Det sjunde jämställdhetspolitiska delmålet

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka skäl som låg till grund för att jag inte lade fram det nya delmålet för beslut av riksdagen på samma sätt som de andra sex målen. Jag vill börja med att tacka Sofia Amloh för hennes engagemang i jämställdhetspolitiska frågor.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Målet har beslutats av riksdagen (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

Därutöver har regeringen fastställt delmål för jämställdhetspolitiken. Genom regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10) presenterade den dåvarande regeringen en ny delmålsstruktur för jämställdhetspolitiken.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har regeringen beslutat om en ny lydelse för det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och om införande av ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har samtidigt föreslagit att ytterligare medel tillförs för en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, för att kraftsamla kring det nya delmålet.

Av budgetpropositionen framgår också att regeringen avser att i en skrivelse mer utförligt återkomma till riksdagen om de nya och reviderade delmålen. Jag ser fram emot att göra det och då även som aviserat presentera en ny nationell strategi för att säkerställa ett hållbart och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det har varit lite olika turer kring det här, först och främst det sjunde delmålet. Regeringen har beslutat om detta, och sedan ska det komma skrivelser tillbaka till riksdagen. Det är lite oklart, och det har det faktiskt varit även från statsrådet själv i kammaren, vid frågestunder och vid andra interpellationsdebatter.

Jag tänkte därför att vi kanske en gång för alla skulle göra detta tydligt för alla. Det är rätt många som är engagerade i den här frågan, inte minst civilsamhällesorganisationer och många andra. Den här otydligheten har inte, tycker jag, varit bra för det här arbetet.

Kommer Sveriges riksdag att få besluta om ett sjunde delmål, vad det ska innehålla och på vilket sätt det ska styra mot att få progression i de här frågorna? Jag läser och ser att man håller på med en handlingsplan, och jag tycker att det är bra. Det är ett svar som har getts i andra sammanhang, framför allt när det gäller en rad andra frågor på jämställdhetsområdet.

Men det behöver tydliggöras hur det är tänkt när det gäller det sjunde delmålet. Var fattas besluten? Vilken ställning har det jämfört med de andra delmålen? Hur ska det styras? När får vi se det? Om det nu ska komma något till riksdagen, när är det tänkt att ske? Det borde man kunna svara på. Om man jobbar målmedvetet med en strategi eller för att få fram en handlingsplan tänker jag att man jobbar enligt någon typ av tidsaxel och inte bara helt planlöst tills man eventuellt är klar. Jag tänker att statsrådet nog kan svara på detta, och då blir det här mycket tydligare för alla berörda.

Det andra jag tänkte på var att statsrådet svarar att det ska finnas en ny lydelse för det redan befintliga sjätte delmålet om mäns våld mot kvinnor. Då undrar jag: Hur lyder den? Det har jag inte sett någonstans.

Det kan vara så att jag har missat det, och då får jag be så mycket om ursäkt. Men vi måste få veta tydligt vad den nya lydelsen är.

När utredningen tillsattes framkom det en rad uppgifter, och man har dividerat det fram och tillbaka. Jag är nyfiken på den nya lydelsen just eftersom det har diskuterats ganska mycket fram och tillbaka. Om man har tänkt göra det mindre tydligt att det handlar om mäns våld mot kvinnor, som vi har nationella åtaganden om, är det viktigt att det framkommer, så att vi inte får ett försvagat delmål när man ändrar lydelsen.

Låt mig sammanfatta för min tydlighets skull: Var och när beslutar vi om det sjunde delmålet, och vad ska det innehålla? Jag vill också ha reda på vad den nya lydelsen för det sjätte delmålet är. Det är ganska många frågor, och det är ganska spretigt. Det ser jag som ganska allvarligt, för det handlar om styrning och om vart vi vill komma. Det måste göras strategiskt, långsiktigt och enträget. Denna otydlighet gynnar inte progression i dessa frågor. Det är väldigt olyckligt.

