Driftssäkerheten i elnätet

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig hur jag avser att öka den planerbara fossilfria produktionen av el.

Vidare har Lars Hjälmered frågat mig om jag ämnar utforska möjligheterna att förbättra möjligheterna för svensk kärnkraft.

Slutligen har Lars Hjälmered frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av att Sverige inte lever upp till EU-regler och lagkrav kring tillgänglighet.

Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en säker, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning. Det är emellertid inte regeringen som avgör vilka kraftslag som elproducenter ska välja att investera i. Det avgörs på marknaden, och vi kan konstatera att investeringsviljan i vindkraft är stor.

Regeringen vidtar ett antal åtgärder för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för marknadens aktörer att besluta om nya investeringar i det svenska energisystemet. Vi arbetar också för att öka takten i utbyggnaden av det svenska elnätet. Det svenska transmissionsnätet behöver förstärkas för att överföringskapaciteten ska kunna öka och variationerna i elpris ska kunna minska. Därför närmare tredubblar Affärsverket svenska kraftnät sina nätinvesteringar under de kommande tre åren jämfört med föregående treårsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom utbyggnadstakten behöver öka är det även mycket glädjande att riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet.

Beträffande kärnkraften så spelar den en viktig roll i den svenska elproduktionen, och den förväntas utgöra en betydande del av energimixen i Sverige under överskådlig framtid.

Vad gäller ledamotens tredje fråga om att Sverige inte lever upp till EU-regler och lagstiftning om tillgänglighet vill jag tydliggöra roller och ansvar. Det är Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att beräkna handelskapaciteter och tilldela dem till marknaden.

Energimarknadsinspektionen, som är tillsynsmyndighet i den här frågan, inledde för några månader sedan en tillsyn av hur Affärsverket svenska kraftnät uppfyller den så kallade 70-procentsregeln och har nu beslutat att affärsverket ska inkomma med ytterligare information.

Jag finner det inte lämpligt att förekomma myndighetens slutsatser i det pågående tillsynsärendet. Det kan emellertid vara värt att tillägga att Affärsverket svenska kraftnät aktivt arbetar för att förbättra situationen, bland annat genom förstärkningar i elnätet.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Lotta Olsson i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Familjer och företag i Sverige svettas nu över de skyhöga elpriserna. Ett inte särskilt önskvärt prisrekord har slagits i veckan.

Dessutom har Sverige ett elkrig med grannländerna Finland och Norge. Regeringens myndigheter stryper elexporten till våra grannländer, och Norge svarar. I skottgluggen är familjer och företagare som drabbas av höga elpriser och elsystem som inte räcker till.

Fru talman! Allt detta påverkar driftsäkerheten i Sveriges elnät. Svenska kraftnät har begärt att från och med den 1 januari 2022 få strypa eltillförseln till våra grannländer med hänvisning till det svenska elnätets driftssäkerhet. Det är något som har gjort våra grannländer upprörda.

Enligt EU-regler ska 70 procent av elen i Svenska kraftnät kunna överföras till våra indelade elområden. Men på grund av att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 försörjde Göteborg, Malmö och även överförde el till Danmark och Norge har alltmer el behövt överföras från norr i Sverige till södra delen i stället. Ledningarna blir då fullt belastade, och då måste man skära ned på flödena till våra grannländer.

Avsaknaden av planerbar produktion har blivit alltmer uppenbar sedan Ringhals 1 och 2 stängdes. I Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan 2022-2031, som släpptes den 16 november förra året, skriver de bland annat: "Många olika lösningar kommer att behövas för att klara av att på ett driftsäkert sätt leverera den el som kunderna behöver framöver, inklusive en mer flexibel förbrukning men också ytterligare planerbar elproduktion."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska kraftnät listar även utmaningarna för ett kraftsystem i förändring där den första punkten är att öka förståelsen för behovet av planerbar elproduktion. Där skriver de: "Bristen i tillräcklighet på produktionssidan måste åtgärdas genom att ny fossilfri planerbar produktion tillförs systemet, och Svenska kraftnät kommer att arbeta för att öka förståelsen för detta behov."

