Det nya utanförskapet

Fru talman! Niklas Wykman har frågat finansminister Magdalena Andersson vad ministern och regeringen vill göra för att bryta det nya utanförskapet och öka drivkrafterna för fler människor att komma i arbete.

Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande.

Regeringen ser som sin viktigaste uppgift under mandatperioden att öka sysselsättningen och varaktigt minska arbetslösheten. Vår jobbpolitik tar sin utgångspunkt i människors vilja till arbete och utveckling. Arbete innebär möjligheter till egenförsörjning, gemenskap, tillhörighet och makt att forma sitt liv och sin framtid. Vi har i dag en arbetsmarknad där antalet lediga jobb är fler än någonsin samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Många arbetssökande saknar den kompetens eller erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar för att anställa. Här har personer som saknar fullföljd gymnasieutbildning särskilt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.

För att de som har svårt att konkurrera på dagens arbetsmarknad ska kunna ta ansvar och öka sina chanser till jobb krävs att samhället svarar med konkreta möjligheter till utbildning, praktik eller andra insatser som leder till jobb. För att snabba på etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden måste nyanländas kunskaper och färdigheter tas till vara på ett bättre sätt. Möjligheten att få sin tidigare utbildning bedömd och sin kompetens validerad men också att vid behov kunna ta del av ytterligare utbildning är viktigt för att snabbt kunna få ett jobb.

Flera åtgärder med relevans för frågan föreslås i budgetpropositionen för 2016. Regeringens satsningar på Kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av platser och högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända som unga vuxna som avbrutit gymnasiestudierna samt individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen stora framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och investeringar i kompetens och matchning för att rusta människor att ta de jobb som växer fram. Dessa satsningar är ett stort och viktigt steg mot att nå regeringens mål, men mer kommer att behöva göras.

I det här sammanhanget vill jag också framhålla betydelsen av att regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats kring nödvändiga insatser dels för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande, dels insatser för att stärka etableringen av nyanlända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Så här i influensatider och som ömklig man - något som är känt från tv-reklam och annat - vet man att den som är frisk vill en massa saker med livet medan den som är sjuk bara vill bli frisk. Även om det inte är precis jämförbart går det att dra en parallell till läget på arbetsmarknaden: När man har ett jobb och livet flyter på drömmer man om en massa saker och vill göra olika saker, men när man är i utanförskap eller är arbetslös vill man bara ha ett jobb och komma tillbaka in i gemenskapen igen.

Därför gläder det mig att arbetsmarknadsministern talar om hur fler människor ska komma in i arbete och också understryker betydelsen av arbetsgemenskap och den betydelse det har för enskilda människor att få vara i ett sammanhang av andra och känna att man bidrar - att man har någon som väntar på en på morgonen och att man har något att berätta om när man kommer hem på kvällen.

Jag tvivlar inte på att arbetsmarknadsministern och hela regeringen har de högsta ambitioner både när det gäller att skapa arbetstillfällen och när det gäller att pressa tillbaka utanförskapet. Men det som oroar är regeringens och i viss mån också arbetsmarknadsministerns historia på området. Förra gången vi hade en socialdemokratisk regering bet sig utanförskapet fast på mycket höga nivåer, och arbetslösheten var i realiteten rekordhög men doldes med hjälp av statistiktrixande. Man räknade ett jobb som flera genom att man delade på dem med olika typer av åtgärder. Nu återvänder arbetsmarknadsministern lite till detta med plusjobb, extrajobb, kunskapslyft och annat, som hundradagarsgarantin, som har utvärderats och i realiteten har visat sig inte leda till fler jobb utan tvärtom i vissa fall till och med till färre jobb. Det har varit ett effektivt sätt att trixa med statistiken, helt enkelt, och få det att verka som om fler arbetar än vad som faktiskt är fallet.

Nu går regeringen återigen i den riktningen med extrajobb och andra saker där man helt enkelt tar bort arbetslösa, inte genom att göra jobben fler utan genom att i stor utsträckning omklassificera människor. Det gör man givetvis för att man 2018 ska kunna stå och berätta att arbetslösheten har sjunkit när det i praktiken inte är så att jobbtillväxten har varit stark utan man i stället har flyttat runt människor i statistiken.

