Effekter av elcykelpremien

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat statsrådet Isabella Lövin om vilka utsläppseffekter elcykelpremien bedöms ha. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Samma interpellation har redan ställts vid två tidigare tillfällen av ledamöter från samma parti som Maria Malmer Stenergard. Jag har redan besvarat interpellationen.

Fru talman! Jag brukar börja interpellationsdebatter med att tacka ministern för svaret. Det kan jag inte göra i detta fall eftersom jag faktiskt inte har fått något svar.

Frågan jag har ställt i denna interpellation är alltså: Vilka utsläppseffekter bedöms elcykelpremien ha? Bakgrunden till frågan är regeringens mycket omfattande satsning om 350 miljoner kronor på en elcykelpremie och det faktum att miljöministerns kollega, klimatminister Isabella Lövin, själv har sagt att hon skulle låta Naturvårdsverket räkna på klimatnyttan. Jag tycker alltså att det är en synnerligen relevant fråga. Har de beräkningar som utlovats nu gjorts?

Miljöministern säger inte vilka interpellationer hon eventuellt hänvisar till. Min kollega Johan Hultberg har ställt en interpellation, som besvarades för över två månader sedan. Då fanns inga beräkningar, men jag hade hoppats att det kanske skulle finnas några nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I en annan interpellationsdebatt med Tobias Billström sa ministern: Hur mycket regeringens investeringar minskar utsläppen har vi ännu inga exakta siffror på. Eftersom miljöministern i dag inte tycks ha något ytterligare att anföra jämfört med dessa interpellationssvar förutsätter jag alltså att svaret är: Regeringen vet inte vilka utsläppseffekter elcykelpremien bedöms ha.

Då blir jag naturligtvis bekymrad. Innan man genomför en så omfattande satsning som en tredjedels miljard av skattebetalarnas pengar måste man försöka förvissa sig om att man verkligen uppnår något med satsningen. Har regeringen gjort sådana beräkningar? Vet vi till exempel hur stor överflyttning från biltrafik till elcykel vi kan förvänta oss? Kort och gott: Har regeringen beräknat klimatnyttan av denna tredjedels miljard?

Jag tolkar ministerns icke-svar här i dag som att detta ännu inte har gjorts. Är det korrekt uppfattat? Om det är korrekt uppfattat, när kan vi förvänta oss att få dessa beräkningar, som Isabella Lövin har utlovat?

Slutligen måste jag säga att jag är förvånad över att ministern inte har bemödat sig om att besvara min fråga. För klimatets skull bör vi alla engagera oss i klimatsatsningars effektivitet. Jag anser också, slutligen, att riksdagen och riksdagens granskningsmakt ska behandlas med större respekt än vad ministern visar prov på här i dag.

Fru talman! Frågorna om kostnadseffektivitet har debatterats här i kammaren flera gånger på sistone, och jag kommer att upprepa samma svar som jag har gett vid tidigare tillfällen.

Miljöpolitik är som mest effektiv när den klarar av att nå flera nyttor samtidigt med samma åtgärd. Historiskt och i andra länder har vi sett tydliga effekter av ett alltför snävt fokus på bara klimat vid utformning av åtgärder. Detta har fått förödande konsekvenser för stadsmiljön i många städer i världen.

Det tydligaste exemplet på detta är när dieselbilen sågs som en frälsare i klimatdiskussionen. Eftersom den har något högre effektivitet är det väldigt många länder som kraftfullt har subventionerat dieselbilen, vilket är väl dokumenterat av bland annat OECD. Detta ledde sedan till en dieselboom, som i sin tur lett till ökade halter av hälsoskadliga utsläpp i många städer i världen, även i svenska städer.

Detta är ett exempel på vad som händer om man har ett för snävt fokus när man tittar på miljöstyrande åtgärder. Det är viktigt att vi när vi utformar klimatpolitik också har miljöpolitiken med oss, till exempel att vi arbetar tillsammans med luftvårds- och klimatpolitik och hittar åtgärder. Bra åtgärder är i mina ögon sådana som får positiva resultat på båda områdena.

Våra myndigheter samarbetar, och ett viktigt sätt att få den typen av förslag är att de samarbetar om både miljö- och klimatpolitiken. I detta samverkansarbete har det kommit en tydlig bild från ansvariga myndigheter till regeringen: Med nuvarande styrmedel, beslutade av riksdag och regering, kommer vi inte att nå vare sig klimatmålet eller miljökvalitetsmålen. Det behövs mer styrmedel, inte minst ekonomiska sådana.

