Destruktiva könsnormer

Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka krav på åtgärder jag som minister har ställt på Statens skolverk och Statens skolinspektion. Daniel Riazat har också frågat mig om när lagförslaget om att flytta ansvaret för utredningar av anmälningar om trakasserier från Diskrimineringsombudsmannen till Skolinspektionen kommer.

Uppropen under hashtaggen #metoo upprör och berör oss alla. När jag som statsråd med ansvar för utbildning nås av uppropen från skolan, om barns och elevers utsatthet och upplevelser, tar jag det förstås på största allvar. Sexuella ofredanden och trakasserier måste bekämpas med samhällets fulla kraft. Utöver åtgärder för att identifiera, gripa och bestraffa förövare är det angeläget med förebyggande åtgärder. Man måste aktivt motarbeta attityder och beteenden som normaliserar olika former av sexuella ofredanden och övergrepp.

Skolan har genom diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) en skyldighet att arbeta aktivt mot bland annat sexuella trakasserier. Från och med den 1 januari i år har det förtydligats i lagstiftningen att skolorna måste ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det återfinns i 3 kap. 18 § diskrimineringslagen.

Forskningen visar vikten av ett systematiskt proaktivt arbete med normkritik, inkludering, likabehandling, delaktighet och inflytande. Att i skolan på ett tidigt stadium reagera på och motverka grovt språk eller att barns kroppsliga integritet kränks i lek eller fysiska aktiviteter är att motverka den normalisering som uppropen från skolan vittnar om. Normkritik och normmedvetenhet är en utgångspunkt för skolmyndigheternas arbete med dessa frågor. I Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? från 2009 och i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet från 2016 understryks betydelsen av att skolan utmanar normer som kan leda till kränkningar.

Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen har regeringen vidare gett Skolverket i uppdrag att genomföra kompetens, utvecklings- och stödinsatser för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. Det gäller till exempel trygghet och studiero, jämställdhet och normkritik samt arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

I skolans sex- och samlevnadsundervisning finns möjlighet att ta upp frågor om normer, identitet och samtycke i flera ämnen. Skolinspektionen genomför nu en granskning av sex- och samlevnadsundervisningen. Regeringen avser att noggrant ta del av resultatet av den granskningen och utifrån den överväga vilka åtgärder som är lämpliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har vidare gett Skolverket i uppdrag att göra en översyn av förskolans läroplan. I det arbetet ska även barns rätt till integritet lyftas fram och förtydligas. Det handlar bland annat om barns rätt till kroppslig integritet.

Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn i skolan utifrån diskrimineringslagen och utreder anmälningar om sexuella trakasserier. Skolinspektionen utövar tillsyn över att bestämmelserna om kränkande behandling och trygghet och studiero i skollagen efterlevs i skolorna. I betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) föreslås att tillsynsansvaret för arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet ska övergå till Skolinspektionen och ett lagförslag härom lämnas. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har vidtagit en rad konkreta åtgärder för att skolan ska identifiera normer som begränsar lika möjligheter för barn och elever att lära och utvecklas i skolan. Vårt arbete med detta fortsätter.

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Sedan berättelser under hashtaggen #metoo började spridas i mitten av oktober har många fler upprop gjorts i olika branscher och sektorer i samhället. Som jag har nämnt i min interpellation har bland annat hashtaggarna #tystiklassen, #räckupphanden och #ickegodkänt kommit från skolans värld. Tusentals tjejer och kvinnor, unga som gamla, har vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp inom skolan. Förövarna har en sak gemensamt, och det är att de är män. Det handlar om klasskompisar, lärare eller annan skolpersonal. Det är inte alla män, men det är alla sorters män.

Det här är inte överraskande, och nu är det dags att vi agerar och visar att vi tar dessa vittnesmål på allvar och att det inte ska stanna vid ord. Vi behöver lägga över ansvaret där det hör hemma. När män är skyldiga till nästan allt våld och alla sexuella övergrepp kan det inte ligga på kvinnorna att behöva ändra på sitt beteende.

Alla måste gå i skolan. Därför är det viktigt att skolorna tar tag i det förebyggande och åtgärdande arbetet mot sexuella trakasserier och sexuellt våld. Skolan är dessutom den plats där det är vanligast att unga tjejer utsätts för sexuella trakasserier.

