Dödsskjutningarna i januari

Fru talman! Pontus Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stävja utvecklingen gällande dödsskjutningar i Sverige.

Den negativa utveckling som vi har sett när det gäller skjutvapenvåldet under de senaste åren är oacceptabel och ska brytas. Vi ska se till att Polismyndighetens tillväxt fortsätter och att rättsväsendets myndigheter får fler och effektivare verktyg. Vi ska ha en ändamålsenlig och kraftfull lagstiftning och ett brottsförebyggande arbete som ger effekt.

De senaste åren har regeringen gjort historiska satsningar på rättsväsendet, inte minst på polisen. Polismyndighetens anslag har ökat med nästan 12,7 miljarder kronor sedan 2015, en ökning med 60 procent. Vi jobbar vidare mot målet att ha 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. Enligt Polismyndighetens personalstatistik hade man nått mer än halvvägs vid årsskiftet.

Med mer resurser till Polismyndigheten ökar också trycket på övriga delar av rättsväsendet. Därför genomför regeringen omfattande satsningar på Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Sveriges Domstolar.

Arbetet fortsätter även på straffrättens område. Straffen har skärpts, till exempel för mord, allvarliga våldsbrott, grovt vapenbrott och för de allvarligaste narkotikabrotten. Vi arbetar också för att begränsa tillgången till skjutvapen. Vapensmuggling har blivit ett eget brott med betydligt strängare straffskalor än för vanliga smugglingsbrott. Straffskalorna för brotten motsvarar straffskalorna för vapenbrott. Tullverket har också fått nya verktyg genom så kallad postspärr, vilket ger tullen rätt att stoppa och hålla kvar misstänkta vapenförsändelser vid kontroller av postflödet.

Regeringen arbetar nu vidare med de förslag som Gängbrottsutredningen lämnade i slutet av augusti förra året. Där föreslås bland annat skärpta straff för flera brott som är vanliga i kriminella nätverk, till exempel narkotikaförsäljning, grov utpressning, grovt olaga hot och rån.

Det föreslås också en ny straffskärpningsregel som är avsedd att ha kraftig verkan vid våldsamma konflikter i den kriminella miljön. Det ska där vara möjligt att gå utöver brottets straffskala. Därtill föreslås en ny brottsrubricering - främjande av ungdomsbrottslighet - som innebär att det blir straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet.

Utöver straffskärpningar har de brottsutredande myndigheterna fått nya verktyg. Regeringen har förbättrat Polismyndighetens möjligheter att använda kameror. Möjligheten till hemlig dataavläsning innebär att det går att komma åt information om grov brottslig verksamhet, däribland krypterad information. En avgörande faktor för att kunna förhindra exempelvis skjutningar är att polisen får tillgång till information i ett tidigt skede. Regeringen har därför tillsatt två utredningar med syfte att bland annat utöka möjligheterna till hemlig avlyssning.

De repressiva åtgärderna är viktiga, men också det förebyggande arbetet måste stärkas. Regeringen går nu vidare med förslag om ett lagstadgat ansvar för kommunerna att jobba brottsförebyggande. På flera orter i landet har man också beslutat om att arbeta enligt strategin Group Violence Intervention, förkortat GVI. Strategin har prövats i Malmö under namnet Sluta skjut sedan 2018 och visat lovande resultat. Regeringen har bedömt att arbetet är värt att pröva på fler ställen och har därför avsatt resurser till Brå för att underlätta för detta. Vi förstärker och utvecklar också stödet till de individer som väljer att hoppa av från gängen.

Regeringen har alltså genomfört mycket på området redan. För att vi ska lyckas vända utvecklingen räcker det inte med enstaka åtgärder. Hela samhället måste bidra, och satsningarna måste vara långsiktiga.

Fru talman! Under årets första månad sköts sju personer till döds i Sverige. Detta gör januari i år till den tredje dödligaste månaden sett till skjutvapenvåld de senaste två åren.

I en kommentar till Svenska Dagbladet benämner kriminalkommissarie Gunnar Appelgren läget som akut och menar att det har varit akut under flera års tid.