Detta känner svenska folket till. Det känner Ylva Johansson till. Det är vid det här laget välkänt ungefär hur Socialdemokraterna hanterar den typen av frågeställningar. Men hur jobben i verkligheten ska bli fler svarar däremot inte regeringen på. Jag hade ställt interpellationen till finansminister Magdalena Andersson för att få lite klarhet i hur man ser på de åtgärder som är vidtagna för fler jobb.

I den budgetproposition som Ylva Johansson och regeringen har lagt på riksdagens bord framgår det att man utgår från att jobbskatteavdraget och alliansregeringens åtgärder pressar tillbaka jämviktsarbetslösheten med ungefär 1-2 procentenheter. Därför, fru talman, undrar jag hur arbetsmarknadsministern ser på till exempel jobbskatteavdraget. Enligt budgeten leder det till ungefär 1-2 procentenheter lägre jämviktsarbetslöshet. Är det någonting som arbetsmarknadsministern står bakom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi fick nu höra en del om vad den förra socialdemokratiska regeringen gjorde. Men däremellan har vi haft borgerlig regering i åtta år. Under den tiden växte arbetslösheten samtidigt som matchningen försämrades. Vi fick alltså fler jobb som arbetsgivarna sökte folk till men där de inte hittade rätt kompetens. Samtidigt fick vi fler arbetslösa. Speciellt långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ökade. Det känns som att ska man utvärdera någonting borde man även utvärdera vad den förra regeringen har gjort.

När det gäller inriktningen av politiken tycker jag att arbetsmarknadsministerns svar är mycket bra. Det handlar om: Vad är det vi lägger resurserna på? Vad är det största problemet? Ja, det största problemet är den höga arbetslösheten och samtidigt flaskhalsen med alla arbetsgivare som söker folk utan att hitta rätt kompetens. Då gör man en kombination av det här. Man höjer de arbetslösas kompetens så att de kan ta de jobb som faktiskt finns. Det är precis den inriktning som regeringen har.

När det gäller den förra regeringen var det alldeles för lite satsningar på utbildning men väldigt mycket på skattesänkningar. Vi kan nu utvärdera: Vad ledde den här politiken till - det var stora skattesänkningar som hela tiden ökades på. Ja, den ledde till massarbetslöshet. Man kan konstatera att detta inte var lösningen på problemet, utan vi måste prova någonting nytt. Det är väldigt enkelt. Det är utbildning som är det absolut viktigaste. Det är det som också arbetsgivarna säger. Det viktigaste är att man hittar personal med rätt kompetens.

Det är på det sättet som vi i Sverige har konkurrerat internationellt - det kan man se om man ser tillbaka i historien. Vi har inte konkurrerat med låglönejobb, för det kommer alltid att vara människor runt om i världen som har lägre löner än svenskarna. Vi kan också se att många lågkvalificerade jobb har flyttat till andra länder. Vi har konkurrerat med kunskap genom att stärka arbetstagarna så att de blir attraktiva på arbetsmarknaden. Jag är helt övertygad om att det är rätt väg att gå även denna gång.

Den viktigaste frågan är: Vad gör vi med de resurser vi har? Jag tycker inte att vi ska fortsätta att sänka skatten om och om igen när vi ser att det faktiskt inte ledde till fler jobb och att det blev mindre resurser till välfärden. Det är helt avgörande att vi har ett utbildningssystem som fungerar för att förbereda människor för de jobb som ändå finns. Det är en del av offentlig sektor. Därför tror jag att det är helt rätt väg att gå. Men självklart handlar det även om att skapa bästa förutsättningar för företagen, de privata jobben.

På tal om meningslösa åtgärder kan vi titta på fas 3 som har dömts ut. Det har inte lett till fler jobb. Det är väldigt många människor som har känt sig förnedrade, framför allt på grund av att de inte har fått en riktig lön trots att de har arbetat heltid. Riksdagen gav under förra mandatperioden ett tillkännagivande om att man skulle stoppa den åtgärden så länge det var så låg kvalitet. Nu sker en kvalitetssäkring i arbetsmarknadspolitiken, där man också ger Arbetsförmedlingen större möjligheter att faktiskt hjälpa de arbetslösa. Det måste ändå vara målet.

