Ekologisk livsmedelsproduktion och dess miljöpåverkan

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig hur jag ser på de allvarliga målkonflikter som beskrivs i interpellationen och vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta med anledning av detta.

Vidare har Jonas Jacobsson Gjörtler frågat miljöminister Karolina Skog

hur ministern bedömer att inriktningsmålet för ekologisk livsmedelsproduktion påverkar miljön globalt sett, med beaktande även av det generationsmål som riksdagen har fastslagit

vilka åtgärder ministern och regeringen är beredda att vidta med anledning av detta.

Regeringens arbete är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna.

Jag instämmer i Jonas Jacobsson Gjörtlers resonemang att det krävs åtgärder som stärker konkurrenskraft och lönsamhet och bidrar till att de långsiktiga målen i livsmedelsstrategin nås. Jacobsson Gjörtler efterfrågar handling. Den presenterade livsmedelsstrategin och dess handlingsplan är regeringens svar på detta. Det finns mycket som kan göras för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan, och vi har nu tagit de första stegen i genomförandet av de mål som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen har enats kring.

Regeringen lanserade den 7 februari sin handlingsplan för livsmedelsstrategin. I denna presenterar regeringen åtgärder för hela livsmedelskedjan för att uppnå målen i livsmedelsstrategin. Vi pekar bland annat ut områden såsom regelförenkling för företagen i livsmedelskedjan, insatser för ökad export av livsmedel, likvärdig kontroll- och tillståndsverksamhet i hela landet, ökad ekologisk produktion och konsumtion samt satsningar på forskning och innovation.

Jag ser inte de målkonflikter som Gjörtler lyfter fram. Det är att förenkla diskussionen och synen på vad livsmedelsproduktion är. Det finns en enorm efterfrågan på ekologiska livsmedel, och den ska kunna mötas bättre av svenska producenter.

Jag tror på den svenska landsbygden och svensk livsmedelsproduktion och är övertygad om att mer mat kan produceras i Sverige. Den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel kan bidra till tillväxt och konkurrenskraft i svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Det råder i dag brist på flera svenska ekologiska produkter. Den växande marknaden för ekologiska livsmedel skapar möjligheter på marknaden för små och stora svenska jordbruks- och livsmedelsföretag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En ökad svensk produktion av ekologiska livsmedel skulle likaså bidra till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen, till exempel Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Regeringen kommer därför inom kort att ge Jordbruksverket i uppdrag att utse en samordningsfunktion för att främja ekologiska livsmedel när det gäller såväl produktion och konsumtion som export.

I det fortsatta arbetet för att främja ekologiskt ska det också tas fram en åtgärdsplan och etappmål för hur målen ska nås. Detta ska göras i samråd med berörda aktörer.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Det är lite tråkigt att miljöministern inte är här för att debattera den del som handlar om exporten och vår miljöpåverkan, men vi får väl hålla till godo med att landsbygdsministern är här och ta hela debatten med honom så länge.

Frågan gäller livsmedelsstrategin, där Alliansen, regeringen och även Vänsterpartiet alltså kom överens om långsiktiga mål. Det som har hänt därefter är att regeringen har presenterat sin kompletta strategi, det vill säga inte bara målen utan även resten av strategin, och en handlingsplan. Det är en del saker i strategin som väcker frågetecken, tycker jag. Det handlar bland annat om detta med de ekologiska livsmedlen.

Regeringen anger att produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel bör öka. Det står i strategin, och i handlingsplanen har man dessutom siffersatta inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030 och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.

Som jag ser det finns det anledning att vara kritisk till detta, fru talman, och det av flera skäl. Det står i det övergripande målet att det är konsumenternas efterfrågan som ska styra. Precis så är det formulerat. Det regeringen gör nu är alltså att sätta ett mål för ekologisk produktion, och det går inte att tolka detta på något annat sätt än att det står i direkt strid med det övergripande målet, fru talman.

Jag ställer mig frågande här och skulle gärna vilja höra landsbygdsministern utveckla svaret: Hur tänker regeringen när man bara några dagar efter att vi har kommit överens om ett övergripande mål sätter egna mål som direkt strider mot det övergripande målet?