Sedan interpellationen lämnades in har ytterligare nio personer skjutits ihjäl i Sverige, vilket gör att vi två och en halv månad in i det nya året är uppe i hela 16 dödsskjutningar. Vill det sig illa och trenden fortsätter kan vi räkna in lika många dödsskjutningar under det första kvartalet i år som under Morgan Johanssons första år som justitieminister.

Även inom detta område går trenden åt fel håll. I denna fråga är Socialdemokraterna inte ensamt ansvariga för den situation vi befinner oss i, utan även tidigare regeringar borde ha agerat.

År 2010, för att ta ett exempel, dödades tio personer i skjutningar i Sverige under hela året. Det är en siffra som vi i år nådde redan i början av februari. När Brottsförebyggande rådet i maj presenterade sin rapport om det dödliga skjutvåldet i Sverige kunde de i jämförelse med 22 andra länder i Europa visa att Sverige har rört sig från botten till toppen gällande dödligt skjutvapenvåld.

År 2014, när Morgan Johansson tillträdde som justitieminister, hade Sverige 19 dödsskjutningar, vilket då var den högsta siffran i modern tid. Sedan dess har detta rekord slagits eller tangerats sex gånger under de snart åtta år som Socialdemokraterna har suttit vid makten. Under de senaste två åren har siffran legat på hela 47 dödsskjutningar per år.

Med sju dödsskjutningar bara i januari riskerar 2022 att bli det värsta året hittills. Den 147-procentiga ökningen av antalet dödsskjutningar under Morgan Johanssons tid som justitieminister ser ut att kunna leda till att läget blir värre än den Europatopp som Sverige redan i dag befinner sig i.

Morgan Johansson nämner i sitt svar ett antal förslag som har genomförts. Flera av dessa är bra, men trenden pekar trots det fortfarande åt helt fel håll.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesministern följande. Under Morgan Johanssons tid som justitieminister har antalet dödsskjutningar ökat med 147 procent. Är justitieministern nöjd med de insatser som gjorts de senaste åtta åren?

Fru talman! Morgan Johansson och jag har mötts här i kammaren under snart fyra år och debatterat gängkriminalitetens utveckling i Sverige. När vi går ned för landning i valåret kan jag konstatera att utvecklingen sedan jag kom in i riksdagen tyvärr har eskalerat.

I år, fram till dags dato, har vi enligt den statistik som finns tillgänglig haft 72 skjutningar, 15 döda och 21 skadade. Sverige är uppe på nivåer av dödligt våld, skjutningar och sprängningar som vi inte sett tidigare, och denna kriminalitet har stabiliserat sig på en mycket hög nivå.

Jag vet att Morgan Johansson kommer att berätta om de förslag han lagt fram under de senaste fyra åren, kanske till och med under de senaste åtta åren, då han varit ansvarig minister för det här området. Han kommer också att berätta om vad han nu kommer att lägga fram för förslag.

Problemet är inte de förslag som har presenterats eller kommer att presenteras av Morgan Johansson. Problemet är att förslagen inte är tillräckliga.

När vi pratar om det här kommer ibland frågan om skuldfördelning upp. När det gäller att fördela skuld brukar Morgan inte vara sen att peka på den forna alliansregeringen. Låt mig säga så här: Om vi ska fördela skuld har mitt parti absolut en del av den. Men när det gäller att fördela ansvar är ansvaret helt solklart tydligt. Det är Morgan Johansson som varit ansvarig minister under de senaste åtta åren och som haft möjlighet att påverka den här utvecklingen, och de åtgärder som då vidtagits har inte varit tillräckliga.

Jag förstår att Socialdemokraterna nu av taktiska skäl vill triangulera, lägga sig nära Moderaterna i de här frågorna och begrava förslag som Moderaterna kommit med i olika utredningar för att i valrörelsen kunna säga att det här är pågående arbete som man tittar på. Men det är inte tillräckligt. Det går inte att jobba så när Sverige nu sticker ut bland europeiska länder när det gäller gängkriminaliteten.

Moderaterna lade i går fram ett initiativ i utskottet om den önskelista som polisen har lämnat in till regeringen. Polisen har alltså till regeringen sagt: Det här skulle vi vilja ha för att på ett bättre sätt kunna klara upp den situation som Sverige befinner sig i.