Uppropen visar på bristerna i dagens arbete. Jag är glad att regeringen och utbildningsministern är seriös på den här punkten. Men samtidigt visar det här att vi behöver göra mer för att komma fram till lösningar. Det visar att Skolverkets stödmaterial för värdegrundsarbetet, där sexuella trakasserier är inkluderade, är bra i ord men att det inte alltid fungerar i praktiken.

I Friends rapport från 2017 beskriver organisationen att man har mött flera elever och lärare som är så vana vid sexuella trakasserier att de ser det som en del av vardagen och som att det är på det sättet tjejer och killar beter sig mot varandra. Flickor får lära sig att när en pojke jagar eller slår en flicka betyder det att pojken tycker om henne - ni vet, kärlek börjar alltid med bråk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett sexuellt ofredande där en kille tar en tjej mellan benen eller på brösten förklaras i princip ofta eller alltid bort med att killen är barnslig eller omogen och inte har förstått sin handling. Det är inte acceptabelt. När övergrepp dessutom når rättssalen - det handlar om att män har behandlat kvinnor på det sättet - finns det alldeles för många fall där man får höra i domstolen att det är något som männen inte har förstått och att det inte har varit avsiktligt.

Det är bra att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en ny läroplan för förskolan, för att ge frågan större tyngd.

Vad avser regeringen att göra i övrigt för att vi ska komma någon vart med problemet? Generationer av kvinnor och tjejer ska inte behöva acceptera att det ser ut på det här sättet. Vi kan inte heller ha ett utbildningssystem där destruktiva könsnormer och destruktiva beteenden från män och killar accepteras.

Fru talman! Tack för interpellationen, Daniel Riazat!

Vi har arbetat med några åtgärder länge. Jag beskrev en del av dem i svaret. Det handlar om förändring och förstärkning av förskolans läroplan, säkrandet av nationella skolutvecklingsprogram som ger skolorna stöd i deras arbete med detta och den lagförändring som vi avser att genomföra för att skärpa Skolinspektionens möjligheter att arbeta mot sexuella trakasserier på alla skolor och möjligheter att agera när man får in en anmälan om sexuella trakasserier. Jag kan också lägga till den handledning om hur en vuxen i skolans värld ska agera när man misstänker eller får kännedom om ett sexuellt övergrepp mot ett barn. Den har tagits fram av Stiftelsen Allmänna Barnhuset genom regeringens uppdrag och finansiering.

Att skolmiljön inte är trygg för alla är känt. Och det har varit en av våra största prioriteringar den här mandatperioden. Det här är åtgärder som nu ska verkställas.

Trots att det har varit känt tror jag att det är omöjligt för en rimlig människa att inte skakas på allvar av vittnesmålen som kommer ur metoo och de specifika upprop som är kopplade till skolans värld. Många av kränkningarna, övergreppen och brotten som beskrivs har skett i skolans värld - mellan elever, mellan personal, från elev mot personal eller från personal mot elev.

För det fall det har skett någon annanstans eller i andra branscher tycks det bygga på attityder som har grundlagts tidigt, när männen har varit pojkar i förskolan eller grundskolan. Daniel Riazat beskriver hur kultur, attityder och förväntningar på hur män och kvinnor ska vara mot varandra normaliserats där. Lekar blev till kränkningar, negligerande av tjejers integritet blev till sexuella övergrepp och språkbruket och beteendet vid sidan av lektionerna - ibland också på lektionerna - blev sådana att övergreppen och det vi nu ser blev normaliserat. Det visar hur extremt viktigt det här arbetet är.

Jag kan inte annat än instämma i att det måste bli ett före och ett efter hösten 2017. De modiga vittnesmål som nu kommer i ljuset måste leda till handling, av alla i ansvarig ställning. Det gäller såklart varje rektor och varje vuxen på varje skola. Men det gäller också oss.

Vi kommer att fortsätta sitta ned med skolmyndigheterna. Vi har påbörjat ett arbete för att se om det går att förstärka de insatser vi gör nu, om det går att säkra att de kommer ut på alla skolor på ett annat sätt än tidigare. Kan vi samverka med lärare, skolledarfack och andra organisationer som kan nå fram för att göra förändringar? Och hur ska det i så fall ske?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har lagt grunden för att åstadkomma en förändring. Vittnesmålen har skapat en medvetenhet som jag inte tror att något regeringsuppdrag eller någon kampanj från en intresseorganisation eller ett politiskt parti skulle kunna göra. Den medvetenheten och den grunden måste nu användas till verklig förändring ute på varje skola.

