Det mobila bredbandsnätet

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig vad jag avser att göra för att öppna upp möjligheten för fler aktörer att köpa rättigheter på 700-megahertzbandet.

Den 31 oktober 2016 beslutade regeringen att 700-megahertzbandet får upplåtas för tillståndspliktiga tv-sändningar till och med den 31 maj 2018. Detta beslut föranledde Post- och telestyrelsen, PTS, att ställa in den frekvensauktion som var planerad att starta den 1 december i fjol.

Det är PTS uppgift att utforma de närmare villkoren för hur frekvenserna ska tilldelas i enlighet med lagen om elektronisk kommunikation. Hur PTS kommer att utforma spektrumtaket inför en kommande auktion går i dag inte att säga.

Rent allmänt bör det dock framhållas att när det gäller konkurrensen avseende spektrum och fastställande av spektrumtak vid auktioner bedömer PTS hela den relevanta marknaden. Det innebär att PTS i sin utformning av spektrumtaket tittar på hur hela marknaden ser ut när det gäller mobiloperatörernas spektrumtillgång av frekvenser med liknande egenskaper, det vill säga frekvenser under 1 gigahertz.

Det innebär att myndigheten i sin bedömning analyserar det totala innehavet av spektrum hos olika operatörer, vilket inkluderar frekvensinnehav i 800- och 900-megahertzbanden.

Jag ber om ursäkt om det blir lite tekniskt, kanske inte för Hans Rothenberg, men det kan finnas andra som inte tycker att det här är direkt vardagsspråk.

Herr talman! Då kan vi kanske försöka att tala på samma våglängd i den här frågan.

Ja, det här är extremt tekniskt. Det är svårt att ge en beskrivning utan att ge sig på alla de här begreppen. Men jag ska ge en bakgrund till att jag har skrivit interpellationen och ställt frågan till ministern.

År 2014 beslutade regeringen att öppna upp det så kallade 700-megahertzbandet för mobilt bredband från och med 2017. Spektrumet för 700megahertzbandet är särskilt gynnsamt just för mobila bredbandstjänster i glesbygd, eftersom det ger en större ytmässig täckning för spektrumen i de högre banden. Därmed bidrar öppnandet av det här bandet till att förbättra mobiltäckningen i glesbygden. Det är ett viktigt steg för att kunna öka förutsättningarna för att bo och verka i glesbygden.

När Post- och telestyrelsen senast auktionerade ut ett spektrum rörde det sig om två gånger 30 megahertz i 800-megahertzbandet, det vill säga några hundra megahertz per grupp. Det är en frekvensbredd som en operatör behöver för att kunna använda sitt spektrum mest effektivt. Nu kommer jag in på det som frågan egentligen handlar om. Detta innebar att minst tre aktörer fick möjlighet att köpa spektrum i det här bandet. Men för den kommande auktioneringen av motsvarande megahertz, 700-bandet som vi talar om, har man i stället valt att sätta spektrumtaket vid 2 gånger 20 megahertz. Det innebär att om en aktör bjuder på rättigheterna till motsvarande det nya spektrumtaket kommer endast två aktörer att ha möjlighet att köpa rättigheter. Bortsett från alla tekniska termer är det som är pudelns kärna att det innebär att det är färre aktörer som kan vara med. Det innebär också en konkurrensbegränsning.

Herr talman! I bredbandsstrategin för Sverige fastslog regeringen 2009 mycket ambitiöst att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet bör vara att 2020 ska 90 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med minst 100 megabit per sekund. Det är ett mål som PTS nu bedömer ska uppnås.

Till bredbandsmålet adderade regeringen 2011 i en digital agenda för Sverige målet att Sverige också ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

I Landsbygdskommitténs nyligen presenterade utredning föreslås som ett nytt mål att alla ska ha tillgång till bredband med minst 200 megabit per sekund år 2025.

I det här sammanhanget är det viktigt att fler ska ha möjlighet att buda på rättigheterna. Det är viktigt ur landsbygdsperspektiv, och det är viktigt ur konkurrensperspektiv.

Jag får inte riktigt kläm på i svaret om ministern är bekymrad över att det är färre aktörer som kan vara med och buda nu eller om det är någonting som inte spelar någon större roll, så låt detta vara min fråga här och nu.