Jag kan säga att jag håller med interpellanten om en del som skrivs. Saknar man gymnasieutbildning är chansen till jobb väldigt liten. Men det är precis det som regeringen nu rättar till. Jag hoppas att vi kan vara eniga i den delen. Men det går inte att kombinera med stora skattesänkningar, för då räcker helt enkelt inte pengarna till nödvändiga utbildningssatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar Niklas Wykmans bild av vikten av att få ett arbete. Den som inte har ett arbete vill inget hellre än att ha ett arbete att gå till. Därför är det nu glädjande att arbetslösheten sjunker ganska kraftfullt och att nya jobb kommer till.

Vi har levt med en borgerlig budget ända fram till i somras, men vi har inte en enda dag sedan jag tillträdde haft en borgerlig arbetsmarknadspolitik. Vi lade om arbetsmarknadspolitiken från dag ett. Vi har satsat på att prioritera utbildning, avreglera arbetsmarknadspolitiken och avreglera Arbetsförmedlingen. Vi har satsat på flexibilitet, på insatser från första dagen och på att lägga om arbetet för att möta arbetsgivarnas behov - det har under många år med den borgerliga regeringen varit en eftersatt fråga.

Nu ser vi att arbetslösheten sjunker. Det är glädjande. Men det är från en mycket hög nivå. Det kommer att krävas fler insatser för att vi ska klara av att ge alla människor plats på arbetsmarknaden.

Moderaterna faller ofta i detta att skattepolitiken är det enda verksamma verktyget i jobbpolitiken. Men vi har nu ett läge med en ganska stark efterfrågan i svensk ekonomi. Det är ganska bra drag i svensk ekonomi. Jobben växer till, och arbetslösheten sjunker. I det läget tror jag att det är få kunniga personer som förespråkar generella skattesänkningar för att ta sig an arbetslösheten. Snarare handlar det om utbildning och riktade insatser för att säkerställa att det finns personer som kan ta de lediga jobben. Det är där arbetsmarknadspolitikens roll är när det gäller jobbskapandet. Arbetsmarknadspolitiken skapar inte nya jobb, men arbetsmarknadspolitiken kan se till att de lediga jobben tillsätts. Därmed skapas nya jobb, eftersom företag kan expandera på det sätt som de vill, och även offentliga verksamheter kan expandera på det sätt som de planerar.

Jag tycker att det är lite tråkigt, fru talman, när man beskriver utbildning, vuxenutbildning, som trixande med statistiken. Man kan naturligtvis ha den uppfattningen. Jag har en motsatt uppfattning. Jag tycker att utbildning är den enskilt viktigaste investering som samhället kan göra i en människa. Jag tycker också att utbildning är den enskilt viktigaste investering som en individ kan göra för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och själv påverka så att man inte fastnar i ett utanförskap.

Utbildning är inte lösningen på allt, men det är den enskilt viktigaste insatsen för att både stärka individens ställning på arbetsmarknaden och få en bättre fungerande arbetsmarknad så att arbetsgivarna kan få tag i personer med rätt kompetens. Regeringen kommer att fortsätta satsa stort på utbildning.

Fru talman! Genom åren har det riktats många typer av kritik mot Socialdemokraterna. Det har kanske inte handlat om brist på självtillräcklighet eller självgodhet.