Herr talman! Tack, Sofia Amloh, för frågan om styrning! Det finns få ämnen som engagerar mig så mycket som styrningsfrågor, så jag är verkligen glad över frågan och ska försöka bringa klarhet i de här delarna.

Ledamoten Sofia Amloh ställde en fråga om detta till mig vid en muntlig frågestund. Då var utrymmet i tid mycket kort. Jag ska därför försöka fördjupa svaret rörande de delarna.

Sedan december 2008 är delmålen, till skillnad från det övergripande målet, inte riksdagsbundna. Det är alltså regeringens avsikt att när det gäller delmålen inte frångå den praxis som vi har sedan 2008. De är alltså inte föremål för riksdagsbeslut, även om budgetpropositionen i stort är det.

Vi avser att återkomma med en skrivelse som förtydligar arbetet med det nya, sjunde delmålet. Delmålet lyder: ”Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer.”

Portalparagrafen i delmål 6 är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Däremot har jag inte den nya formuleringen av det sjätte delmålet i huvudet. Jag kan därför inte exakt återge den. Däremot kan jag utifrån ledamoten Sofia Amlohs frågeställning försäkra att det på intet sätt är något som urholkas. Tydligheten om mäns våld mot kvinnor är oförändrad. Vi använder ett könat språk för att belysa att det är där huvudproblematiken ligger. Men vi nämner också våld i nära relation utöver detta. Huvudportalinledningen handlar alltså om mäns våld mot kvinnor, och det ligger fast.

Styrningsmässigt har vi både strategin och handlingsplanerna. Jag har nämnt handlingsplanen rörande hedersrelaterat våld och förtryck, och vi kommer också med ytterligare en handlingsplan rörande prostitution och människohandel. De är oerhört viktiga för styrningen när det gäller det övergripande jämställdhetspolitiska målet och våra sju delmål, också för de olika åtgärder, insatser och uppdrag som vi lägger i och med de här handlingsplanerna, så att de ska följa riksdagens och regeringens målsättningar i de här frågorna.

Herr talman! Nu talar statsrådet i svaret om en ny lydelse för det sjätte jämställdhetsdelmålet, men vi kan inte få veta hur den lyder. Då blir det ju lite svårt att hantera ett helt delmål, ett av de högst prioriterade. Nu kommer alltså det sjunde.

Jag ser och hör vad statsrådet säger. Det ska komma en skrivelse till riksdagen om hur man tänker jobba med detta utifrån handlingsplanen. Kommer vi i riksdagen att få den under den här mandatperioden? Frågan kräver ett ja eller ett nej till svar – inte mer än så.

Vi pratar om handlingsplanerna. Jag säger samma sak här: De är väldigt bra. Det är jättebra med handlingsplaner, framför allt om de blir långsiktiga, om det finns styrning, om det finns en stor enighet och om man inkluderar många delar av samhället som känner sig delaktiga i detta och märker att man jobbar med det. Då kan man få styrning i dessa frågor.

Jag vet att det är många som känner sig lite osäkra om vilken roll man har i civilsamhället eller hos myndigheter just utifrån dessa handlingsplaner. Det gäller att få stor delaktighet, så att alla vet vad det handlar om och vilken riktning man ska gå i för att få progression.

Låt mig återkomma till detta med handlingsplanerna. Alla delmål – vi får träna på att säga ”alla sju delmålen” – är odelbara med varandra. De är helt avhängiga av varandra. Den ekonomiska jämställdhetspolitiken, som också är ett av delmålen, är helt avgörande om man ska lyckas med det sjätte delmålet, om mäns våld mot kvinnor, eller det sjunde, om hedersrelaterat våld och förtryck. För en kvinna som inte har jobb utan är förpassad till att vara hemma – det kan vara av många skäl, men hon har alltså inget annat sammanhang, ett arbete, att gå till – och inte har en egen försörjning, är det oerhört svårt att komma bort från förtrycket, oavsett var det kommer ifrån eller hur det ser ut.