Jag vill fråga statsrådet: Hur avser statsrådet att öka den planerbara fossilfria produktionen av el? Ämnar statsrådet utforska möjligheterna att förbättra möjligheten för svensk kärnkraft? Vilka åtgärder anser statsrådet ska vidtas med anledning av att Sverige inte lever upp till EU-reglerna och lagkrav om tillgänglighet?

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för frågorna!

Låt mig börja med att säga att vi är överens om behovet att öka tillgången till förnybar planerbar el. Det är viktigt. Det är en av våra viktigaste uppgifter.

I den framtid som vi skissar på går Sverige mot en fördubblad förbrukning av energi. Allteftersom vi skjuter undan fossila bränslen för våra bilar och för industrin kommer elanvändningen att öka. Därför kommer vi att gå mot en framtid där vi under de närmaste 30 åren troligtvis kommer att fördubbla vår energianvändning.

Då måste nya lösningar till. Men de lösningarna måste också vara billiga. Det handlar om att vi förflyttar oss från den position vi har i dag på den europeiska marknaden, även just nu under denna exceptionella vinter med dessa höga priser, till att vara en av Europas billigaste elmarknader.

Även om vi är ett av de länder som bäst levererar billig el till elkonsumenterna kommer det att vara problematiskt för våra konsumenter om vi börjar leverera dyrare el. Skulle vi satsa på de dyraste energislagen, som till exempel Frankrike har gjort med de nya reaktorerna som levererar el till sex till sju gånger dyrare pris än till exempel den svenska vindkraften, kommer vi att ha en permanent fördyrad el för våra elkonsumenter.

Det är inte bra för industrin. Det är inte bra för tillväxten. Det underlättar inte för företagen att kunna förbruka el på ett billigt sätt och kunna använda de pengarna för att anställa fler och växa. Därför är lönsamheten en avgörande del av vår framtida energiproduktion. En annan del är att den ska vara tillförlitlig och planerbar.

Fru talman! I dag förbrukar vi i Sverige 140 terawattimmar el per år. För några som eventuellt lyssnar på detta låter 140 som en siffra. Jag kan säga att det har varit ungefär 140 terawattimmar el oförändrat de senaste 30 åren. Framöver kommer vi troligtvis att dubbla den siffran.

Låt mig upplysa om var marknaden, aktörerna, näringslivet och folk som är beredda att investera i till exempel vindkraft och andra förnybara källor anser att deras pengar ska hamna. Bara i de södra delarna av Sverige, och bara när det kommer till den havsbaserade vindkraften, finns i dag ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft som motsvarar 350 terawattimmar el per år. Det är två till tre gånger mer än vad vi förbrukar i dag.

Jag är inte naiv. Jag inser att allt inte kommer att byggas. Det kommer att handla om miljötillstånd, hänsyn till Försvarsmakten och olika estetiska hänsyn som ska tas innan det kan byggas. Men 350 terawattimmar el är aktörerna på marknaden beredda att investera i och att bygga i dag, och de står formligen på kö för att bygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger inte att detta kommer att vara lösningen allena. Det här kommer inte att lösa alla våra problem. Men det är klart att det finns en enorm potential i att mer än två- eller tredubbla vår energiproduktion med ett enda energislag. Sedan finns en mängd andra energislag som vi vill satsa på i den framtida mixen.

De övriga frågorna ber jag att få återkomma till i kommande inlägg.

Fru talman! Det är ändå spännande att det inte finns några debatter där Socialdemokraterna eller den röda sidan så tydligt belyser att det är marknaden som sköter detta. Det är inte marknaden som sköter allt. Jag förstår inte vad vi egentligen behöver energipolitiken till. Det ansvar som vi måste ta vad gäller tillgänglighet, säker produktion och att inte råka i luven på andra länder därför att vi inte är självförsörjande rör marknaden. Marknaden i dag är tre bolag som till största delen ägs av staten. Det är alltså inte en riktig marknad.

Sedan var det frågan om de stora satsningarna på vindkraft. Den presentbox som elcertifikatssystemet har inneburit slår nu igen, och då kan man inte senare tillgodogöra sig de stödsystem som har funnits. Vi har varit överens om att man måste se långsiktigt vid förändringar i systemen. Där kommer stödsystemen att försvinna. Nu stängs presentboxen, och då tar man till sista halmstrået.