Ett annat problem är att det övergripande målet säger att livsmedelsproduktionen ska öka totalt i Sverige. Men den ekologiska produktionen ger lägre volym än den konventionella. Det finns lite olika siffror på det här, men den sammanställning som SCB och Jordbruksverket har gjort visar att de faktiska spannmålsskördarna för ekologiskt är betydligt lägre. De omfattar mellan 45 och 70 procent av den konventionella odlingen. För till exempel matpotatis är siffran 49 procent. Det betyder att om man helt skulle gå över till ekologiskt skulle mellan en tredjedel och hälften av produktionen försvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså så, landsbygdsministern, att det inte kan bli både mer svenskt och mer ekologiskt samtidigt. Det är uppenbart för mig att det för regeringen är viktigare med det ekologiska än med det svenska. Jag tycker att det är lite synd eftersom den svenska konventionella produktionen ligger så långt fram när det gäller både miljöhänsyn och djurskydd.

Landsbygdsministern uttryckte det själv väl, tyckte jag, i ett radioprogram för något år sedan. Så här sa landsbygdsministern då: "Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket." Statsrådet hade ju helt rätt i det. Jag förstår därför inte varför han och regeringen nu är så angelägna om att stödja en annan och specifik produktionsform.

Ett ytterligare problem med det här är att lägre svenska volymer innebär att produktionen i stället kommer att behöva bli högre någon annanstans om vi förutsätter att vi ska fortsätta att föda befolkningen både i Sverige och globalt. Eftersom den svenska livsmedelsproduktionen, även den konventionella, är mer miljövänlig än alternativen innebär det här ökad miljöbelastning. När vi importerar mer livsmedel från länder som har större miljöpåverkan i sin produktion än vad vi har innebär det faktiskt att vi bryter mot det av riksdagen fastställda generationsmålet som säger att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan.

Fru talman! Jag kan instämma i det som Jonas Jacobsson Gjörtler sa. Svenskt jordbruk är bland de främsta jordbruken i världen när det gäller miljö- och djurskydd. Våra jordar är bra, vårt klimat är bra, våra lantbrukare är bra, våra rådgivare är bra, vår forskning är bra och så vidare.

Svensk livsmedelsproduktion har backat i flera decennier, och det är mycket allvarligt för landsbygd, jobb, kretslopp, biologisk mångfald med mera. Sverige är i dag Europas kanske mest importberoende land. Vi importerar 55 procent av vår mat. Det är mer än vad Norge med sina begränsade resurser gör. Detta är faktiskt en skandal.

Det är bra att riksdagens partier har enats om mål för en livsmedelsstrategi. Den borde ha sett dagens ljus mycket tidigare. Nog sagt om det, men det är bra att den har kommit.

Målen om ökad produktion, ökad konkurrenskraft och ett hållbart jordbruk är bra. Men vad gör regeringen nu i sin proposition till riksdagen? Plötsligt får Miljöpartiet fullt gehör för sin ensidiga prioritering av organiskt eller biologiskt certifierad mat, i Sverige kallad ekologiskt. Plötsligt frångås de mål som riksdagens partier alldeles nyligen har enats om, och plötsligt sätts det extremt höga målet att offentlig sektor, kommuner och landsting, ska köpa hela 60 procent av sin mat från ekojordbruket i hela världen.

Detta är inte att hedra en politisk uppgörelse. Det är mycket tveksamt att staten ska skriva kommunerna på näsan när det gäller hur de ska upphandla sin mat. Jag är övertygad om att kommunerna alldeles utmärkt klarar att sätta upp villkoren för upphandling. Om mål ska sättas upp ska målet i första hand vara att man ska prioritera inköp av livsmedel som är närodlade under svenska miljö- och djurskyddskrav. Östergötland har till exempel i sin utmärkta regionala livsmedelsstrategi satt upp målet att 80 procent av maten i offentlig upphandling ska komma från Sverige.

Min uppfattning är att det svenska jordbruket är ett av världens mest miljö- och djurskyddsvänliga, både det dominerande vanliga miljövänliga jordbruket och det miljövänliga ekojordbruket. Det är två bra och rätt likvärdiga alternativ med lite olika för- och nackdelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför utomordentligt anmärkningsvärt att staten ska kräva att kommunerna köper in huvuddelen av sin mat i form av ekologiskt från hela världen. Det ger också väsentligt dyrare råvarukostnader, ca 25 till 60 procent, än vad svensk mat i övrigt kostar. Det ger kommunerna flera miljarder i högre kostnader i ett läge när det finns prognoser om att kommunalskatterna behöver höjas med flera kronor.