Det är tydligt nu för tiden. Det var någon som sa en gång att verkligheten är Socialdemokraternas värsta fiende. Det finns de som lever kvar i det förflutna, där de tror sig kunna definiera sanningen och skriva om vad en människa säger hur mycket som helst. De tror sig kunna förvränga en människas ord och på olika sätt försöka vrida hela uppfattningen om den politiska debatten och samtalsklimatet. Men internet, möjligheten att gå tillbaka till inspelningar och höra vad folk egentligen har sagt och så vidare har vridit det vapnet ur händerna på Ylva Johansson med flera kollegor. Det gör inte, fru talman, att man inte försöker använda det ändå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har aldrig hävdat, arbetsmarknadsministern, att utbildning är ett trixande med statistiken. Ett trixande med statistiken är det däremot om man tar människor från en åtgärd där de klassificeras som arbetslösa och stoppar in dem i en annan åtgärd som är väldigt lik den första åtgärden men har ett annat namn och sedan klassificerar dem som om de skulle ha ett arbete och vara sysselsatta. Det är ett trixande, Ylva Johansson, inte att utbilda människor - det är det aldrig någon som har sagt.

Men i dessa tider, när Socialdemokraterna i dag, tror jag, får sin sämsta SCB-notering någonsin, kanske de själva kommer att komma på att den där typen av retorik inte är så framgångsrik.

Fru talman! Amsåtgärder skapar inga fler jobb, säger arbetsmarknadsministern. Det är korrekt. Ändå är det fullt av Amsutbildningar och Amsåtgärder som presenteras i arbetsmarknadsministerns svar på hur jobben ska bli fler. Det är lite anmärkningsvärt. Vad gör arbetsmarknadsministern egentligen för att jobbefterfrågan ska öka, att själva arbetstillfällena i ekonomin ska bli fler? Är det skattehöjningarna på 40 miljarder kronor på jobb och tillväxt som gör att svenska företag ska våga anställda fler? Är det det ekonomiskt mycket osäkra läge som regeringen kastar in Sverige i, med ett avskaffat överskottsmål, med oklarhet om man ska hålla utgiftstaken och en stor instabilitet i vilka politiska besked som faktiskt gäller när man har ett regeringsparti som säger att de själva skulle ha varit emot regeringens politik om de varit i opposition? Är det den typen av skattehöjningar och instabilitet som gör att fler ska våga anställa, eller varifrån ska jobben egentligen komma, arbetsmarknadsministern? På vilket sätt ska fler vilja anställa i det klimatet?

Fru talman! Arbetsmarknadsministern sa att de har levt med Alliansens budget i ett år. Under den tiden har antalet jobb blivit många fler. Sysselsättningen har ökat, och arbetslösheten har pressats tillbaka. Man får helt enkelt bara gratulera den sittande regeringen till att de fick regera sitt första år med en allianspolitik som gjorde att detta kunde hända.

Sedan säger arbetsministern att de inte en enda dag har haft Alliansens arbetsmarknadspolitik. Det har varit min arbetsmarknadspolitik från dag ett, säger hon. Då säger jag att det är inget fel på självförtroendet när man tror att man kliver in på Arbetsmarknadsdepartementet, lägger upp några strategier och så är de i verkan från dag ett. Det är ett sensationellt uttalande, fru talman. Arbetsmarknadsministern är nog innerst inne glad över jobbskatteavdraget som, enligt hennes egen budget, har sänkt jämviktsarbetslösheten med 1-2 procentenheter.

Jag undrar, arbetsmarknadsministern: Om jobbskatteavdraget är så dåligt, varför tar regeringen inte bort det?

Fru talman! Om man söker efter nya jobb kan man ju börja med de jobb som faktiskt finns i landet. Vart femte jobb kan inte tillsättas på grund av att arbetsgivaren inte hittar rätt kompetens, så vi kan börja med att se till att dessa jobb tillsätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kan man slå två flugor i en smäll. Man hjälper arbetsgivarna att hitta folk, och man hjälper de arbetslösa att komma i arbete. Regeringens fokus nu är att se till att man stärker de arbetslösas kompetens. Det är mycket viktigare än att fortsätta på den skattesänkarlinje som inte har fungerat. Det finns svart på vitt att arbetslösheten ökade under de här åren, och i takt med att arbetslösheten ökade sänktes skatterna mer och mer. Men det fick inte effekt, och därför måste vi hitta någonting nytt som leder framåt.