Min fråga är: Finns det ambitioner att ha andra handlingsplaner för att uppnå progression i delmålen 1–5? Finns det en plan för att även göra skrivelser till Sveriges riksdag om hur man ska uppnå resultat även gällande dessa delmål? Delmålen är ju inte delbara med varandra utan avhängiga av varandra. Kommer vi att få en sådan redovisning?

Herr talman! Stort tack, Sofia Amloh, för en mycket intressant debatt! Ja, jag kommer att återkomma under denna mandatperiod i frågan. Och ja, vi kan ha en särskild genomgång av regeringens samtliga handlingsplaner när det gäller de här frågorna och titta på styrningen och hur det hänger ihop.

Politik är ofta en samlad bedömning. Man måste angripa frågorna från olika håll, precis som ledamoten Sofia Amloh är inne på. Man behöver en helhetsförståelse av den jämställdhetspolitiska målsättningen för alla olika delmål. Men man behöver också ta sig an frågorna specifikt. Det är en av anledningarna till att regeringen väljer att skapa ett särskilt delmål för hedersrelaterat våld och förtryck.

Samtidigt som man behöver en helhetsförståelse och, precis som ledamoten säger, inte kan dela målen från varandra, är det precis detta man behöver göra för att komma åt särskilda delar inom vissa typer av problematik. Då kan man synliggöra vissa saker och sätta särskild kraft bakom andra delar. Det är så vi successivt och med kraft kan öka jämställdhetsarbetet.

När det gäller det sjätte delmålet har det följande lydelse: ”Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet till kroppslig och psykisk integritet.”

Det nya sjunde delmålet lyder: ”Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer.”

Jag ser fram emot att återkomma till ledamoten Sofia Amloh och riksdagen med både handlingsplaner och skrivelser.

Herr talman! Det har blivit tydligt utifrån de här två debatterna att vi i arbetsmarknadsutskottet kommer att ha väldigt mycket mer att göra när vi kommer tillbaka i januari. Det har annonserats här i kammaren i dag en rad saker som ska läggas på vårt bord. Jag ser fram emot det. Det har varit eftersökt under lång tid. Att det kommer nu, i slutet av mandatperioden, är väl bättre sent än aldrig. Jag ser verkligen fram emot det och hoppas att det står sig, för det är ett arbete som vi kommer att behöva ha debatter om och ta ställning till i den här kammaren. Det handlar ju inte bara om dokument och handlingsplaner. Det handlar om viktiga styrande dokument som ska få starkt genomslag för att dra många i det här samhället i rätt riktning, och sådant tar tid.

Det behöver kraftsamlas mot det här våldet. Oavsett var förtrycket kommer ifrån och hur det ser ut ska det finnas ett enträget arbete där vi också stannar upp, fångar upp, utvärderar och tar ansats, där vi håller den här linjen utan att hitta på nya saker hela tiden och där vi också märker att det händer något. Uppenbarligen ska våren handla om det, och det tackar vi för.

Jag vill avsluta med att säga att jag kommer att fortsätta peka på den ekonomiska politiken i det här. Även om jag inte tycker att den ambitionen finns hos statsrådet skulle det behöva tas både en och två och kanske tre ansatser från regeringens sida för att uppnå bättre resultat under det delmålet, som förutsätter att man når de andra resultaten. Där kommer vi socialdemokrater att ha en liten extra tumme i ögat på den här regeringen.

Herr talman! Jag ser fram emot att diskutera de här frågorna så snart som om bara några dagar eller någon vecka i den debatt kopplad till utgiftsområdena och budgeten där också de här delmålen nämns. Vi får alltså inom kort anledning att debattera de här frågorna vidare.

Jag ser också fram emot att återkomma med en skrivelse till riksdagens bord. Jag kan försäkra att vi inte drar ned på tempot från regeringens sida kopplat till strategier och handlingsplaner. Vi får återkomma i flertalet av de här frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.