Man pekar också på just trafiken som en viktig del att åtgärda. Det är väl belagt att små elfordon som elcyklar och elmopeder är ett effektivt sätt att få en överflyttning från biltrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också väl belagt att den typen av överflyttning förutom miljövinster också leder till hälsovinster, som också måste tas i beaktande när man tittar på om ett styrmedel är effektivt och positivt för samhället eller inte.

Elcykelpremien har ännu inte formellt trätt i kraft. Det gör den först vid årsskiftet, även om det är möjligt att spara kvittot om man köper en elcykel redan i dag. Att redovisa någon form av resultat i dag är uppenbart inte möjligt, för det som skulle behöva samlas in för den typen av uppföljning finns helt enkelt inte ännu.

Fru talman! Klimathotet är verkligen akut. Det råder det inga tvivel om. För bara någon vecka sedan kom det nya forskningsrön som visade att utsläppen ökar igen efter att ha stått stilla ett litet tag. Det betonar ännu mer hur angeläget det är att vi agerar för att stoppa denna utveckling.

Vi har inte tid eller råd med omvägar när vi ska nå våra klimatmål. Det innebär att vi måste kunna ställa krav på de åtgärder som vi vidtar och att de är effektiva och gör verklig klimatnytta. Vi måste helt enkelt klimatmaxa våra satsningar.

I sin budgetproposition föreslår regeringen alltså en elcykelpremie till en kostnad av 350 miljoner kronor. 350 miljoner kronor - en tredjedels miljard! Det är ingen liten summa.

Då kan man fråga sig: Går det trögt med försäljningen av elcyklar? Nej, tvärtom ökade den med 50 procent från 2015 till 2016 av egen kraft, helt utan subventioner. Mycket talar alltså för att branschen klarar sig väl utan subventioner. Tyvärr är det mycket som talar för att vi har en regering som subventionerar julklappar på en redan fungerande marknad.

Det behövs mer styrmedel, säger ministern, men det behövs framför allt rätt styrmedel. Då måste vi ha en uppfattning om vilka effekter vi får av de styrmedel vi vill använda. Ministern menar att det är väl belagt att elcyklar flyttar över trafik från bil och att en premie därför kan spela en roll. Men var är detta väl belagt? Det skulle jag jättegärna vilja veta.

Det finns ju de som är av annan uppfattning. Konjunkturinstitutet har ju utvärderat satsningen i budgeten, och deras slutsats är tydlig: Elcykelpremien är "svårmotiverad". De skriver att det finns "föga indikationer på att marknaden inte fungerar tillfredsställande även utan statlig inblandning".

Varför, undrar jag, när klimathotet är akut, öser man pengar över något som man inte vet gör nytta? Jag är på riktigt förbryllad över den här satsningen. Kampen för ett bättre klimat vinns ju inte genom antalet satsade kronor; kampen för ett bättre klimat vinns genom rätt satsade kronor, och om vi inte tar fram underlag, hur vet vi då att vi satsar rätt?

Fru talman! Väldigt snart är det dags för budgetdebatt i den här kammaren. Därför frågar jag: Kommer riksdagens ledamöter inför det beslutet att ha tillgång till ett bättre underlag gällande denna 350-miljonerssatsning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill upprepa det jag sa. Jag sa nyss att det är välbelagt i trafikforskningen att elcykeln har en särskild potential att åstadkomma överflyttning från bil till cykel. Det var detta jag sa, ingenting annat.

Det finns också, och detta är också väldigt tydligt, stora folkhälsovinster i den överflyttningen, utöver miljövinsterna. Det finns 1 100 bilister bara här i Stockholm som uppskattas ha mindre än 30 minuters cykelväg till jobbet. Om man i en teoretisk uträkning skulle få över alla dem till att cykla dagligen skulle det vara en hälsoekonomisk vinst på 2,5 miljarder kronor. Detta är bara ett exempel som synliggör den stora vinst som finns i att styra över till just ökat cyklande.

Hälsovinsten av elcykel är också enligt studier densamma som för cyklister, eftersom elcyklister tenderar att cykla längre sträckor och också använda cykeln fler dagar. Därmed har vi hanterat den invändningen, som ibland kommer upp.

Det stämmer att försäljningen av elcyklar har ökat. Det ser vi från regeringens sida självklart som positivt. Dock är utvecklingen i Sverige inte alls lika stor som i en del andra länder i vår närhet med motsvarande ekonomi, nämligen Holland och Tyskland, där utvecklingen går ännu snabbare. Potentialen för detta har inte varit fullt utnyttjad i Sverige.

Vi ser att det finns ett momentum för elcyklar i samhället som vi vill passa på att stärka så att vi verkligen får den omställning av transporterna som behövs för klimatet och för att minska luftföroreningen.