Moderaterna har tagit den listan, lagt fram den i utskottet och sagt: Låt oss göra gemensam sak i detta! Låt oss tillsammans agera!

Vad gör då Socialdemokraterna? Jo, de röstar nej till det här initiativet. Detta trots att Magdalena Andersson när hon valdes till partiledare för Socialdemokraterna och sedan till Sveriges statsminister sa att hon ska vända på alla stenar. Att rösta nej till en önskelista som kommer direkt från polisen kan väl inte vara att vända på alla stenar?

Socialdemokraterna har ju tappat kontrollen. För att parafrasera det socialdemokratiska partiet kan man väl säga: Låt oss ta tillbaka kontrollen på det här området!

Varför är regeringen inte beredd att göra det som polisen vill för att kunna ta tillbaka kontrollen?

Fru talman! Det är ju precis det vi gör. Vi levererar verktyg efter verktyg till polis och åklagare. Vi har gjort det under många år och fortsätter med det.

Så sent som i går tog regeringen inte mindre än tolv propositioner till riksdagen om bland annat skärpta straff när det gäller knivlagen, hela kronvittnespaketet och skärpta straff för övergrepp i rättssak. I går kunde vi också avisera en översyn av regelverket på ett sådant sätt att vi ska kunna införa vistelseförbud på vissa platser för gängkriminella. Vi kommer att göra en särskild utredning om det.

Sedan jag tillträdde som justitieminister har vi från Justitiedepartementets sida lagt fram över 300 propositioner för riksdagen. Alla har gått igenom här.

Vi kommer att fortsätta i den höga reformtakt som vi inlett, för det här är ett stort samhällsproblem. Det tror jag att alla inser. Det är så, för att svara på Pontus Anderssons fråga. Det här är ett stort samhällsproblem. Den utveckling som vi har sett de senaste åren och som dessvärre fortsatt under både januari och februari är ett problem som vi måste fortsätta jobba mycket aktivt mot.

Samtidigt måste man förstå att det här inte är något sprintlopp. Det är maratonlöpning. Det här är gängkriminella strukturer som växt sig fast i Sverige under väldigt lång tid - 25-30 år. Det tar tid att rycka upp dem.

Hur gör man då det? Jo, man går fram med repressiva åtgärder och burar in de mest brottsaktiva individerna. Det har vi gjort.

Vi har gjort över 60 straffskärpningar och nykriminaliseringar under min tid som justitieminister. Det har också fått effekt. År 2020 dömde svenska domstolar ut över 11 500 fängelseår sammanlagt. Det är en ökning med 40 procent på tre år.

Vi har all-time-high när det gäller antalet frihetsberövade - över 7 000 frihetsberövade. Vi bygger också ut fängelser och häkten för att få rum med de individer som tidigare sprang runt med vapen på stan. De sitter numera i häkte eller på anstalt.

Vi har gjort en stor satsning på polisen som man nu kan se effekterna av. Vi har all-time-high när det gäller antalet poliser. I januari kom det ut nästan 600 poliser i verksamheten. Lite senare i vår kommer det ut ytterligare 800 poliser. Expansionen som vi nu genomför skulle jag vilja säga är den kraftigaste expansionen av någon myndighet som man över huvud taget kan överblicka under efterkrigstiden. Vi ser till att polisen växer med 30 procent från 2016 till 2024. Den expansionen fullföljer vi nu.

Man kan också titta på anslagsutvecklingen för polisen 2015 till 2025. År 2015 hade polisen lite drygt 20 miljarder till sitt förfogande. År 2025 kommer de att ha nästan 40 miljarder. Vi nästan fördubblar polisens anslag på de här tio elva åren. Det finns vad jag vet ingen annan verksamhet som fått så mycket resurser, så många nya verktyg och så mycket mer att arbeta med som polisen fått under de här åren. Och vi kommer att fortsätta med det, för detta är som sagt ett stort samhällsproblem.