Men det är inte detta jag frågar efter, utan jag frågar efter det planerbara. Om Sverige producerar tre gånger så mycket elenergi som nu när det blåser är det bra för Tyskland, Polen och Finland, men Sverige behöver inte den mängden. Det är en billig exportvara för ministern. Det är bra, och det är inte fel att exportera el. Men jag frågar inte efter detta.

Om priset är sju gånger för högt, vilket jag tycker, så finns det å ena sidan en glädjekalkyl, men å den andra sidan innebär scenariot katastrof och elände för ekonomin. En tredjedel av vår mix skulle stå för den högre kostnaden men ändå garantera att det alltid finns el. Ingen vore gladare än jag om vi kunde klara oss med sol och vind. Jag har absolut inget ideologiskt emot sol och vind, men man måste se på de möjligheter som tekniken ger.

Priset för vätgas är inte detsamma som priset för vindkraft. Det är det dubbla, och det finns inte ens infrastruktur för vätgas. Det finns inga lagringssystem, våra bilar går inte på vätgas och vi har inte lärt oss tekniken. Vi vet inte ens om gasen kommer att funka till fullo inom industrin. Då är det plötsligt okej att säga att det finns en lösning. Men kompetensen på kärnkraftssidan, där det finns ett enormt kunnande sedan ett trettiotal år tillbaka i Sverige, tittar man inte på alls.

Marknaden kan inte sköta säkerhetspolitiken, men marknaden kan inte heller sköta våra till stor del statligt ägda infrastruktursystem på elsidan i Sverige. Det går inte att ha glödande elledningar därför att det inte finns en bra energipolitik. De ska användas på ett funktionellt och bra sätt och inte transportera elenergi hundratals mil när den kan närproduceras, till exempel just nu i Norrland.

Det här duger inte. Var är den planerbara elen? Är det ett vätgaslager i Stockholms skärgård? Var finns lösningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag har varit inne på tidigare tror jag att Lotta Olsson och jag är överens om att vi behöver mer planerbar el. Men låt mig återkomma till en konkret fråga om siffrorna jag presenterade tidigare.

När man har räknat på priserna för vindkraften och kärnkraften tenderar de att hamna ganska nära varandra. De priser jag presenterar är de verkliga siffrorna som har uppstått när man väl har byggt färdigt. Den nya finska reaktorn står klar och kommer kanske snart igång. När man tittar på priserna när reaktorn är färdig ser man att de inte är desamma som priserna för vindkraften. Då blir det tre fyra gånger dyrare än den svenska vindkraften. Samtidigt har vi sett att den vindkraft som har byggts i Sverige har blivit avsevärt billigare än kalkylerna.

Det är samma sak med de nya franska reaktorerna. De ska uppfylla de nya säkerhetskraven som ska förhindra härdsmältor och andra problem som kan leda till stora katastrofer. Då blir det sex sju gånger dyrare elpriser än för den svenska vindkraften.

Det är inte konstigt att Sverige i dag har en av de billigaste elproduktionerna i hela Europa medan Frankrike har bland de dyraste. Och Frankrike är världens näst mest kärnkraftstäta land.

Vi ser inga ideologiska hinder för kärnkraften eller något annat energislag. Vi ser ganska nyktert på att kärnkraften efterlämnar avfall som kommer att vara radioaktivt i flera hundra tusen år. Vi ser ganska nyktert på att den är en oerhört dyr energikälla. Vi ser också ganska nyktert på att den är en planerbar energikälla. Där har vi fördelen.

På samma sätt som vi inte har något ideologiskt emot kärnkraften har vi inte heller något ideologiskt för den, att det måste vara just den. Vi ser att framtidens energimix kommer att vara bred, och vi ser att vi kommer att fortsätta att behöva vattenkraften. Vindkraften kommer att utgöra en större del av svensk energiproduktion än de 17 procenten i dag. Nästan var femte terawattimme som används i Sverige kommer redan i dag från vindkraften, det vill säga vindkraften kommer att öka.

Det kommer att vara lagringar i bränsle. Det kan vara vätgaslagringar, och det kan vara andra lagringar. Vi kommer att se en ökad användning av både värme och el från kraftvärmeverken. Vi kommer att se en ökad användning av energieffektiviseringar och smarta nät. Vidare kommer vi att se en betydligt större energipalett.

