högre utsträckning säga ja. Vi ser nu över incitamenten generellt sett för den väderberoende kraftproduktionen. Det handlar om att ge incitament för att få ut mer effekt av all den el som kan produceras där.

Vi behöver ha den för att kunna pressa ned priserna. Men vi behöver också ha mer garanterad anslutningsbar el. Här tror jag att vi kan göra mycket tillsammans.

Tyskarna får nu en kristdemokratisk och socialdemokratisk regering, som det verkar. Jag har goda förhoppningar om att vi därmed också löser ut många av de svåra frågor som Tyskland behöver lösa.

Jag tror att Joakim Sandell gör en mycket riktig läsning av att det kommer att vara stentufft att få Tyskland att införa elprisområden. Det vore rätt och riktigt, givet att de lagt ned 170 terawattimmar planerbar kraftproduktion de gångna åren. Vi kommer att fortsätta att göra vår röst hörd även med kristdemokrater i Tyskland.

Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.