När det gäller den aktuella situationen har skjutningarna legat på en hög nivå. Det skiljer sig dock över landet. Skjutningarna i Malmö har minskat med två tredjedelar sedan 2017. Det är bra, men problemet finns kvar framför allt i Stockholmsområdet.

Här har polisen förstärkt sedan årsskiftet med 180 poliser från övriga landet. Man har mobiliserat här för att möta det våld som man sett i Stockholmsregionen. Det är extremt viktigt. Man förstärker också möjligheterna att rekrytera poliser till Stockholmsregionen, för där behöver de bli betydligt fler.

Med det sagt, glöm inte att man utöver de repressiva delarna också måste jobba förebyggande med skola, socialtjänst och fritis. Där står dessvärre högern helt tomhänt i sin politik.

Fru talman! Jag noterar att Morgan Johansson är nöjd. Han säger också att det här inte är något sprintlopp. Om det var ett sprintlopp har Morgan Johansson satt startblocken åt fel håll och springer medsols. Jag hade inte varit nöjd, även om vissa insatser har varit bra. Samtidigt anser han att mer behöver göras, och det uppskattar jag.

Vidare noterar jag att statsrådet pratar om förebyggande åtgärder. Dessa behövs utan tvivel. Ingen har något emot preventiva åtgärder, men jag menar att den viktigaste åtgärden för att förhindra brottslighet är längre straff. Det är att farliga personer hålls inlåsta länge och om möjligt borta från Sverige. Inom detta område har regeringen inte gjort tillräckligt.

Morgan Johansson pratar gärna i intervjuer och debatter om överfulla fängelser och förvar. Det stämmer att vi har platsbrist. Men även detta beror ju på att den nuvarande regeringen och tidigare regeringar inte har gjort tillräckligt. Att fängelser är fulla är något av ett underbetyg för det preventiva arbetet, som den socialdemokratiska regeringen också till stor del har ansvar för, för att förhindra att brottslighet över huvud taget förekommer.

Morgan Johansson har rätt i en sak: Längre straff och fler brottsrubriceringar leder till platsbrist. Men framför allt har befolkningen under statsrådets tid vid makten ökat med hundratusentals personer. Att detta påverkar hur många som behöver sitta i fängelse är ju alldeles uppenbart. Där har regeringen varit för långsam.

Bara under den senaste mandatperioden har regeringen sagt nej till flera av våra förslag som på riktigt hade gjort skillnad. Regeringen har motsatt sig kriminalisering av deltagande i gäng, något som hade gjort att man både kunnat döma och låsa in betydligt fler än i dag.

Regeringen valde att bara inkludera vissa brott för myndiga lagöverträdare när ungdomsrabatten förändrades. Det finns exempel på 17-åringar som dömts för mord men bara fått ungdomsvård i ett antal år. Så kommer det att fortsätta att vara om Socialdemokraterna får behålla makten.

Regeringen säger fortsatt nej till anonyma vittnen trots att det är en åtgärd som både polis och åklagare ställt sig positiva till och som definitivt skulle få fler att våga vittna. Det finns fler exempel.

Problemet med regeringens politik för att minska skjutningarna är att regeringen förändrar på marginalen. Det behövs rejäla straffskärpningar och nya åtgärder för att komma till rätta med den uppkomna situationen, och här gör regeringen inte tillräckligt. Tror inte också Morgan Johansson att hårdare och längre straff är en bra preventiv åtgärd?

Fru talman! Sverige sticker ut. Vi har hört att Morgan Johansson har lagt fram otroligt många paket och reformer som straffskärpningar, men det är från en låg nivå. Jag tror att Socialdemokraterna funderar på varför utvecklingen, trots att Morgan Johansson lägger fram åtgärd på åtgärd och reform på reform, fortsätter att skena åt fel håll. Jag tror att Socialdemokraterna på Regeringskansliet sitter och funderar över detta. Låt mig då berätta vad som är problemet.

Sverige är ett samhälle som är uppbyggt på tilliten mellan människor, där samhället och dess institutioner ska fungera genom att man skriver under på heder och samvete. När vi får in personer som via utanförskapsområden på grund av en dålig skola och arbetslöshet och på grund av att de inte kan svenska språket i stället söker sig till andra, parallella strukturer i samhället utmanas de institutioner och den tillit som Sverige bygger på.