Herr talman! Det kan hända att Hans Rothenberg inte riktigt hängde med före jul, då vi ju allihop var trötta. Men regeringen antog precis före jul en ny bredbandsstrategi, som jag föreslagit, med kraftigt höjda ambitioner och målsättningar både för de mobila näten och för det fasta bredbandet till hushåll och företag. Det är mycket viktigt, för det innebär att vi har ambitionen i dag, i motsats till tidigare, att alla ska kunna få en bra och snabb tillgång till internet och även stabila och bra mobila nät över hela Sverige. Det kommer att kräva fortsatt stora investeringar, både från privata aktörer och från det offentliga, för att se till att glesbygden är med på ett bra sätt.

När det gäller de konkreta frågorna om hur nya band ska fördelas ut till företag har vi den ordningen att det är myndigheten Post- och telestyrelsen som beslutar om hur fördelningen ska ske. Nu har vi tillfälligt stoppat fördelningen och auktioneringen av det så kallade 700-bandet, men regeringens ambition är att det ska ut så snabbt som möjligt och att det helst inte ska dröja till 2018.

Post- och telestyrelsens tidigare förslag gällande sin tänkta auktion var inte att det måste vara bara två aktörer som skulle få spektrum, utan det fanns ett tak på 2 gånger 20 megahertz. Men Post- och telestyrelsen hade förberett för att det skulle kunna bli fem aktörer, för det är inte säkert att alla vill ha eller behöver köpa en så stor mängd. Det handlar ju väldigt mycket om vad man har redan tidigare. Det är inte så att det är ett nytt system för varje nytt band, utan operatörerna kan till exempel ha 4G i flera olika band. Det kan finnas enskilda operatörer som börjar få fullt i sitt nät och behöver mer kapacitet och då kanske köper 2 gånger 20, medan andra har större utrymme kvar och kanske bara behöver 2 gånger 5 megahertz.

Om PTS skulle fullfölja den auktion som man hade förberett skulle det kunna bli fler än två, kanske tre, fyra eller fem, som till slut köper delar av de här banden på auktionen och lägger dem till sitt tidigare innehav och på det sättet stärker och bygger ut sina nät.

Avslutningsvis är jag inte orolig för att PTS förslag skulle leda till minskad konkurrens - vi har redan konkurrens ute på näten - utan jag tror att PTS tänker igenom det här väldigt noga. Jag har stort förtroende för att de klarar av att sköta den här delen.

Herr talman! Tack för svaret! Jag tolkar det ändå som att ministern har ambitionen att det ska vara fler aktörer med i upphandlingsförfarandet, men då är det viktigt att det sker på ett sätt så att det görs möjligt.

Jag utgår från att det förs en dialog mellan regeringen och myndigheten. Även om Axel Oxenstierna ville ha strikta spärrar mellan myndighetsutövningen, lagstiftningen och den verkställande makten måste det ändå finnas utrymme för regeringen att delge sin ambition här.

Vi talar om två saker: dels om konkurrensfrågan, dels om tilldelningsförfarandet. Vad gäller konkurrensen nämns främjandet av konkurrensen som en av två huvudsakliga faktorer för att uppnå lagens övergripande mål. Både mål och framgångsfaktorer anges i lagens portalparagraf. Den säger att "syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser."

Beträffande tillståndsgivningen kan regeringen inte bara peka på att det är PTS ansvar. Det anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer - regeringen kan alltså vara den som bestämmer - är den som beslutar om vilka villkor som ska gälla vid tillståndsgivningen. Det är således fullt möjligt för regeringen att göra en regeringsfråga av detta om den skulle vilja komma dithän.

Jag tror att det är viktigt att sätta in detta i ett sammanhang. När mobil- och datatäckning blir mer eller mindre som en nyttighet som man kan jämföra med tillgång till rinnande vatten och frisk luft får detta inte fallera på grund av att det skapas onödigt trånga oligopol. Det räcker med att man själv blir utan mobiltelefon och den tillgång till information som i dag är vardagsmat under några timmar för att man ska känna sig förflyttad ungefär två decennier tillbaka i tiden.