Det är glädjande att höra Maria Malmer Stenergard säga att det är bråttom med klimatfrågorna. Men det är också bråttom att hantera luftföroreningarna i svenska städer. Det är inte acceptabelt att barn får astma av att gå på gator i svenska städer. Den frågan måste vi också hantera med full kraft. Jag saknar förslag i de delarna från Moderaterna.

Vad gäller Konjunkturinstitutets kritik är det värt att notera att den mer eller mindre ordagrant var densamma inför förra regeringens beslut att införa en supermiljöbilspremie. Vid den tiden konstaterade samma institut att försäljningen av elbilar var på väg upp, vilket institutet menade var av egen kraft, och man hävdade att införandet av supermiljöbilspremien var tveksamt. Ändå valde den moderatledda regeringen att lägga fram en supermiljöbilspremie. Troligtvis hade man andra argument än de som kom från den nationalekonomiska sidan den gången. Detta är alltså inte unikt utan snarare en regel när vi inför ekonomiska styrmedel i Sverige.

Den här riksdagen har enats om ett tydligt klimatpolitiskt mål för transportsektorn i Sverige. Våra myndigheter har analyserat det och konstaterat att för att nå det behöver vi fler styrmedel och en ökad press på verklig omställning. Regeringen föreslår en rad sådana styrmedel. Inte ens de kommer att ta oss hela vägen, men de börjar resan.

Från oppositionens sida är det tyst. Man verkar tro att man kan nöja sig med att ha mål, och sedan ska omställningen ske automatiskt. Den bilden delar jag inte.

Fru talman! Underlaget för det beslut som regeringen har fattat är alltså sammanfattningsvis att det är välbelagt att det finns potential. Jag tycker att det är väldigt klent för en 350-miljonerssatsning som gäller skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, vi har enats om mycket ambitiösa klimatmål här i Sverige, och de behövs. Det är jag glad för. Det kommer inte att vara enkelt att nå dem, men om vi ska hinna nå dem måste vi satsa rätt. Vi måste klimatmaxa.

Om man saknar bra idéer för hur man ska nå klimatmålen hjälps klimatet inte av att man satsar ännu mer på ineffektiva åtgärder. Det är inte antalet kronor som avgör resultatet utan hur man använder kronorna.

Vi satsar i vår budget där pengarna gör mest klimatnytta. Vi satsar dubbelt så mycket som regeringen på miljöforskning. Vi satsar på en särskild CCS-strategi för att ta hand om utsläppen från den tunga industrin. Vi satsar en halv miljard mer på internationella klimatinvesteringar, för vi vet att varje krona gör nytta där. Miljöpolitiken måste nämligen, precis som alla andra politikområden, underkasta sig krav på effektivitet. Om vi ska vara ett grönt föregångsland måste vi kräva sunda offentliga finanser. En hållbar ekologi kräver en hållbar ekonomi.

Snart antas Sveriges budget i den här kammaren. Min förhoppning är då att vi ska slippa kasta ut en tredjedels miljard på något som saknar verklig klimatnytta. Jag hoppas därför att regeringen återkommer väldigt snart med beräkningar av klimatnyttan hos en så stor investering.

Fru talman! Den klassiska och konservativa miljöpolitiken har ett tydligt standardrecept. Det är mycket pengar till forskning, och sedan ska man göra saker. Först ska man alltid undersöka lite till. Sedan är den andra delen någon annanstans. Den är inte här och inte nu, utan den är sedan och någon annanstans.

Det är ett helt annat synsätt än vad vi har från regeringens sida. Vi bedriver en klimatpolitik här och nu. Vi gör satsningar som gör det möjligt för Sverige att ta sitt klimatansvar med insatser på hemmaplan samtidigt som vi har ett väldigt aktivt - Sverige är mycket mer aktivt än vad Sverige någonsin varit tidigare - arbete på den internationella arenan. Vi satsar självklart också på klimat- och miljöforskning. Den är otroligt viktig. Men den får inte användas som en ursäkt för att inte agera här och nu.

Redan inför att riksdagen skulle anta klimatmålet för transportsektorn hyste jag oro för att riksdagen skulle nöja sig med målet och för att det skulle bli tyst från oppositionen vad gäller svaren på hur vi ska nå det och vilka styrmedel som behövs. Miljömålsberedningen, som lade fram målet, var enig och väldigt tydlig med att det behövs nya styrmedel och att transportsystemet är ett komplext system. Det finns inte en enskild åtgärd som skapar en omställning, utan man behöver verka i många delar. Därför lägger regeringen fram ett helt paket av åtgärder. Vi börjar resan mot en omställning till fossilfria transporter och skapar samtidigt städer och bebyggd miljö som det är gott att leva i och där barn kan andas frisk luft.

Överläggningen var härmed avslutad.