Det är därför de straffskärpningar som Morgan Johansson lägger fram inte räcker. De utgår från en nivå som inte från första början är tillräcklig för att möta den problematik vi ser.

Synen på hur man ska bekämpa den här strukturen, de gängkriminellas organiserade brottslighet, måste förändras. Det är mot bakgrund av detta förändringsarbete som Moderaterna lägger fram förslag om att kriminalisera deltagande i gäng och om omvänd bevisbörda när det gäller att förverka gängkriminellas saker. Och om detta blir det ramaskri. Men det handlar om att vi inom svensk politik och i Sverige inte är rustade för att ta tag i de problem vi behöver ta tag i. Men det är detta Moderaterna just nu ägnar sig åt. Vill Morgan Johansson vara med i det arbetet eller inte?

Fru talman! Jag är inte bara med - jag leder det arbetet. Det är jag som lägger fram dessa förslag, ett efter ett. Det är också jag som ser till att finansiera dem, ett efter ett. Ett problem som Moderaterna har är att ni aldrig finansierar alla de straffskärpningar som ni vill ha via justitieutskottet och riksdagen, utan det får vi göra i efterhand. Ni tar en springnota varenda gång ni tar fram ett tillkännagivande om straffskärpningar, och så är det vi som ska finansiera det.

Men det gör vi. Vi har som sagt sett till att utöka både Kriminalvårdens, åklagarnas och polisens resurser mer än någon annan regering har gjort. Vi har också lagt fram förslag om straffskärpningar och utvecklat verktygen mer än någon annan regering har gjort.

Men låt oss ändå vara lite nyanserade. Det är väldigt lätt att göra som Pontus Andersson och Louise Meijer gör här - bara svartmåla situationen. Det som har hänt de senaste åren är att vi har fått en uppgång när det gäller dödligt våld genom skjutningar. Men det totala dödliga våldet i Sverige har minskat över tid. Sanningen är den att risken att bli dödad i Sverige var större för 30 år sedan än den är i dag. När jag gick ut skolan 1989/90 var risken att bli dödad i Sverige högre än den är i dag. Det dödliga våldet har totalt sett minskat, men vi har sett en förändring just när det gäller det gängrelaterade dödliga våldet och när det gäller skjutningar. Då får vi sätta in åtgärder specifikt mot detta.

Andra brottstyper, inbrott exempelvis, ligger på sin lägsta nivå sedan 1975. Ungdomsvåldet generellt sett har också minskat de senaste tio åren, bland annat till följd av att berusningsdrickandet har minskat. Allt detta måste man också ta in när man diskuterar den kriminalpolitiska utvecklingen.

Problemet är de gängstrukturer som har slagit rot i Sverige - gäng som dessutom har tillgång till vapen och har väldigt nära till våld. Där måste vi sätta in straffskärpningar, vilket vi också har gjort.

Pontus Andersson frågar mig om jag tycker att längre straff är en preventiv åtgärd. Ja, det tycker jag naturligtvis. Man låser in de individer som begår flest brott. Man jobbar också med dem inom Kriminalvården, och i bästa fall kommer de ut rehabiliterade på ett sådant sätt att de kan anpassa sig i samhället igen. Självklart är det så. Men det som högern hela tiden missar är att detta inte är den enda preventiva åtgärden.

När jag pratar med poliser i de utsatta områdena säger de nästan alltid tre saker. De säger: Ja, vi behöver bli fler poliser. Det levererar vi. Sedan säger de: Ja, vi behöver ha bättre verktyg. Det handlar om fler kameror, högre straff, bättre häktningsmöjligheter - allt detta. Det levererar vi också. Men de säger också alltid en sak till: Tänk på att det inte bara handlar om oss, om polisen. Om detta ska fungera måste också skolan fungera, fritidsverksamheten och arbetsmarknadsmöjligheterna vara bra och socialtjänsten vara stark.

Detta hör jag aldrig någonsin högern över huvud taget prata om. Jag vet också att ni så fort ni får tillfälle att göra budget ihop skär ned på sådana åtgärder. Varenda gång ni får möjlighet att göra budget ihop stryker ni de särskilda resurserna till skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, både i kommunerna och här i riksdagen.