När staten så skriver kommunerna på näsan rörande hur de ska agera är frågan om detta är vad kommunernas uppdragsgivare, till exempel äldre i äldreomsorgen eller elever och lärare i skolorna, vill ha. Min uppfattning är att de främst efterfrågar bra husmanskost från Sveriges bönder.

En sådan här väldigt kraftig signal från staten, att ekomat är mycket bättre än livsmedel från det svenska jordbruket, tycker jag är djupt problematisk. Båda är ju bra. Hur kan Sveriges landsbygdsminister gå med på och försvara att endast en liten del av kommunernas matinköp ska få komma från det vanliga miljövänliga jordbruket?

Max 40 procent ska kommunerna enligt staten på nåder få köpa in från det dominerande svenska jordbruket och dessutom i konkurrens med mat från importländer. Det kanske bara är 10-15 procent som ska komma från de vanliga gårdarna i Sverige.

Hur i helsike har regeringen tänkt här? Är det alltså Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet som ska styra Sveriges livsmedelsstrategi?

Fru talman! De målkonflikter som Jonas Jacobsson Gjörtler lyfter fram finns inte. Det här handlar om att öka den svenska livsmedelsproduktionen totalt sett. Den överenskommelse som regeringen har med Vänsterpartiet och samtliga borgerliga partier innebär att vi är överens om de övergripande målen. Vi är överens om de tre strategiska områdena, om att både konventionellt och ekologiskt kan öka och om att det är konsumentefterfrågan som ska styra det här. Vi är också överens om att de här målen är långsiktiga till 2030 och att de övergripande målen icke ska siffersättas.

Vi har inte heller gjort så i propositionstexten; vi har icke siffersatt. Men vi har i de här diskussionerna meddelat att varje regering för sig kommer att lägga sin handlingsplan. Den kan se olika ut över tid. Den kan också siffersättas. Något förbud mot siffersättning är inte överenskommet.

När det gäller situationen i dag är konsumtionen av ekologiskt långt större än produktionen. Vi importerar väldigt mycket. Det är svårt att få tag i ekologiska livsmedel. Ofta står hyllorna tomma i affärerna. Det har alltså blivit en dramatisk ökning av konsumtionen av ekologiska livsmedel. Om vi tittar på de senaste åtta åren, från 2008 till 2016, ser vi att den har ökat från 6 miljarder till 25 miljarder, alltså plus 19 miljarder på åtta år.

Analytiker tittar på de nästkommande åtta åren, alltså fram till 2024, och spår att konsumtionen kommer att öka till 45 miljarder, alltså en ökning med ytterligare 20 miljarder. Tittar man på den offentliga konsumtionen är totalt sett 32 procent ekologiskt i dag. Man vill öka mer, men man säger från det offentliga, från kommuner och landsting, att det är mycket svårt att få tag i det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns några som lyckas. Statistiken från 2015 visar att etta i Sverige faktiskt var Vellinge, som är en moderatstyrd kommun, som har 57 procent ekologiskt. Tvåa var Lund, som är S-styrd, med 50 procent. De ligger nära Danmark så det är klart att det kanske är lite lättare att få tag i ekologiskt där.

Det är med detta som bakgrund som regeringen nu i sin handlingsplan säger att vi vill ha ett inriktningsmål. Observera att vi inte kan kräva att det ska bli 60 procent hos det offentliga, utan vi vill ha ett inriktningsmål att produktionsarealen ska öka från 17 till 30 procent. Den totala livsmedelsproduktionen måste öka i Sverige. Det är vi politiskt överens om.

Det behövs inte mindre politik, Staffan Danielsson, utan det är frånvaron av politik som har gjort att livsmedelsproduktionen i det här landet har minskat de sista 20 åren och har gjort att vi har ett handelsbalansunderskott på livsmedel med minus 47 miljarder. Det är därför vi tar de här initiativen och vidtar de här åtgärderna. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar dramatiskt i Sverige. Det är därför vi antar den här handlingsplanen och sätter in de här resurserna - så att svensk produktion ska kunna öka och även motsvara den konsumentefterfrågan som finns på det här området. Och det kommer att skapa jobb. Det kommer att skapa jobb på svensk landsbygd när vi ökar livsmedelsproduktionen.