Fru talman! Jag vill återigen tacka utbildningsministern. Jag är som sagt glad över att regeringen ser problemet och tar det på lika stort allvar som vi. Det ska inte stanna vid att vara berättelser, utan det ska skrivas en ny berättelse som handlar om ett annat samhälle där patriarkala och destruktiva könsnormer inte är basen, vilket de tyvärr har blivit. De åtgärder som utbildningsministern har presenterat är bra. Vi kommer också att följa utvecklingen.

Jag skulle vilja lyfta upp några andra områden, för att se hur regeringen och utbildningsministern tänker. En fråga handlar om läromedlen i skolan, det vill säga det material man använder för att undervisa eleverna. Finns det ett tänk när det kommer till att bryta mot destruktiva könsnormer och i mångt och mycket patriarkala, ibland till och med rasistiska, normer som kan förekomma i läromedlen?

Det har kommit flera rapporter under ett antal år, även innan den här regeringen kom till makten, som visar att läromedlen i skolan egentligen inte lever upp till läroplanen, som går ut på att vi ska motverka de normerna. Läromedlen utgår till stor del från män. När det gäller till exempel historieböckerna verkar kvinnor som har gjort viktiga avtryck i vårt samhälle inte ha existerat. Det stämmer såklart inte.

Den andra frågan handlar om undervisningen i sex och samlevnad och sexualkunskap. Vilka planer har regeringen där? Vi vet att det också där har fungerat på många håll, men att det har varit betydligt sämre på andra håll. Man har inte levt upp till förväntningarna.

Den tredje frågan handlar om vem som ska flytta på sig under tiden efter att en elev har blivit utsatt och man tar tag i problematiken. Det kan såklart gälla andra trakasserier också, till exempel mobbning. Men i det här fallet har unga tjejer gång på gång fått flytta på sig medan killen, förövaren, i princip inte har berörts av det han har utsatt henne för. Något måste göras åt det.

Kan man till exempel göra något när det gäller skolledarna, för att tydliggöra vad som gäller? Jag är också insatt i hur skollagen ser ut. Men skollagen följs uppenbarligen inte. Vad vill utbildningsministern göra för att se till att implementeringen av den befintliga skollagen följs i det avseendet?

Fru talman! Tack för frågorna, Daniel Riazat!

När det gäller läromedel vet jag att läromedelsbranschen arbetar medvetet för att förflytta både de problem som funnits i läromedlen och de problem i särskilda ämnen som speglas i läromedlen. Till exempel har det varit ett relativt ensidigt fokus i svensk historieforskning, vilket har lett till att också läroböckerna fyllts med visst stoff och att annat har utelämnats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den ordning vi har i dag sedan relativt lång tid är att skola och lärare får använda de läromedel som man anser lämpliga. Sedan följer vi som stat upp att varje skola har liknande undervisning. Där kan också ingå att granska vilka läromedel som används och hur de uppfyller det som står i läroplanen. Jag är inte främmande för att man skulle kunna ge råd till skolor på det sätt som görs i de flesta andra länder, där man ser efter att de läromedel som tas fram följer regleringen för skolan om till exempel värdegrunden. Det gäller kanske oftast och mest innehållet för separata kurser.

Oavsett om man har den ordningen eller den ordning som vi har i Sverige är det till syvende och sist så att läromedlen måste produceras. Jag tror inte att läromedel ska produceras av staten. I grunden är det bra att läromedel produceras oberoende av staten. Statligt producerade läromedel tycks följa en viss trend men missa andra trender - milt uttryckt. Av den anledningen finns det skäl att säkra att det är branschen som gör jobbet. Det har jag vid flera tillfällen mött i läromedelsbranschen.

När det gäller den andra frågan om sex och samlevnad har vi nu begärt en kvalitetsgranskning från Skolinspektionen. Bakgrunden till det är att vi vet att det brister. Det ser väldigt olika ut i olika skolor med tanke på det som står i styrdokumenten och det som faktiskt händer på skolorna.

