Fru talman! Rickard Nordin har frågat mig vad jag kommer att göra för att ge e-sporten samma förutsättningar som andra sporter att kunna starta utbildningar på gymnasienivå.
Jag vill inledningsvis uppehålla mig något kring vad e-sport egentligen är. E-sport är en förkortning av elektronisk sport och ett samlingsnamn för organiserade tävlingar som utförs på datorer. De tävlande spelar olika sorters dator- och tv-spel mot varandra. Många av spelen är lagspel. Tävlingar sker på lokal, regional, nationell och internationell nivå. För de skickliga spelarna finns möjlighet till mycket höga prispengar, bland annat på grund av sponsorer från spelbranschen.
För mig är det viktigt att alla elever ska kunna utvecklas och få stimulans i gymnasieskolan. Gymnasieskolan ska finnas till för alla elever. För elever som är duktiga i idrott finns i dag möjligheten att kombinera en gymnasieutbildning med idrottsträning som syftar till att utveckla en internationell elit. Det är Statens skolverk som beslutar om var elitidrottsutbildningar får anordnas efter förslag från Svenska Riksidrottsförbundet eller godkännande av ett specialidrottsförbund. Jag är övertygad om att detta ansökningsförfarande gynnar utbildningarnas kvalitet.
Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation som ska stödja, leda och företräda idrotten. Enligt förbundets stadgar är idrott fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mer. På förbundets webbplats kan man läsa om idrottens samhällsnytta och hur regelbunden motion främjar hälsan. Riksidrottsförbundet har 71 självständiga medlemsförbund. E-sport är inte anslutet till ett förbund som i sin tur ingår i Riksidrottsförbundet. Skolverkets bedömning är därför att e-sport i dagsläget inte är att betrakta som en idrott, varför elitidrottsutbildningar i gymnasieskolan inte kan ha inriktning mot just e-sport.
Det betyder dock inte att datorspel inte hör hemma i skolan. Tvärtom ser jag en stor potential i att använda datorspel för att utveckla kunskaper, förmågor och värden hos elever, och jag ser det även som ett pedagogiskt verktyg för lärare. Det finns också stora förväntningar på att skolan ska ge eleverna en god digital kompetens. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet.
När det gäller gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska Skolverkets förslag bland annat innehålla möjlighet att med hjälp av it stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och andra entreprenöriella kompetenser som efterfrågas i arbetslivet och som underlättar fortsatta studier.
Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att vid behov föreslå hur gymnasieskolans nationella program fortlöpande ska kunna anpassas till förändringar på arbetsmarknaden och i samhället (dir. 2015:31). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016. Jag vill avvakta och se vad utredningen kommer fram till innan jag verkar för att regeringen ska föreslå några större förändringar på gymnasieskolans område, men jag är övertygad om att digitala kunskaper och kompetenser kommer att ha en viktig roll i framtidens gymnasieskola.