Med tanke de långa avstånd som finns mellan människor är landsbygden extremt känslig för detta, vilket jag tror att ministern i allra högsta grad ställer upp på.

Herr talman! Jag håller verkligen med Hans Rothenberg om att det är oerhört viktigt för speciellt landsbygden att vi har bra mobila nät i Sverige. Jag skulle kanske inte säga att det är lika viktigt som rinnande vatten och frisk luft, men i det moderna samhället är det otroligt viktigt. Det är fullt rimligt att jämföra med annan infrastruktur som el eller vägar. Detta är också anledningen till att regeringen kraftigt har höjt ambitionerna för att hela Sverige ska vara med och ha bra mobila nät och tillgång till fast bredband inom några få år.

När det gäller den konkreta frågan om tilldelning och hur det går till kan jag hålla med om att det är regeringen som styr myndigheterna. Det finns en möjlighet att styra. Man kan göra det genom lagstiftning, genom regleringsbrev och på andra sätt. Men jag tror att regeringen ska akta sig för att gå in i ett enskilt beslut, för då finns en risk att den bryter mot grundlag och konstitution. Jag har varit med i KU lite för länge för att vilja ta den risken.

Med den erfarenhet jag har tycker jag inte heller att man behöver vara särskilt rädd för att konkurrensen just nu ska minska. Vi har ganska bra konkurrens vad gäller utbyggnaden av både mobila nät och bredband i Sverige. Den är bland de bästa i hela Europa. Vår strategi med marknadsstyrd utveckling fungerar hittills relativt väl.

När man tilldelar ett nytt spektrum och ett nytt område som ska auktioneras ut för att marknaden ska få ytterligare kapacitet för mobilnäten behöver det inte alls betyda att konkurrensen minskar. Även om det bara skulle vara två, tre eller fyra företag som får tillgång till 700-bandet, efter att vi kanske har fördelat till försvaret - de har också haft ambitioner att få del av detta nät - och blåljusmyndigheterna, behöver det inte betyda mindre konkurrens. De andra näten och frekvensbanden som redan är utauktionerade finns kvar. Konkurrensen fortsätter.

Det viktigaste är att vi får en auktionering för dem som redan har trångt i sina nät. Detta är ett skäl till att det är bråttom. Ju fortare vi får ut detta, desto bättre blir konkurrensen, även om det bara skulle bli två aktörer som till slut skulle köpa, menar jag.

Herr talman! Jag tolkar ministerns svar som att detta är en fråga som regeringen kommer att ha ögonen på. Att gå från tre möjliga aktörer till två är inte som att minska från 30 till 20, utan det är en mycket smalare väg. Jag hoppas verkligen att alla inblandade parter - såväl myndigheten som regeringen - kommer att göra ytterligare ansträngningar för ökad konkurrens på området.

Jag kommer att följa frågan om tillförlitliga bredband, oavsett om det är i storstad eller på landsbygd. Jag tackar ministern för debatten. Nu tänker jag ägna mig åt att utveckla en plan för tillförlitliga stämband.

Herr talman! Jag tycker att man ska vara rädd om sina band, oavsett om det är stämband eller de megahertzband som vi talar om här, för de är naturtillgångar som är ändliga. De går åtminstone inte att byta ut hur som helst. Både stämbanden och de frekvensband vi talar om är en naturtillgång som vi ska vara försiktiga med.

Konkurrensen på detta område är väldigt viktig. Det är den som ser till att vi får en bra situation och möjligheter för svenska konsumenter, företag och hushåll att kunna använda internet och mobiltelefoner på ett sätt som inte kostar skjortan. Man kan vara aktiv, och det bidrar till att Sverige också är med i världstoppen när det gäller att ta fram nya appar, nya användningsområden och ny teknik. Det skapas också nya företag på området.

Jag är glad över att vi ligger långt framme och att svenska konsumenter ligger långt framme. Jag är också glad över att vi har en myndighet med bra kompetens på området. Jag litar på att den kommer att se till att vi fortsatt har bra konkurrens. Och när vi lägger till ny kapacitet till befintliga nät tror jag inte att det bidrar till mindre konkurrens utan att den snarare ökar och att möjligheterna för fler företag att vara med förbättras.

Överläggningen var härmed avslutad.