Vi kan se, precis som Niklas Wykman skriver i sin interpellation, att den som saknar gymnasiekompetens löper flera gånger högre risk att drabbas av arbetslöshet och har svårare att ta sig ur arbetslösheten. Då är det där man ska satsa och se till att alla får grundläggande kompetens.

Det är ju bra om Moderaterna nu är med på den linjen, men tidigare har det varit långt ifrån någon självklarhet. Inte ens grundskolekompetens har varit en självklarhet att få hjälp med inom Arbetsförmedlingen. Nu inför regeringen rätt till komvux. Det innebär att alla naturligtvis ska ha rätt till gymnasieutbildning, men man ska även senare i livet kunna komplettera med komvux. Vi utökar naturligtvis också utbildningsplatserna på andra utbildningar. Jag tror att detta är extremt viktigt.

Ska man utvärdera någonting historiskt, när det var en socialdemokratisk regering, har vi Kunskapslyftet, där vi lovade att halvera arbetslösheten. Vi lyckades stärka människors kompetens, och de fick jobb när konjunkturen vände. Mer av det spåret tror jag är bra.

Fru talman! Niklas Wykman inleder sitt första inlägg på ett intressant sätt, måste man säga. Faktiskt om det inte skymtar lite grann av insikt i det inlägget! Niklas Wykman säger att det är influensatider nu och att de som är sjuka bara vill bli friska. Jag vet inte om Niklas Wykman nyligen har haft influensa och kanske därigenom fått den insikten, fru talman, men det är väl mycket som pekar på det.

Sedan fortsätter, hör och häpna, Niklas Wykman och säger att om man är arbetslös så vill man bara ha ett jobb. Nu tror jag inte att Niklas Wykman har varit arbetslös eller känt detta någon gång, för han har väl varit anställd på det moderata partikansliet de senaste tio åren, men bortsett från det och om man betänker att Niklas Wykman står för en politik som går ut på att man inte tror på att arbetslösa vill ha ett jobb är det här spännande.

Denna lilla gnista av insikt som man möjligen kan spåra i Niklas Wykmans första inlägg kommer bort sedan när man ser vad han vill göra, för då är det ju klassisk, misslyckad, traditionell, dålig moderat politik. Han vill öka de så kallade drivkrafterna. Han tror att om man binder fast hästen vid väggen och piskar den så springer den fort.

Men det funkar det inte riktigt så. Om 400 000 personer i det här landet är arbetslösa för att de, som Hillevi Larsson påpekar, inte har den utbildning eller de erfarenheter som krävs för att ta de jobb som finns ska vi naturligtvis med en arbetsmarknads- och utbildningspolitik erbjuda de arbetslösa den möjligheten så att de kan ta de jobb som finns, särskilt om vi säger att vi förstår att den som är arbetslös bara vill ha ett jobb.

Fru talman! Det som har varit Niklas Wykmans och hans partis politik under åtta år är just att sänka ersättningen till de arbetslösa. Det är att öka skatteklyftan mellan den som inte har ett jobb och den som har ett jobb i syfte att öka de så kallade drivkrafterna. Man tror nämligen i realiteten inte på vad man själv säger. Niklas Wykman, fru talman, är helt övertygad om att 400 000 personer i det här landet har valt arbetslöshet framför arbete eftersom det inte är lönsamt att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är Niklas Wykmans recept naturligtvis ett sjätte jobbskatteavdrag eftersom de första fem tydligen inte ökade på motivationen för de arbetslösa tillräckligt mycket. Men någonstans kan man faktiskt börja fundera lite grann. Niklas Wykman säger ju, fru talman, att det finns en annan orsak än lathet till att unga människor är arbetslösa - det framskymtar lite av en Dr Jekyll och Mr Hyde-identitet hos Niklas Wykman - för här erkänner han faktiskt att det kanske kan vara så att det är bristen på gymnasiekompetens som påverkar ungdomsarbetslösheten.

Sedan är dock Niklas Wykman tillbaka i det moderata diket igen och hävdar att det ska vara låga löner för ungdomar, att man ska ha lägre trösklar och att man ska öka drivkrafterna.