Fru talman! Jag vet ju att Jonas värnar svensk produktion, både konventionell och ekologisk. Det gör även jag. Det vet Jonas om. Varför då måla upp en konflikt mellan olika produktionsformer och säga att om den ena ska öka ska den andra minska? Det är synd, för det är ju inte så det är. Båda behövs, och båda kan faktiskt öka. Livsmedelsstrategin är ett svar för att få tillbaka en mycket större livsmedelsproduktion.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern!

Det finns ingen målkonflikt, säger Bucht. Där måste jag säga emot landsbygdsministern, för det är just precis vad det gör. Det är exakt det som är föremålet för den här interpellationen, och det är det som är hela skälet till att vi har den här debatten.

Som jag sa tidigare: Ekologisk produktion ger lägre volymer. Det går alltså inte att säga att andelen ekologiskt ska öka i produktionen och samtidigt säga att den totala produktionen ska öka. Det är inte möjligt att uppnå detta. Om det är någonstans mellan en tredjedel och hälften av produktionen som försvinner kommer det att bli en tydlig försämring av vår självförsörjning, vilket i sig är ett problem.

Det är korrekt som landsbygdsministern säger att det inte finns något förbud mot en siffersättning av målen. Det är det heller ingen som har påstått. Problemet här är att det uppstår en målkonflikt. Då tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att det övergripande långsiktiga målet, där vi är brett överens i sju partier, gäller före eventuella siffersatta mål från regeringens sida.

Det blir lite märkligt när landsbygdsministern säger att det är frånvaron av politik som är problemet här och att det behövs mer politik för att lösa problemet. Jag skulle säga att det stora problemet för svensk livsmedelsproduktion är att konkurrenskraften under årtionden har urholkats och försämrats. Det har inte skett genom frånvaro av politik. Det har skett genom alldeles för stor närvaro av politik. Höga skatter och andra kostnader, regelkrångel, administrativa bördor, särkrav - det är detta som är den försämrade konkurrenskraften. Det är politiska beslut som har skapat den här situationen. Landsbygdsministern har rätt i så måtto att det säkert krävs politiska beslut för att rulla tillbaka det här. Men det handlar inte om att lägga på nya krav, utan det handlar om att rulla tillbaka en del av de krav som redan finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna ge landsbygdsministern rätt i att man inte i onödan ska måla upp en konflikt mellan ekologiskt och konventionellt. Jag har full förståelse och stor respekt för att de som ska köpa livsmedel, oavsett om de är privata konsumenter eller offentliga aktörer, vill ställa höga krav avseende miljö, djurhållning och annat.

Problemet här är att man tappar bort och glömmer bort hela den konventionella produktionen, som ligger långt framme i Sverige. Det har framgått tydligt, bland annat i ett antal artiklar och radioinslag, att det är ett problem att svenska aktörer till exempel inom offentlig upphandling köper ekologiska produkter utifrån som kanske till och med är sämre för miljön än de svenska konventionella därför att kommunerna har valt att sätta just den typ av mål som landsbygdsministern tycker är viktiga, det vill säga att man sätter mål för ekologisk konsumtion snarare än att ställa kraven direkt när det gäller miljö och djurskydd. Det är ju det som är det viktiga. Om vi vill säkerställa livsmedelsprodukter som är bra i miljöhänseende och sett till djurskydd är det de kraven vi ska ställa.

Vi ska inte välja att fokusera på en specifik produktionsform, för problemet med den är att den inte väger in de tre delar som måste finnas med i hållbarhetsbegreppet. Det handlar om såväl miljö som ekonomi och sociala frågor.

Det är inte rimligt att säga att man aldrig ska få använda växtskyddsmedel, tycker jag. Man måste också ta hänsyn till hur stor volym vi faktiskt kan producera. Vi ser att teknikutvecklingen leder till att användning av växtskyddsmedel i den konventionella odlingen går ned, och den kommer att gå ned ännu mer framöver med robotar som kan rensa ogräs eller pricksäkert träffa bara ogräsplantorna med växtskyddsmedel. Det här kommer inte att vara ett problem.

Tudelningen mellan konventionellt och ekologiskt blir alltmer irrelevant, och då frågar man sig varför regeringen sätter så stort fokus på detta.

