Efterlevandepensioner till utrikesfödda barn

Fru talman! har frågat mig om jag anser att ordningen för utbetalning av efterlevandepension till utrikes födda barn är rimlig och, om inte, vad jag avser att göra för att förändra dagens situation.

Låt mig först säga att det är av högsta prioritet för regeringen att upprätthålla tilliten och legitimiteten för våra socialförsäkringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla barn som anses bosatta, och därmed försäkrade, i Sverige har rätt till försörjning. I första hand är det naturligtvis föräldrarna som har underhållsskyldighet fram till att barnet fyller 18 år, eller som längst fram till att barnet fyller 21 år om det fortfarande går på gymnasiet eller motsvarande. När en eller båda föräldrar av olika skäl inte uppfyller denna skyldighet finns det flera stöd som ger barnet rätt till ekonomiskt stöd för försörjning. Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät och ett komplement till generella system under kortare försörjningsproblem.

Barn som är bosatta här i landet och som växer upp utan att bo tillsammans med sina föräldrar garanteras via efterlevandestödet, eller underhållsstödet, en rimlig försörjning. För barn där den avlidna föräldern kommer från ett av det fåtal länder där det inte går att få dödsattest utgiven ges möjlighet att ändå göra sannolikt att föräldern är avliden. Pensionsmyndigheten samarbetar med bland annat Migrationsverket för att göra en individuell bedömning av det sammanlagda underlaget före ett beslut.

Efterlevandestöd lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension och har till syfte att tillförsäkra ett barn en viss lägsta nivå i händelse av en förälders död, det vill säga att garantera en lägsta rimlig levnadsstandard. För ett barn som kommer till Sverige kan efterlevandestöd lämnas först när barnet är försäkrat i Sverige, det vill säga när barnet anses bosatt i Sverige och har beviljats uppehållstillstånd. Medborgarskap eller födelseland är därmed inte avgörande för möjligheten till efterlevandestöd.

Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med dels ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels att regeringen bör utreda frågan om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande (bet. 2017/18:SfU27 punkt 2, rskr. 2017/18:329). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020, i utgiftsområde 12, lämnat förslag om en ändrad retroaktivitet för efterlevandestödet. Genom detta förslag om en begränsning till en månads retroaktivitet anser regeringen att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandets del som avser efterlevandestöd till barn som bor i HVB-hem eller liknande avser regeringen att återkomma. Det finns behov av mer kunskap om efterlevandestöd och andra socialförsäkringsförmåners betydelse i samband med att barn är placerade utanför det egna hemmet. Regeringen avser att inhämta sådan kunskap och utreda frågan om det finns behov av eventuella lagändringar.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

I två rapporter som jag har beställt från riksdagens utredningstjänst visar det sig att stora belopp utbetalas i efterlevandepensioner till utrikes födda, ensamkommande barn med påstått avlidna föräldrar i hemlandet. Totalt har över 1,3 miljarder kronor utbetalats i sådan efterlevandepension till utrikes födda barn och ungdomar de senaste tio åren. De årliga utbetalningarna har dessutom mer än fördubblats mellan 2013 och 2018.

År 2018 var det totalt 11 000 utrikes födda barn och ungdomar upp till 20 år som fick sammanlagt 200 miljoner i efterlevandepension utbetalt från svenska staten. En stor del av barnen kom från några få länder; två tredjedelar av pengarna gick till barn från Somalia, Afghanistan, Syrien, Irak och Iran samt till barn och unga där det saknas uppgift om födelseland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rapporterna från RUT visar också att större delen av all efterlevandepension som utbetalas till utrikes födda barn och unga avser avlidna föräldrar som aldrig har bott i Sverige och där uppgifterna baseras på en blankett med eget intygande om att föräldrarna i hemlandet är avlidna. Det visar sig också att de avlidna föräldrarna i dessa fall aldrig har vistats i Sverige över huvud taget. I de flesta fall saknas dessutom sannolikt möjlighet för den ansvariga myndigheten att kontrollera om uppgifterna om de avlidna föräldrarna är korrekta.

Att svenska staten på detta sätt, i det närmaste helt utan kontroll, varje år betalar ut flera hundra miljoner av de svenska skattebetalarnas pengar är närmast obegripligt. Jag tycker att det är upprörande, särskilt som staten samtidigt sparar in på andra saker - exempelvis assistans till svårt sjuka människor som bor i Sverige.