Min fråga till Niklas Wykman är därför: Har Niklas Wykman inte dragit några som helst slutsatser av de här små stjärnfallen, de små korta glimtarna av insikt om vad som är de verkliga problemen med arbetslösheten?

Fru talman! Moderaterna har, som jag sa tidigare, en olycklig fixering vid skattepolitiken. Om man tror att skattepolitiken är det som är arbetsmarknadspolitik tar det förstås tid innan man kan börja genomföra något. Då måste man först få igenom sin budget, och sedan tar det lite tid innan den kan börja gälla.

Om man däremot inser att arbetsmarknadspolitik handlar om väldigt mycket mer än skattepolitik och att de andra delarna dessutom är mer verkningsfulla än skattepolitiken kan man börja tillämpa det redan från första dagen, vilket också den här regeringen har gjort.

Den gamla regeringen styrde Arbetsförmedlingen till en dysfunktionell myndighet. Man styrde arbetsmarknadspolitiken med ett stenhårt regelverk som gjorde att det blev viktigare för arbetsförmedlingarna att leva upp till regelverket än att se till att människor fick jobb. Man styrde även på ett sådant sätt att väldigt få arbetsgivare upplevde att de kunde få professionell hjälp i sin rekrytering från Arbetsförmedlingen.

Det här har vi ändrat nu. Vi avreglerar Arbetsförmedlingen. Vi avreglerar arbetsmarknadspolitiken. Vi har ställt om hela inriktningen till att ha större fokus på arbetsgivarnas behov. Det är till syvende och sist en arbetsgivare som ska anställa. Den olyckliga fixeringen vid att koncentrera sig enbart på dem som står längst från arbetsmarknaden gjorde också att arbetsgivarna fick allt svårare att hitta rätt kompetens.

En annan viktig sak är samverkan med andra aktörer. Självklart kan varken regeringen eller Arbetsförmedlingen själv lösa arbetslösheten. Det gäller att samverka med andra. Några av de viktiga aktörerna är arbetsmarknadens parter och Sveriges kommuner. Vi har lagt ned mycket energi och tid på att bygga ett bra samarbete med Sveriges kommuner och med arbetsmarknadens parter. Det är också ett samarbete som bär frukt. När flera samverkar kan ett och ett faktiskt bli mer än två.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här olyckliga låsningen vid skattepolitiken fick också en effekt som många människor har fått betala, nämligen att arbetslösheten steg under den gamla regeringens tid. Ungdomsarbetslösheten steg till sådana katastrofala nivåer att vi blev berättigade till EU-stöd för att klara av den. Miljard efter miljard, uppemot 100 miljarder, satsade den gamla regeringen på ineffektiva skattesänkningar av arbetsgivaravgiften för ungdomar - en metod som inte fungerade. När man införde den utlovade man att den skulle lösa ungdomsarbetslösheten. Resultatet blev bedrövligt: Ungdomsarbetslösheten steg.

Nu när vi tar bort den skattesubventionen hotar man med att ungdomsarbetslösheten kommer att öka. Men resultatet är faktiskt att ungdomsarbetslösheten sjunker. Det beror naturligtvis inte på att vi tar bort den skattesubventionen, men det beror på andra åtgärder som är mer verkningsfulla. Det handlar om att möta de individer som står längst från arbetsmarknaden med verkningsfulla åtgärder, och det handlar om att satsa stort på att rusta människor för att de ska kunna ta de lediga jobben.

Niklas Wykman frågar vem som ska våga anställa. Uppenbarligen är det ganska många som vågar, eftersom vi just nu har fler lediga jobb i Sverige än vi någonsin har haft. Det är en stor utmaning för arbetsmarknadspolitiken - och för utbildningspolitiken - att se till att de lediga jobben kan tillsättas.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern!

Det är klart att en dag som denna är frustrerande för socialdemokratin, med dess sämsta resultat någonsin i en SCB-mätning. Men, fru talman, jag tror inte att det hjälper att fortsätta förvränga verkligheten på klassiskt S-manér från 70- och 80-talen, där man är helt övertygad om att man sitter inne med verkligheten, så sann och oförvrängd att man kan pådyvla alla andra den oavsett hur den egentligen ser ut utanför partiprogrammet.