Nu har ni skrivit en lista till justitieutskottet; det är bra. Ni slår in öppna dörrar, för vi jobbar redan med detta. Det är bra att se att ni i huvudsak är med på de initiativ som vi tar. Men nästa gång ni skriver en lista, titta också på vad polisen säger om de förebyggande åtgärderna. De vill inte bara ha hårdare straff. De vill också ha stora satsningar på socialtjänst, skola och fritidsverksamhet. Ta lite intryck av polisen också när det gäller de delarna nästa gång.

Fru talman! Föga förvånande delar jag inte Morgan Johanssons uppfattning. Han menar att jag svartmålar situationen, men under hans tid som justitieminister har dödsskjutningarna alltså ökat med 147 procent. Före justitieministerns tid vid makten låg antalet dödsskjutningar på ungefär 10 om året. Men från 2014 har de ökat från 19, vilket då var den högsta siffran i modern tid, till 47 år 2021.

Fru talman! Bara sedan 2019 har över 100 personer skjutits ihjäl i Sverige. För mig, och säkert för många andra som tittar på denna debatt, är det märkligt att se hur justitieministern faktiskt verkar vara ganska nöjd över det han gör och över de insatser som regeringen har genomfört. Men statistiken talar sitt tydliga språk. Det skedde 147 procent fler dödsskjutningar under 2021 än under Morgan Johanssons första år vid makten. När ser ministern sitt ansvar i detta?

Regeringen säger nej till kriminalisering av deltagande i kriminella gäng, till anonyma vittnen, till att helt avskaffa ungdomsrabatten, till kraftigt höjda straff och så vidare. Så länge regeringen och statsrådet inte inser att man inte gör tillräckligt är jag säker på att denna situation inte kommer att lösas.

Fortsätter dödsskjutningarna i samma takt som nu under resten av året kommer antalet döda i skjutningar i Sverige att överstiga antalet de dystra åren 2020 och 2021. Statsrådet kan inte vara nöjd med hur det ser ut.

Fru talman! Pontus Andersson försöker klistra på mig etiketten att jag skulle vara nöjd. Nej, det har jag inte sagt att jag är. Självklart är jag inte nöjd. Det kan man inte vara förrän man ser att de åtgärder man vidtar också har effekt. Så är det naturligtvis.

Men jag pekar också på att detta inte är något sprinterlopp utan ett maratonlopp. Det handlar om en struktur som har bitit sig fast i Sverige under väldigt lång tid.

Sedan tar vi också igen mycket som inte har gjorts under tidigare mandatperioder. Det gör vi nu. Polisutvecklingen är en sådan sak, där vi nu expanderar mycket kraftigt. Anstalter och häkten är en annan sådan sak. Där rustar vi upp och bygger nytt.

Sedan ligger det ytterligare åtgärder framför oss som vi kommer att gå till riksdagen med. I går var det inte mindre än tolv propositioner som låg på regeringens bord, och de kommer nu att gå till riksdagen. Bland annat handlar det om skärpta straff för brott mot knivlagen, om kronvittnen, om skärpta straff för övergrepp i rättssak och om skärpta straff för mened. Vi aviserade också en särskild utredning om vistelseförbud för gängkriminella på särskilda platser, en lagstiftning som finns ibland annat Danmark och som verkar fungera på ett bra sätt. Detta presenterade vi i går.

Lite längre fram under våren kommer resultaten av den stora gängutredningen med ytterligare straffskärpningar för gängrelaterade brott, ökade möjligheter till häktning, straffskärpningar när det gäller narkotikaöverlåtelser och rekrytering av unga till gängen. Lite senare i år kommer också det särskilda paket som handlar om att gå på pengarna, alltså ökade möjligheter att förverka brottsvinster från de kriminella.

Detta är de tre stora sakerna, och sedan kommer många fler mindre delar också att gå till riksdagen. Vi jobbar på med detta och ser till att förstärka myndigheternas möjlighet att bekämpa den här typen av kriminalitet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.