Det som jag tror att många kan glädjas åt är att Sverige ligger i ett oerhört bra läge. Till skillnad från Tyskland avvecklar vi ingen kärnkraft i förtid. Den kärnkraft som finns ska fortsätta att leverera och fortsätta att spela en viktig roll under lång tid framöver. Det ger oss den tid som vårt tyska grannland inte hade, det vill säga de avvecklade kärnkraften utan att ha något annat på plats.

Många avundas den extremt goda situation som råder i Sverige. Kärnkraften spelar i dag en viktig roll och kommer att göra det framöver. Men framför allt ger den oss tiden att ha något annat på plats i stället för att vara beroende av att köpa uran, olja eller gas från oljeschejker, Ryssland eller andra stater för att kunna driva vår framtida energiproduktion. Det är den stora skillnaden, och det är vår stora styrka.

Jag hoppas att vi där kan ta i hand för att hitta en bra lösning för Sveriges elkonsumenter framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har inte heller något ideologiskt för eller emot. Jag vill att vi ska ha ett stabilt system. Vi ska vara fria och inte binda upp oss på system som gör att en vanlig svensk vinter blir ett exceptionellt tillfälle och man blir tvungen att skicka ut elbidrag i klassen 6 miljarder kronor. De pengarna kan jag tycka att det hade varit bättre att satsa på att behålla Ringhalsverken ett tag till. Då hade vi klarat klimatet bättre, gjort det bättre för svenska folket och klarat Sverige bättre. Det här håller inte.

Jag är också medveten om hela den här stora paletten och att vi har ett bra läge. Det har Sverige alltid haft eftersom vi har varit framsynta och fattat tuffa beslut. Men det är inte en tredubbling av vindkraften vi behöver. Att tredubbla vår produktion av vindkraft kan inte fylla det behov vi har - om inte ministern har någon ny, exceptionellt effektiv metod för vätgaslagring. Den är väldigt dyr i dag. Den finns inte på plats.

Nu finns det också teknik som innebär att man skulle kunna använda de 90 procent av energin som är kvar i det uran som använts i kärnkraftverken. Man skulle kunna använda det som energikälla i stället för att lagra det. Den forskningen, kärnkraftsforskningen, har dessvärre legat nere väldigt länge. Nu kommer det kärnkraftsforskning framåt.

Det här vore väl det absolut bästa - då räcker det med lagring i tusen år i stället för hundra tusen år. Det är verkligen framåtsyftande. Då har vi dessutom energi för tusen år framåt. Ett tips till energiministern, som ännu inte har en bra förklaring hur vi ska klara den planerbara energiförsörjningen.

Fru talman! Jag önskar också att vi hade en magisk pryl som löste våra problem. Det kanske finns något i ett laboratorium som kommer om tio år, som den fjärde generationens kärnkraft som Lotta Olsson pratar om, och som det sedan tar kanske två decennier till att få på plats för produktion. Jag önskar också att det fanns något som magiskt skulle använda upp det uran som tar flera hundra tusen år på sig att sönderfalla och som också skulle leverera el.

Det finns inte nu. Om det kommer, ja, då lovar jag att vi ska kolla på det. Men fram till dess kan vi inte binda upp nationens framtida energiförsörjning på en idé om att det kanske kommer ut något ur ett laboratorium i framtiden.

Jag konstaterar att Sverige i dag, trots de tillfälligt extremt höga elpriserna, har ett av Europas lägsta elpriser just på grund av den mix som Sverige hittat av statlig styrning och marknadens aktörer som jobbar tillsammans.

Det finns länder i Europa som inte har det så. Vi har nämnt Frankrike flera gånger. Det är ett av de länder där staten styr betydligt mer av energipolitiken direkt på ett sätt som vi inte gör i Sverige.

Moderaterna är marknadsliberaler i många frågor. I just den här frågan skulle statssocialism innebära att man faktiskt driver upp priserna på elmarknaden, men jag noterar att Moderaterna gärna vill ha det för att slå vakt om kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte riktigt där vi är. Viktigast för mig som energiminister är och kommer att vara att Sverige ska ha god tillgång till billig el, nu och i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.