Om man utvärderar hur det ekonomiska läget i Sverige såg ut 2014, arbetsmarknadsministern, finner man att Sverige hade de starkaste offentliga finanserna i EU. Bland alla jämförbara länder stod Sverige ut med de starkaste offentliga finanserna. Sverige 2014 efter alliansregeringen hade den högsta sysselsättningsgraden i hela Europeiska unionen. Vi hade lyckats tredje bäst i Europa med att skapa jobb bland unga. Vi hade starkast sysselsättningsutveckling bland äldre av alla jämförbara länder.

Högst sysselsättningsgrad i hela EU är väl ändå inte så nattsvart som arbetsmarknadsministern beskriver det. Alla människor vet ju om att världen drabbades av en mycket stor ekonomisk kris 2008. Det är klart att den påverkade också svensk arbetsmarknad. Det var ju inte Alliansens fel. Det var för den delen inte heller arbetsmarknadsministerns fel.

Nu har vi en handfallen regering som inte vidtar några åtgärder. Man säger sig ha drabbats av ytterligare en kris som man inte kände till trots att Carl Bildt och Anders Borg berättade om den här mandatperiodens stora utmaningar redan före valet.

90-talskrisen tog Socialdemokraterna till slut på sig skulden för - tio år för sent, enligt Kjell-Olof Feldt. Den utanförskapskris som man har orsakat och fortsätter att orsaka i Sverige, med ett stigande utanförskap, kommer nog Ylva Johansson att ta på sig någon dag - tio år för sent, får hon väl säga då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När man har lyssnat på Niklas Wykmans senaste inlägg kan man konstatera att det inte fanns ett ord om arbetsmarknaden. Det fanns inte ett konstruktivt förslag från Moderaterna om hur man ska hantera arbetslösheten eller ungdomsarbetslösheten eller den utmaning vi har när det kommer många nyanlända till Sverige - inte ett enda ord.

De som har suttit här och lyssnat har kunnat konstatera det, men man kan dessutom läsa protokoll, titta på webbsändningar och annat och konstatera att det är tomt. Det är sorgligt tomt i ett sargat moderatparti som har drabbats av en ledarkris, ett sargat moderatparti som efter åtta år fick respass av svenska folket för att man misslyckades med det man lovade, det vill säga att pressa tillbaka arbetslösheten.

När det här sargade moderatpartiet ska försöka ta sig in i arbetsmarknadsdebatten börjar man prata om 70- och 80-tal. Det är väl ganska symtomatiskt - åhörarna kan konstatera detta.

De gamla Moderaterna blir inte bättre för att de kallar sig för Nya moderaterna. Den gamla moderata retoriken om utanförskap låter inte fräschare för att man kallar det för det nya utanförskapet. Och det sjätte jobbskatteavdraget är inte mer innovativt eller bättre än det första eller det andra eller det tredje eller det fjärde eller det femte.

Det sjätte jobbskatteavdraget är det enda lilla halmstrå i arbetsmarknadspolitiken som Niklas Wykman kan hålla i. Men här i dag - och det hedrar Niklas Wykman - skämdes han för att ta upp det när han skulle diskutera arbetsmarknadspolitik. Det halmstrået håller naturligtvis inte.

Fru talman! Låt mig göra några påpekanden: Sverige har den högsta sysselsättningsgraden. Vi har starka offentliga finanser. Vi har hög sysselsättningsgrad - högre än alla andra - när det gäller äldre på arbetsmarknaden.

Det var ju det som gällde när den gamla regeringen tillträdde. Det var ju det ni tog över.

Vad ni ändrade under tiden ni regerade var att arbetslösheten steg från en nivå som Fredrik Reinfeldt i opposition beskrev som massarbetslöshet till nästan 2 procentenheter högre, anmärkningsvärt nog kombinerat med oerhört stora vakanser på arbetsmarknaden och en ungdomsarbetslöshet på uppemot 25 procent - så hög att den renderade stöd från andra EU-länder. Det är inget vidare facit av moderat arbetsmarknadspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.