Vi har dock ingen översikt av hur det brister. Vi vet inte var de stora bristerna finns, och vi vet inte riktigt var vi ska sätta in det konkreta stödet. Det är ju det som kvalitetsgranskningen ska komma fram till. Utifrån den kan vi fatta beslut om till exempel ett nationellt skolutvecklingsprogram för att fortbilda lärare. Men då behöver vi veta vilken lärarkategori det är som mest behöver denna fortbildning. Mot bakgrund av den stora roll som en bra sex- och samlevnadsundervisning kan spela tror jag absolut att det ska genomföras.

Den tredje frågan handlade om att elever som har begått kränkningar ska kunna flyttas. Ja, precis som Daniel Riazat säger är skollagen i grunden mycket tydlig. Rektor har möjlighet att stänga av en elev och också att flytta en elev. Rektor kan också stänga av en elev och välja att flytta eleven under den tid som avstängningen sker. De rättsfall som vi har på bordet antyder att åtgärderna används för lite snarare än för mycket. Det är viktigt att det finns information, integritet och möjlighet hos varje rektor att använda de verktyg som skollagen ger.

Därför fattade regeringen i torsdags beslut om att i Skolverkets regleringsbrev ge ett uppdrag som innebär att man ska utvärdera både användningen av lokala ordningsregler och användningen av de disciplinära åtgärder som skollagen medger. Man ska också utvärdera hur vi kan nå ut med information om desamma och goda exempel till Sveriges rektorer.

Fru talman! Jag tycker, som sagt, att det är väldigt bra att regeringen har tagit detta på allvar. Jag instämmer också i att det kan finnas problem med läromedel som produceras av staten och att det inte är den enda lösningen. Även inom staten finns det uppenbarligen individer som bär på destruktiva könsnormer. Det är ingenting som är isolerat till enbart klassrummen eller till ideella organisationer, utan det finns i hela vårt samhälle. Därför tror jag snarare på att man ska tydliggöra och kanske vara lite hårdare och blanda sig i lite mer för att ge råd till skolorna så som utbildningsministern sa att han inte är främmande för. Jag skulle absolut ställa mig bakom ifall regeringen framförde ett sådant förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller sex och samlevnad håller jag med om att det är ganska otydligt var problemen finns och exakt på vilket sätt man ska tackla dem. Det är väldigt bra att man fortsätter att arbeta med det.

När det kommer till skollagen upplever jag - som jag sa tidigare - att lagen är tydlig när det gäller förflyttning och avstängning av elever, men det behöver göras ytterligare för att skolledare ska följa lagstiftningen. Där är jag återigen glad över beskedet från regeringen.

Det finns en rad andra saker som man skulle kunna göra och som man har gjort tillsammans i olika kommuner. Under tiden som vi har de mönster som vi har, de normer som vi har, är det viktigt att elever som är utsatta ges möjlighet att stärka varandra och sig själva. Det är inte alltid som elever vänder sig till kuratorer eller till skolpsykologer, så där skulle man kunna ha till exempel feministiskt självförsvar och andra åtgärder.

Fru talman! Tack, Daniel Riazat!

När det gäller läromedel kan jag understryka och förtydliga att det som branschen efterfrågar är till exempel att Skolinspektionen oftare skulle granska vilka läromedel som används. Branschen har såklart ett stort intresse av att man använder uppdaterade läromedel och att läromedlen förändras i takt med att innehållet i ämnena förändras. Det gäller också kunskap om hur man tillverkar ett bra läromedel som kan vara ett gott stöd i lärarnas arbete.

Den grundläggande ordningen att vi inte styr skolan genom läromedlen utan att vi styr skolan genom styrdokument och granskning av skolan för att på det sättet se till att undervisningen är likvärdig försvarar jag starkt. I det arbetet kan också ingå att ge olika typer av råd eller se hur läromedel kan användas på ett gott sätt så som man gör i många andra länder.

Med detta tackar jag för det stöd som finns för regeringens arbete på det här området. Arbetet kommer att fortsätta, och jag ser fram emot att vi fortsätter att träffas för att utveckla den här politiken. Jag önskar ledamoten ett gott uppehåll i riksdagsarbetet och en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.