Min fråga till statsrådet var om han anser att denna ordning är rimlig eller inte och vad han avser att göra för att förändra dagens situation. Av svaret drar jag tyvärr slutsatsen att regeringen i allt väsentligt tycker att dagens ordning är rimlig och att man tycker att det räcker med de justeringar som nämns i svaret. Jag tycker tvärtom att hela synsättet är fel. Ett ensamt barn eller en ensam ungdom som kommer till Sverige försörjs nämligen redan fullt ut med svenska skattemedel. Att utöver detta betala ut efterlevandestöd i olika former, för avlidna föräldrar som aldrig har bott eller arbetat i Sverige, är orimligt. Det är knappast heller syftet med regelverket - barnet är ju inte beroende av sina föräldrar för sin försörjning.

Jag kan också konstatera att det inte handlar om ett fåtal ärenden från ett fåtal länder som hanteras på detta sätt, med bara en blankett. Tvärtom har enligt riksdagens utredningstjänst hela 1,1 miljarder av de totalt 1,3 miljarder som utbetalats de senaste tio åren grundats just på ett eget intygande på en blankett. I stort sett alla dessa pengar kommer alltså med den bakgrunden.

Statsrådet svarade att Pensionsmyndigheten och Migrationsverket samarbetar för att göra en individuell bedömning av det sammanlagda underlaget för beslut. Jag är väldigt nyfiken på hur detta går till, för de uppgifter jag har fått säger att man i praktiken inte kan göra några kontroller alls utan generellt går på den uppgift som barnet självt lämnar. Detta är länder där sådant är väldigt svårt att utreda. Det finns ingen folkbokföring och inga dödsfallsintyg - det finns ingenting. Man får helt enkelt lita på barnets egna uppgifter.

Statsrådets uppgift att myndigheterna kontrollerar uppgifterna är intressant. Därför undrar jag om statsrådet kan förklara närmare hur denna kontroll går till.

Jag vill också fråga statsrådet om jag har uppfattat detta rätt: Är det så att att han inte ser något behov av en genomgripande förändring av systemet med efterlevandepensioner utöver de två korrigeringar som nämndes i det svar som lämnades nyss?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Jan Ericson, för denna interpellation och för frågan!

Det är oerhört viktigt att vi fokuserar på arbetet med att upprätthålla tilliten till de svenska socialförsäkringarna, att upprätthålla medborgarnas förtroende för våra system och att säkerställa ordning och reda. Mot den bakgrunden lade regeringen energi och tid på att säkerställa att vi ändrade reglerna vad gäller retroaktivitet för dessa stöd. Riksdagen har fattat beslut - lagen träder i kraft den 1 januari, och retroaktiviteten minskar då till en månad.

Nästa steg är att ta tag i frågan om placerade barn och så snabbt som möjligt kartlägga om det finns saker som behöver göras och om det finns brister i lagstiftningen. Så fort vi identifierar de bristerna ska vi in med ny lagstiftning och justera det hela.

Behöver vi jobba vidare med denna fråga? Ja, självklart. Regeringens och riksdagens ansvar är att kontinuerligt hålla koll på våra socialförsäkringar och att agera när vi märker att det finns inslag i våra socialförsäkringar som hamnar i konflikt med de principer som bör gälla för våra socialförsäkringar.

Riksdagen har pekat på två områden. Det första området har vi alltså hanterat, och lagen träder i kraft den 1 januari. Det andra området håller vi på att agera kring just nu, och vi kommer att skyndsamt hantera denna fråga.

Regeringen menar allvar med att vi ska upprätthålla tilliten till våra socialförsäkringar. En viktig del är att förstärka våra socialförsäkringar, att se till att åtgärda de fel som har uppstått efter de lagändringar som genomfördes efter maktskiftet 2006 och att se till att människor verkligen får tillgång till ekonomisk trygghet vid sjukdom. En annan del är att få bort eventuella brister i lagstiftningen som innebär att vi får en utbetalning av socialförsäkringarna som står i strid med det allmänna rättsmedvetandet i vårt land.

Jag kommer att fokusera på detta. Regeringen kommer att fokusera på detta.

Om det finns en vilja i denna kammare att gå längre än det tillkännagivande som riktats till regeringen på detta område bör också riksdagen agera så att vi hjälps åt och löser detta tillsammans.

Fru talman! Nu är det faktiskt så att det är Ardalan Shekarabi som är minister och att det är regeringen som har ansvar för frågorna. Det är väl bra att riksdagen kan komma med ett tillkännagivande, men det är ju inte så att det finns något hinder för statsrådet att själv ta initiativ till lagstiftning. Det är ju ändå det normala i den svenska demokratin; det är inte så att statsrådet ska komma till riksdagen och be att riksdagen ska komma med ett tillkännagivande. Det gör vi gärna, men det ska inte vara en förutsättning för detta.

Jag kan konstatera att det finns två orimligheter och orättvisor i detta system.

