Anf. 23 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Sverige står ju ut lite grann i den europeiska utvecklingen just nu. Vi har en lite bättre och lite starkare position än de flesta andra, speciellt när det gäller tillväxtsiffrorna men också på andra områden, till exempel de offentliga finanserna och en arbetsmarknad som har klarat sig bättre genom krisen än arbetsmarknaden i många andra länder.
Det här beror på många faktorer. Den svenska modellen är en konkurrenskraftig och väl fungerande samhällsmodell. Men det är klart att det också bidrar att vi har kunnat föra en väl avvägd ekonomisk politik. När vi såg att det var en avmattning på väg i Europa och de mörka molnen tornade upp sig över himlen såg vi samtidigt att det var en tilltagande globalisering i världsekonomin med en allt tydligare internationell konkurrens. Vi vet att Kina redan är den största exportekonomin och den största ekonomin inom tillverkningssektorn. I den miljön ska Sverige möta två utmaningar. Dels ska vi hantera situationen att det är trögare i Europa, dels ska vi långsiktigt värna vår konkurrenskraft.
Regeringen lade en budget som hade fyra tunga beståndsdelar. Det handlade om en bred satsning på infrastruktur. Det är en av de största satsningar på infrastruktur som har gjorts i modern tid med den första nya stambanan, om jag minns det rätt, sedan ett århundrade tillbaka.
Det handlade också om en bred uppskalning av forskning och utveckling, där fördelningen av forskningsresurser i större utsträckning ska ske på konkurrensvillkor och forskningskriterier.
Vi lade betydande förstärkningar på att förbättra yrkesutbildningen, både genom att förbättra förutsättningarna för lärarna som jobbar inom yrkesutbildningen och genom att kraftigt lägga upp ersättningen för lärlingssystemet så att det ska kunna växa ut. Det är ju många som tror att lärlingssystemet är en viktig orsak till att exempelvis Tyskland och Holland har en lägre arbetslöshet.
Det här kompletterade vi sedan med en sänkt bolagsskatt. Två tredjedelar av budgeten var utgifter, en tredjedel var en skattelättnad. Det var alltså en balans mellan utgifter och skatter där tyngdpunkten låg på utgifterna. Det här gör att Sverige alltså dels motar krisen, dels bygger en starkare och bättre långsiktig konkurrenskraft.
Jag tror att det här också kan spela roll, även om jag inte tror att det är avgörande, när bolagsledningarna sitter och tittar på om de behöver göra uppsägningar. Vi hade en väldigt kraftig inbromsning i oktober, november och december då många bolag såg att lönsamheten gick ned. I ett sådant läge kräver aktieägarna avkastning och utdelning och annat, och då börjar man skära på kostnadssidan. Det är klart att lite lägre bolagsskatt i ett sådant läge pekar åt rätt håll.
Det här är inte en unik bedömning. I Danmark, där man har en socialdemokratisk finansminister, tänkte man igenom den här frågan noga och landade i att en sänkt bolagsskatt var viktig. I Finland, där man har en socialdemokratisk finansminister, tänkte man igenom frågan noga, och så landade man i att sänkt bolagsskatt nog är ett sätt att möta en besvärlig kris på. Och i Norge, där man har en socialdemokratisk finansminister, har man tillsatt en utredning för att se över om man inte kan sänka bolagsskatten.
Det faktum att övriga Norden följer oss gör inte argumenten svagare. Skälet till att OECD säger att detta är en av de farligaste och mest besvärliga skatterna i termer av förluster i tillväxt och förluster i jobb är just att man får en lägre kapitalstock om man inte har en konkurrenskraftig bolagsskatt. Man får mindre utländska investeringar, och man får en högre del lånat kapital, för det är inte bara hushållen som är skuldsatta i Sverige utan också företagen.
I sin fördjupade analys av Sverige trycker kommissionen på att de väldigt generösa avdragsreglerna kontra de relativt höga bolagsskatterna driver fram en högre skuldsättning. Det här är en politik som bildar en helhet. Med ökade anslag för forskning och utveckling och med djupare och bredare investeringar i infrastruktur skapar vi också bättre förutsättningar för en stark investeringskultur i Sverige.