Herr talman! Det är svårt att få tag i eko. Hyllorna gapar tomma, säger landsbygdsministern. De gapar ännu mer tomma på svenskproducerad mat. 55 procent importerar vi.

När vi sätter mål för kommunerna borde det i första hand vara mål för andelen svenskproducerat. I andra hand kan man ta ekomål och sådant.

Jag har stor respekt för hela det svenska jordbruket, både det vanliga miljövänliga och det miljövänliga ekologiska. Men det vanliga står för över 90 procent av matproduktionen i Sverige. Enligt regeringen ska kommunerna inte längre få köpa mer än ytterst lite mat från över 90 procent av Sveriges bönder. Det är obegripligt. Marknadens efterfrågan ska styra absolut, inte statens diktat. Eko växer, och det är helt okej. Men svensk mat i stort måste också växa. Staten ska inte lyfta det ena till skyarna och sätta det andra under skäppan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landsbygdsministern vill se en samordningsfunktion för att främja inte svensk mat utan just ekologisk livsmedelsproduktion med en konsument, export och åtgärdsplan. Den borde ju gälla hela det svenska jordbruket, inklusive det som odlas ekologiskt.

Landsbygdsministern menar att ju större ekojordbruket blir, desto bättre uppfylls miljökvalitetsmål som Ett rikt odlingslandskap med mera. Menar alltså landsbygdsministern att det miljövänliga svenska jordbruket inte bidrar till dessa mål? Menar landsbygdsministern att importerad ekomat bidrar till dessa mål?

Det stora hotet mot miljökvalitetsmålen är att vi är Europas kanske mest importmatsberoende land. Mat från Italien, Argentina och Thailand bidrar noll till svenska miljökvalitetsmål. Därför borde regering och riksdag främst inrikta sig på att stärka konkurrenskraften hos hela det svenska jordbruket så att det kan växa i takt med marknadens efterfrågan på både det vanliga miljövänliga och eko.

Så är riksdagens mål formulerade i bred enighet. Hur kan regeringen gå ifrån detta i den proposition man nu förelagt riksdagen?

Herr talman! Jag är glad att vi är överens om de övergripande målen för en livsmedelsstrategi. Det är någonting som Socialdemokraterna har drivit i ganska många år, men nu på senare år har även de andra partierna tyckt att det är bra att vi har en livsmedelsstrategi. Det är jag glad över, för jag tror att det är viktigt för Sveriges landsbygd och Sveriges lantbrukare.

Att vi nu har en livsmedelsstrategi på plats innebär också att vi hela tiden kan ta steg framåt och fatta beslut som faktiskt uppfyller de mål som vi har satt upp.

Det Jonas Jacobsson Gjörtler tar upp i sitt inlägg är att det stora problemet är för mycket politik på det här området - skatter, regelbördor, krångel, särkrav och så vidare. Det kan man såklart tycka. Men det vi håller på med nu är faktiskt att försöka se över även de här reglerna. Regelförenklingar har vi jobbat med hela tiden. Det gjorde även den förra regeringen - väldigt framgångsrikt. Vi fortsätter i samma spår.

Ett mål för ekologisk produktion är någonting som de allra flesta kommuner och alla regioner eller landsting i hela Sverige har i dag. Jag kan inte förstå att det är kontroversiellt att vi sätter ekologiska mål. Jag tycker att det är bra. Det är givetvis ett inriktningsmål och ett eftersträvansmål och ingenting som kommer att hända i morgon. Precis som landsbygdsministern sa är det också så att vi inte kan tvinga kommunerna eller regionerna att uppfylla detta. Hemma i min region, Region Kronoberg, har vi i princip redan nått det här målet.

Det som jag tycker är lite kul i den här diskussionen är att Staffan Danielsson ondgör sig så över att vi har satt ett ekologiskt mål. I och med det som ni i Centern säger i dag bryter ni ju faktiskt de vallöften som ni gav era väljare, som ni gick till val på. Ni gick till val på att ni skulle ha ekologiska mål för hur mycket man ska upphandla offentligt och andra mål på den ekologiska sidan. Nu ska man helt plötsligt inte ha några sådana mål, för det är skadligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver öka den ekologiska produktionen i Sverige. Vi kan se att efterfrågan ökar dramatiskt och inte kan uppfyllas. Varför ska vi inte försöka uppfylla de krav som finns från konsumenterna så att de kan handla svenskt? Jag tycker att det är ett väldigt konstigt resonemang. Jag tror att detta kommer att bli väldigt bra och att konsumenter, kommuner och regioner kommer att få de varor man vill ha.