Den första är att det är så lätt att kvittera ut efterlevandepension utan någon som helst kontroll av om dödsfall verkligen har inträffat. En svensk medborgare skulle ju aldrig få ut efterlevandepension utan att styrka dödsfallet.

Den andra är att en ung människa kan åka till Sverige och mer eller mindre direkt efter att ha beviljats uppehållstillstånd få efterlevandepension utbetald för påstått avlidna föräldrar i hemlandet, fram till nu dessutom retroaktivt - det är bra att den delen ändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alldeles oavsett möjligheten till kontroll är detta givetvis orimligt, och det har aldrig varit syftet med vårt svenska system med efterlevandepensioner. Ensamkommande barn eller ungdomar från till exempel Somalia eller Afghanistan är inte beroende av föräldrarna i sitt hemland för sin försörjning, utan de försörjs redan av de svenska skattebetalarna när de kommer hit. Det betyder rimligen att det är helt oskäligt att betala ut efterlevandepension utöver alla andra ersättningar.

Det är också orimligt att efterlevandepension utbetalas för avlidna personer som helt saknat koppling till Sverige och som aldrig har betalat in några pengar i vårt system. Sverige kan inte vara hela världens bankomat som man bara kan komma hit och hämta pengar från.

Vi ser i dag stora revor i den svenska välfärden - dagens regering satsar pengar på precis allt utom välfärden och kommunerna. Regeringens politik slår redan mot de mest utsatta. Vi kommer ihåg nedskärningarna inom assistansen för funktionshindrade, som var en direkt följd av regeringens instruktioner. Vi ser också hur regeringen spar in på statsbidragen till exempelvis äldreomsorgen, vilket medför neddragningar i våra kommuner.

Att utrikes födda barn och unga samtidigt bara kan underteckna en blankett och få stora summor utbetalda i efterlevandepension är helt horribelt.

Jag anser att efterlevandepension är en förmån som man normalt bara borde få som svensk medborgare och då endast om man mist en förälder som stått för ens försörjning i Sverige. Dessutom måste såklart varje dödsfall kunna styrkas på ett tillförlitligt sätt för att efterlevandepension ska utgå. Att en ung människa bara genom en underskrift på ett papper kan få stora pengar utbetalda i efterlevandepension är helt enkelt otroligt godtroget.

Jag konstaterar ändå att statsrådet åtminstone säger att han är villig att titta vidare på denna fråga. Förhoppningsvis har jag uppmärksammat ytterligare några frågor som inte tidigare har varit med i debatten.

Just för tilliten till socialförsäkringssystemet, som statsrådet nämnde, är det oerhört viktigt att man inte känner att det blir en orättvisa i systemet där vi ställer högre krav på människor som lever i Sverige än vad vi ställer på människor som kommer hit.

Fru talman! Jag vill understryka att regering och riksdag har ett gemensamt ansvar. I dessa frågor ska vi samarbeta. Här handlar det inte om att riksdagen ska bolla ansvaret till regeringen och om att regeringen ska bolla över ansvaret till riksdagen, utan vi jobbar tillsammans.

Vi är företrädare för den nationella politiken i vårt land. Är det så att riksdagen pekar på ett problem är det regeringens ansvar att hantera frågan. Är det så att regeringen pekar på ett problem har denna kammare också ett ansvar att samarbeta så att vi löser problemet. Det kommer att vara mitt perspektiv i detta arbete. Ska vi kunna upprätthålla samhällskontraktet i vårt samhälle måste vi upprätthålla tilliten till våra socialförsäkringar.

Jag tycker att det är bra att Jan Ericson engagerar sig i den här frågan, men jag efterlyser också ett engagemang i de frågor som handlar om den sjukförsäkring som monterades ned av Jan Ericsons parti. Det är bra att vi agerar för att se till att få bort de eventuella avarter som finns i vårt system, men det är väl också rimligt att säkerställa att den som är sjuk har rätt till ekonomisk trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är kanske också dags för den moderata riksdagsledamoten att erkänna att de förändringar i socialförsäkringen som drevs igenom efter maktskiftet 2006 skadar människor i vårt land än i dag. Därför borde alla ledamöter i denna kammare, oberoende av om de är ledamöter för Moderata samlingspartiet eller för Socialdemokraterna, ställa sig upp och säga: Nu ändrar vi sjukförsäkringen! Vi tar tag i eventuella avarter!

Den första förändringen kommer som sagt redan nu, den 1 januari. Låt oss också se till att de människor som finns i sjukförsäkringen - som är försäkrade i vårt land Sverige - har rätt till ekonomisk trygghet när de blir sjuka.

Ibland, fru talman, är det väl bra att vända sig till kammaren och erkänna att fel har begåtts. Inom socialförsäkringsområdet har fel begåtts, och nu är det dags att rätta till detta.