Jonas Jacobsson Gjörtler tar också upp att marken för ekologisk produktion är så mycket mindre och inte räcker till. Det är helt rätt, men samtidigt är det ganska många hektar som lagts i träda de senaste åren; jag tror att det är ungefär 600 000 hektar. På en del av den marken har det i och för sig planterats skog, men det finns faktiskt mer åkermark som inte brukas i dag.

Så jag skulle vilja säga att vi här i Sverige har alla möjligheter att uppfylla detta mål och åstadkomma en ekologisk produktion som är mycket bättre för miljön. Det tror jag att vi alla är betjänta av.

Herr talman! Jag brukar ofta framhålla att svenskt jordbruk är världsledande när det gäller miljötänk. Vi är världsledande när det gäller djurhälsa, och vi är bäst i EU när det gäller att använda så lite antibiotika som möjligt. Vi har till och med sagt att vi ska stimulera närproducerat, Staffan.

Herr talman! Vi har nyligen presenterat en omfattande handlingsplan med 40 punkter. Vi har avsatt en dryg miljard de närmaste åren för detta. Vi har nyligen fattat beslut om nio punkter på detta område, och jag lovar er att det kommer fler. Vi ska ha verkstad och aktion. Det handlar om att öka svensk produktion i alla led. Det handlar om mer förädling, om att öka exporten av livsmedel och att ta livsmedlen högre i en värdekedja. Det behövs forskning och innovation för detta.

Vi ser nu att fler och fler jordbrukare faktiskt går in i det ekologiska. Det är inte konstigt, för det är bättre betalt. Det ger bättre lönsamhet. Mjölken får man 1 krona och 40 öre mer för om den är ekologisk. För äggen får man nästan dubbelt upp, och för spannmål, vete, får man mer än dubbelt upp.

Jag skulle rekommendera både Staffan och Jonas att läsa dagens ATL. Den kom i morse och är väldigt färsk. I tidningen beskrivs hur allt fler byter till ekologiskt och lönsamheten i svenskt jordbruk för dem som väljer ekologiskt.

Men, herr talman, vi ser också att grannländer försöker ta över det ekologiska i Sverige: Vi har väldigt stor import. Man vill komma in på den svenska marknaden mer och mer, inte minst Danmark, som nu gör en enorm satsning på det ekologiska. Man har till och med fått ett EU-projekt med 35 miljoner de närmaste åren för att öka det ekologiska. Målet är att öka med 50 procent på tre år.

Regeringen vill sätta in åtgärder. Det är därför vi har pengar i landsbygdsprogrammet för att kunna ställa om till ekologiskt. Det är viktigt att jordbruket i Sverige får stärkt konkurrenskraft för att kunna möta den stora efterfrågan på ekologiskt. Det ger bra avräkningspriser till bönderna och stärker svenskt jordbruks lönsamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vet att Jonas vill skapa bättre lönsamhet för den svenska produktionen. Men varför ska vi då sitta still i båten när det finns en sådan stark efterfrågan på svenska ekologiska produkter? Varför ska vi importera så mycket ekologisk mat? Ska vi inte kunna göra detta själva? Det skapar faktiskt jobb och utveckling på svensk landsbygd, och det skapar jobb i svensk livsmedelsindustri. Även där är lönsamheten bättre när man jobbar med det ekologiska.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern! Landsbygdsministern säger att det nu är verkstad och många åtgärder på gång och nämner ett fyrtiotal punkter som ska förverkligas. Jag tror säkert att flera av dessa åtgärder är både bra och välkomna. Landsbygdsministern glömmer dock att nämna att det finns fler åtgärder som också är på gång och som kanske inte direkt stärker konkurrenskraften, till exempel kilometerskatt, som regeringen avser att införa. Det tror jag vore direkt skadligt, och jag hoppas verkligen att regeringen tänker om när det gäller den skatten.