Jan Ericson! Kombinera gärna engagemanget i denna fråga, som är välkommet, med ett engagemang för våra sjukförsäkringar och ett engagemang för de funktionshindrade, som är beroende av de ekonomiska stöden i våra socialförsäkringar.

Jag kan lova Jan Ericson att regeringen kommer att sätta fokus på dessa frågor, för riksdagen och regeringen har ett gemensamt intresse av att upprätthålla tilliten till våra system.

Fru talman! Jag konstaterar att statsrådet höjde tonläget lite nu.

Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att ett statsråd hukar sig bakom riksdagen och säger att om inte riksdagen kommer med beställningar till regeringen händer det ingenting från regeringen. Det var faktiskt i princip det som statsrådet sa. Det tycker jag är anmärkningsvärt, och det visar att regeringen behöver bytas ut.

Sjukförsäkringsreformen var en väldigt framgångsrik reform. Alla utvärderingar har visat att den reform som Alliansen gjorde var väldigt bra. Om nu Ardalan Shekarabi tycker att den var så väldigt dålig är det väldigt märkligt att i stort sett allting som fanns med i den reformen fortfarande ligger kvar och fortfarande försvaras av denna regering. Det tyder väl på att vi gjorde ett ganska bra jobb, tycker jag.

Statens resurser är faktiskt inte oändliga. I går hade vi en lång budgetdebatt om kommunsektorns ansträngda ekonomi. Där konstaterade jag att Moderaterna tillför 50 procent mer till kommunerna och välfärden än vad regeringen gör, och det klarar vi moderater genom att prioritera. Om man hanterar skattepengarna slarvigt kommer man till slut inte att ha kvar några resurser alls till det som är viktigt för dem som bor i vårt land.

Statsrådet pratar om hur viktigt det är att satsa på sjukförsäkringen, stödet till funktionshindrade med mera. Då kan jag påminna statsrådet om turerna kring Försäkringskassan, som påstod att de hade fått riktlinjer från regeringen att skärpa bedömningarna i sjukförsäkringen, vilka var mycket hårdare än de som var under Alliansens tid.

Jag kan också påminna om hur regeringen nu tvingas ta till nödåtgärder för att lösa problemen inom LSS. Den här regeringen har dragit in LSS-stöd för de allra mest behövande barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att statsrådet har särskilt mycket att skryta med i de här frågorna, om jag ska vara ärlig.

När det gäller efterlevandepensionerna kan vi inte prioritera efterlevandepensioner till utrikes födda barn till påstått avlidna föräldrar, samtidigt som vi skär ned på stödet till de funktionshindrade som lever i vårt land. Det är otillständigt, och det borde statsrådet inse.

Fru talman! Tack, Jan Ericson, för interpellationen och för en klargörande debatt!

Vi kommer att fokusera på den här frågan. Det enda jag har sagt är att jag vill samarbeta med riksdagen i den här frågan. Jag vill inte vända mig till svenska folket och inte heller till riksdagen och övervältra ansvaret, utan låt oss jobba tillsammans för att lösa den här situationen.

Jag vill korrigera Jan Ericson, som sa att regeringen står bakom försämringarna av sjukförsäkringen som genomfördes efter maktskiftet 2006. Det stämmer inte. Snart får vi en utredning på vårt bord om rätten till sjukpenning. Vi kommer att agera för att förbättra rätten till sjukpenning, så att människor får riktig ekonomisk trygghet vid sjukfall.

Snart kommer vi att sätta igång ett arbete som handlar om rätten till sjukersättning, som just nu är den strängaste lagstiftningen för de äldre i OECD-länderna. Vi ska även ta tag i frågan om rätten till aktivitetsersättning.

Vi står inte bakom försämringar. Vi ska förbättra sjukförsäkringen och våra socialförsäkringar. Det är vad svenska medborgare har rätt till. Det måste naturligtvis kombineras med åtgärder som handlar om att vi upprätthåller socialförsäkringssystemet.

Det som vi har diskuterat i dag är ett av de områden som vi måste lägga fokus på. Annars brister tilliten till våra system. Det skadar systemen och skadar i slutändan de försäkrade. Då få vi system som inte håller.

Jag kommer att fokusera på de här frågorna. Jag är glad att riksdagen nu fattat beslut om att från den 1 januari genomföra den lagändring som vi föreslagit vad gäller retroaktiviteten. Vi kommer att följa upp frågan om placerade barn. Det finns också anledning att titta vidare på de övriga frågeställningar som är av principiell karaktär.

Jag tackar för debatten och önskar fru talmannen och riksdagsledamoten en god jul och ett gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.