Sedan kanske någon ställer sig frågan vad vi i Moderaterna tycker är viktigt i detta. För det första är teknikutveckling något vi ser som väldigt prioriterat, och då gäller det att inte låsa sig vid en särskild produktionsform. Jag nämnde tidigare att ny teknik möjliggör till exempel ogräsrensning på ett helt annat sätt. Det är teknik som är på väg att bli kommersiellt gångbar och ett sätt att minska miljöbelastningen ytterligare i den redan relativt sett miljövänliga svenska livsmedelsproduktionen.

En annan viktig punkt är kostnadseffektivitet. När staten går in och lägger pengar på åtgärder ska man veta att miljönyttan blir så stor som möjligt, och det är tyvärr inte fallet när det gäller dessa åtgärder.

Problemet med ekologiskt är nämligen att det finns en bild av att detta är väldigt bra för miljön, men i Livsmedelsverkets sammanställning, där man har jämfört studier av dessa olika produktionsformer, kan man inte dra någon sådan slutsats. Det visar sig att ekologiskt och konventionellt är likvärdigt i ungefär 40 procent av fallen. Konventionellt är faktiskt bättre i en tredjedel av fallen, och ekologiskt är bättre i 26 procent av fallen. I 7 av de 14 punkter som gäller ekologiskt handlar det faktiskt om växtskyddsmedel, vilket teknikutvecklingen kan lösa.

Så mitt svar är att vi inte ska låsa oss vid produktionsformer. Vi ska inte politiskt dirigera vare sig produktion eller konsumtion till någon produktionsform, utan vi ska i stället värna hela den svenska livsmedelsproduktionen.

Herr talman! Vi ska absolut öka den svenska produktionen. Det behöver vi göra, för i dag överstiger efterfrågan på ekologiska produkter vad som faktiskt odlas och föds upp här i Sverige. Det är klart att vi behöver öka den svenska ekologiska produktionen på alla plan. Det vore dumt att importera ekologisk mat när vi faktiskt kan ta fram den själva här i Sverige.

Av en händelse har jag med mig samma tidning som landsbygdsministern, där det står att spannmålsproduktionen faktiskt har ökat med 140 procent i Sverige. Det är jättebra, och då kan vi ju sälja så mycket ekologiskt svenskt som vi behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag efterfrågar såväl konsumenterna som kommunerna och regionerna ekologiskt, och som jag sa i mitt förra inlägg har man mål för detta i de flesta kommuner, regioner och landsting. Det är klart att de vill köpa svenskt ekologiskt. I dag funkar inte det, för det finns inte tillgång till det. När man sätter sådana här mål blir man i stället tvingad att köpa utländskt, och det ska vi ju inte göra. Det är en av anledningarna till att vi sätter det här målet.

Jag skulle vilja återkomma till Staffan Danielsson. När ni gick till val sa ni att ni skulle ha mål för ekologisk produktion och för ekologisk konsumtion i offentlig sektor. Det är tydligen helt borta sedan livsmedelsstrategin presenterades; nu är det inte viktigt längre. Jag tycker att ni sviker era väljare där.

Herr talman! Man kan inte blunda för verkligheten: Efterfrågan på ekologiskt i vårt land är långt större än produktionen. Det råder stor brist på många ekologiska livsmedel. I dag fylls de hyllorna väldigt mycket av import. Det är brist på svenska Kravmärkta ägg. Det är brist på mjölk, griskött, ekologisk kyckling, vissa grönsaker och nötfärs. Här finns enorma möjligheter för svenska lantbrukare.

Studier från Svensk Dagligvaruhandel visar att ekologisk mat har gått från en tillfällig trend till en naturlig del av människors köpbeslut. Allt fler handlar ekologiskt, och det ökar i hela landet.

Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra. Det handlar om att det finns vissa kunder som efterfrågar vissa produkter. Det handlar om bättre lönsamhet för jordbruket och livsmedelsindustrin och inte minst om fler jobb på svensk landsbygd.

Herr talman! Jag är väldigt glad för att vi har en bred uppgörelse i Sveriges riksdag kring de långsiktiga målen och de strategiska områdena. Detta ger näringen tydliga signaler om var politiken står. Nu handlar det om att genomföra detta långsiktigt: till 2030. Det är en lång resa som vi precis har påbörjat.

Det krävs mycket arbete innan vi är framme, men vägen är tydlig och målen är tydliga. Vi ska öka svensk livsmedelsproduktion, både konventionell ekologisk produktion och närproducerat.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.